Subscribe
Under de senaste decennierna har banksektorn i Europeiska unionen (EU) och Nordeuropa genomgått stora förändringar, vilket i hög grad har påverkat konkurrensen inom sektorn i de baltiska staterna. I den här artikeln undersöks de viktigaste förändringarna i banksektorn, deras inverkan på konkurrensen i de baltiska länderna och framtida riktlinjer för hållbar tillväxt.
Den ekonomiska kontexten och banksektorns omvandling i EU
Sedan 2008 har EU drabbats av flera ekonomiska kriser, med början i den globala finanskrisen som hade sitt ursprung i USA och snabbt spred sig till Europa. Denna kris ledde till en recession, följt av en statsskuldkris i flera medlemsländer, vilket fick allvarliga konsekvenser för ekonomisk tillväxt, investeringar, sysselsättning och offentliga finanser.
Som svar på detta vidtog EU kortsiktiga åtgärder, t.ex. bankräddningspaket, och långsiktiga reformer för att förbättra den finansiella sektorns motståndskraft, stärka den ekonomiska styrningen och genomföra strukturreformer. Covid-19-pandemin påverkade den europeiska banksektorn ytterligare, vilket ledde till minskade intäkter och en allt snabbare digitalisering. Bankerna står nu inför nya utmaningar, t.ex. cyberattacker, nödlidande energirelaterade lån och förändringar i den ekonomiska dynamiken i euroområdet.
Omvandling av bankväsendet i de baltiska staterna
Efter Sovjetunionens fall öppnade Estland, Lettland och Litauen sina ekonomier för utländska banker. Estland och Litauen tog emot internationella banker, särskilt svenska sådana, som betjänade både lokalbefolkningen och internationella kunder. Lettland å sin sida strävade efter att bli ett finansiellt nav för Ryssland och Oberoende staters samvälde (OSS) och attrahera inlåning från dessa regioner. Denna strategi ledde dock till problem med penningtvätt, vilket tvingade de tre baltiska länderna att införa strängare regler och söka mer hållbara strategier för sina banksektorer genom att omvandla sina affärsmodeller till att bli mer digitala och miljövänliga.
Utländska investeringar och lokal tillväxt
Utländska investeringar har spelat en viktig roll för utvecklingen av den baltiska banksektorn, men de har också lett till en hög koncentration av tillgångar. I Estland och Litauen kontrolleras över 85% av banktillgångarna av utlandsägda institut, medan andelen i Lettland är 76%. Denna dominans av stora internationella banker ger stabilitet men kan begränsa konkurrensen på den baltiska marknaden jämfört med den nordiska. I framtiden kommer det att vara viktigt att hitta en balans mellan utländska investeringar och inhemskt deltagande för att säkerställa en sund och dynamisk bankmiljö på lång sikt.
Sysselsättningen i banksektorn före och efter krisen
Före krisen (1998-2008) ökade antalet anställda (19%) och kontor (23%) inom banksektorn i EU. De baltiska och nordiska länderna uppvisade dock olika trender. Lettland noterade en imponerande ökning av antalet anställda med 76%, följt av Estland (38%) och Litauen (16%). Efter krisen (2009-2022) upplevde EU en betydande minskning av både kontor (-40%) och anställda (-20%). Medan Estland och Litauen fortsatte att växa minskade bankpersonalen i Lettland drastiskt med 57%, vilket är den högsta siffran i Europa. Denna trend tyder på en övergång till digitalisering, fokus på effektivitet och en förändring av kunddemografin.
Kreditparadoxen i de baltiska staterna
Trots att de baltiska bankerna ständigt kritiseras för otillräcklig utlåning är det inte säkert att problemet beror på resursbrist. Faktum är att Lettland och Litauen har några av de högsta inlånings-/utlåningskvoterna i Europa, vilket tyder på en försiktig inställning till utlåning. Denna konservatism leder dock inte till lägre räntor. Låntagare i de baltiska länderna möter genomgående högre låneräntor jämfört med genomsnittet i Eurozonen, medan Skandinavien har några av de mest fördelaktiga räntorna i Europa. Denna starka kontrast tyder på ett potentiellt konkurrensproblem i den baltiska banksektorn.
