EU:s tre stora energiåtgärder 2022

Energi - januari 17, 2023

2022 har varit ett år som präglats av geopolitiska nyheter i EU-27. Rysslands invasion av Ukraina var den största konventionella militära attacken i Europa sedan kriget i Jugoslavien. Den har kombinerats med en energi- och ekonomisk kris utan motstycke som har dragit Europeiska unionen till historiska åtgärder. De europeiska hushållen kan komma att få ökade energiräkningar på grund av den globala ökningen av grossistpriserna på energi och gas till följd av konflikten i Ukraina.

EU har särskilt vidtagit tre viktiga åtgärder för att minska värdet på energiräkningarna för alla européer, särskilt de mest utsatta, eftersom konsekvenserna av denna situation väntas bestå även nästa år. EU har bland annat fokuserat sina initiativ på tre tydliga energimål: minskad elförbrukning, solidariskt bidrag från fossila bränslen och begränsning av grossisternas vinster.

Minska elförbrukningen

Europeiska unionen har strävat efter att minska elförbrukningen på sitt territorium och koldioxidutsläppen, samt att minska räkningen för energiimport, som i EU uppgår till cirka 330 miljarder euro. Bryssel vill uppnå sina mål genom frivilliga åtgärder för att minska den totala förbrukningen med 10 % till slutet av mars 2023 och obligatoriska åtgärder för att minska förbrukningen med minst 5 % under rusningstid. Det är upp till medlemsstaterna att besluta om nationella åtgärder för att minska förbrukningen. Därför har EU godkänt en förordning som innebär att de kan utvidga de priser som kommissionen reglerar till att gälla även för små och medelstora företag och hushåll.

I december 2022 godkändes dessutom möjligheten för medlemsstaterna att garantera installation av solenergianläggningar i byggnader och utfärdande av lämpliga tillstånd inom en månad. Förutom att spara energi försöker EU på så sätt bekämpa klimatförändringen och minska energiberoendet, särskilt från Ryssland.

Solidaritetsbidrag från fossila bränslen

Företagen för fossila bränslen har gjort extra vinster på grund av den höga prisnivån efter konflikten mellan Ryssland och Ukraina. EU har därför försökt vidta åtgärder för att se till att denna sektor bidrar till hela samhället. Från och med 2022 samlas vinsterna från företag i denna sektor som har ökat sina intäkter med mer än 20 procent under de föregående fyra åren in av medlemsstaterna, som kan dela ut dem till hushåll eller företag som påverkas av priserna på fossila bränslen. EU-länderna kan dessutom öronmärka en del av intäkterna från detta initiativ för att finansiera EU:s energiåtgärder. Dessa beslut påverkar företag inom olje-, gas-, kol- och raffinaderisektorerna.

I samma anda presenterade Europeiska kommissionen REPowerEU-planen, ett europeiskt initiativ för att ”snabbt” minska beroendet av ryska fossila bränslen i syfte att främja Europas ekologiska övergång. Planen föreslås främja energibesparingar, öka produktionen av ren energi och diversifiera försörjningen. EU strävade efter att ersätta kol, olja och naturgas i industriella processer för att minska utsläppen av växthusgaser och stärka säkerheten och konkurrenskraften.

Begränsning av elproducenternas intäkter

På samma sätt som fossilbränsleföretagen har den icke gasdrivna elproduktionssektorn ökat sina intäkter exponentiellt, vilket är anledningen till att EU har godkänt ett pristak för alla fossilbränsleföretag. Europeiska unionen har kommit överens om ett tak på 180 euro per megawattimme för gasinköp, för att EU ska kunna ”förbereda sig bättre för den kommande vintern” och uppmuntra användningen av förnybara energikällor, enligt Europeiska kommissionens ordförande Ursula Von der Leyen. Åtgärden syftar till att dämpa energipriserna i en situation som kännetecknas av Rysslands beslut att sluta leverera fossila bränslen till EU som en hämnd för de sanktioner som regionen infört efter invasionen av Ukraina. För att utlösa gaslocket måste priset överstiga 180 euro per megawattimme under tre på varandra följande dagar.

The text was translated by an automatic system