Lönsamheten i baltiska banker
De baltiska länderna har bland de högsta avkastningarna på eget kapital (ROE) och räntenettomarginalerna (NIM) i hela EU, vilket tyder på hög lönsamhet i banksektorn. Detta välstånd har dock en kostnad för låntagarna, eftersom de baltiska länderna också har de högsta låneräntorna inom EU. Detta tyder på ett fokus på att maximera bankernas vinster, möjligen på grund av en mindre konkurrensutsatt miljö, vilket återspeglas i deras lägre kostnads-/intäktskvot (CIR). I de nordiska länderna finns däremot en balans mellan lönsamhet och konkurrens. Deras lönsamhet ligger fortfarande över EU-genomsnittet men når inte upp till de baltiska topparna, möjligen för att de prioriterar konkurrens, vilket framgår av deras något högre CIR jämfört med de baltiska länderna.
Kundmobilitet i banksektorn
Kundrörligheten inom banksektorn i Europa uppvisar regionala skillnader. Även om EU har en hygglig omställningsfrekvens jämfört med USA, vilket tyder på ett mer konkurrenskraftigt landskap, framträder betydande skillnader. De baltiska länderna, särskilt Lettland och Litauen, ligger under EU-genomsnittet, särskilt när det gäller bolån, jämfört med Sverige som är ledande inom rörlighet. Denna intressanta skillnad väcker frågan om den låga rörligheten för bolån i de baltiska länderna är en kulturell preferens eller om den beror på andra faktorer som komplicerade bytesprocesser eller begränsade bolånealternativ.
Bortom vinstmarginalerna: Svenska bankers lönsamhet i de baltiska länderna
En analys av finansiella nyckeltal för de svenska bankerna SEB och Swedbank från 2005 till 2023 i de baltiska länderna (Estland, Lettland, Litauen) och Sverige visade intressanta resultat. Medan lönsamhetsmått som räntenetto och avkastning på tillgångar inledningsvis tydde på högre avkastning i Baltikum, gav en mer omfattande analys en mer nyanserad bild. Avkastning på eget kapital visade liknande resultat i alla regioner. Detta tyder på att faktorer utöver rena vinstmarginaler, såsom potentiellt högre rörelsekostnader i Sverige, vilket återspeglas i en lägre CIR för de baltiska staterna, påverkar den totala lönsamheten. En lägre CIR i de baltiska staterna kan tyda på bättre kostnadskontroll hos bankerna, men det kan också tyda på en mindre konkurrensutsatt miljö. Denna studie utmanar den allmänna uppfattningen om en tydlig lönsamhetsfördel för svenska banker i Baltikum och belyser behovet av att utforska de bakomliggande orsakerna till dessa regionala variationer, inklusive potentiella skillnader i konkurrens och kostnadsstrukturer.
Regelverk och utmaningar för regelefterlevnad
Regelverket i de baltiska staterna har utvecklats avsevärt, särskilt som en reaktion på penningtvättsskandaler. Strängare efterlevnadskrav har införts, vilket påverkar driftskostnaderna och de strategiska prioriteringarna för banker som är verksamma i dessa länder. Genomförandet av åtgärder mot penningtvätt har varit avgörande för att återupprätta förtroendet och stabiliteten i de finansiella systemen i Estland, Lettland och Litauen. Dessa åtgärder har dock också inneburit utmaningar för bankerna i form av kostnader för regelefterlevnad och operativa anpassningar, vilket understryker behovet av en balanserad strategi som säkerställer både regelefterlevnad och operativ effektivitet.
Den digitala omvandlingens roll
Digital transformation har blivit en central aspekt av banksektorn i de baltiska länderna. Det snabba införandet av digitala banklösningar har drivits på av konsumenternas efterfrågan på bekvämlighet och effektivitet, samt av konkurrenstrycket från fintech-bolag. Övergången till digitalisering har gjort det möjligt för bankerna att effektivisera verksamheten, minska kostnaderna och förbättra kundupplevelsen. Men det kräver också betydande investeringar i teknik och cybersäkerhetsåtgärder för att skydda mot nya hot. Den pågående digitala omvandlingen väntas fortsätta att forma framtidens bankverksamhet i Baltikum, med fokus på innovation och kundcentrerade tjänster.
Slutsats
Banksektorn i EU och Nordeuropa är under ständig utveckling, vilket i hög grad påverkar konkurrensen inom sektorn i de baltiska staterna. För att säkerställa en hållbar tillväxt kommer det att vara avgörande att ta itu med nya utmaningar, främja en konkurrenskraftig miljö och balansera utländska investeringar med lokalt deltagande. Omvandlingen till mer digitala och hållbara affärsmodeller är en av nycklarna till banksektorns framtid i och utanför Baltikum. De pågående regeländringarna och införandet av digital teknik kommer att spela en viktig roll i utformningen av en motståndskraftig och konkurrenskraftig bankmiljö som kan anpassas till konsumenternas och företagens skiftande behov.