Subscribe
I ett Europa som skakas av geopolitiska och industriella kriser har Medelhavet och Europas hav åter hamnat i centrum för den politiska debatten, tack vare den konservativa visionen om utveckling, säkerhet och tillväxt. Detta var huvudbudskapet från panelen ”The Mediterranean and the Three Seas”, som hölls fredagen den 11 juli i Neapel under European Conservatives Conference.
Bland talarna fanns Polens tidigare premiärminister och nuvarande ordförande för de europeiska konservativa, Mateusz Morawiecki, Italiens minister Nello Musumeci, EU-parlamentarikern Alberto Gambino, ALIS-representanten Marcello Di Caterina och den spanska EU-parlamentarikern Nora Núñez Cunca Garcia. Fokus? Havet som en ekonomisk, geopolitisk och kulturell gräns. En resurs som måste försvaras och förbättras med pragmatism och utan ideologisk naivitet.
Morawiecki: ”Havet är axeln i den nya världsordningen”
Mateusz Morawiecki öppnade panelen och betonade den blå ekonomins centrala roll i ett snabbt föränderligt geopolitiskt sammanhang: ”Världen håller på att omformas: nya handelsvägar, protektionistisk politik och ett krympande kinesiskt inflytande. I detta sammanhang får initiativet för de tre haven – från Östersjön till Svarta havet och Adriatiska havet – en strategisk betydelse.” Morawiecki föreslog en ekonomisk korridor mellan Indien, Mellanöstern och Europa (IMEC), med Trieste som en viktig knutpunkt som förbinder Italien med Central- och Nordeuropa. ”Vi måste investera i nord-sydlig infrastruktur. Europa byggdes längs den öst-västliga axeln, men i dag kan Medelhavet bli kontinentens ekonomiska ryggrad.” Han riktade också stark kritik mot EU:s industripolitik: ”Vi har använt EU-medel för att finansiera kinesiska industrier. Det är ett allvarligt misstag. Vi behöver en industripolitik som bygger på sunt förnuft.”
Musumeci: ”Italien måste återupptäcka sin maritima kallelse. Havet är inte bara romantik”
Ministern för havspolitik Nello Musumeci gav en tydlig och pragmatisk röst: ”Medelhavet har glömts bort av EU, som fokuserat mer på Östersjön och landbaserade ekonomier. Ändå är havsekonomin i dag värd 180 miljarder euro, med 1 miljon arbetstagare och 240 000 företag.”
Han presenterade Italiens nya undervattenslag, som syftar till att på ett hållbart sätt reglera användningen av havsbottnen och frigöra dess ekonomiska potential – från sällsynta jordartsmetaller till maringeologi – samtidigt som civil- och miljösäkerheten respekteras:
”Havet är fortfarande ett okänt universum. För att skydda det måste vi först känna till det. Och det är realism, inte radikal miljövård, som måste vägleda oss.” Musumeci gav också en kulturell utmaning: ”64% av italienarna ser inte Italien som ett sjöfartsland. Havet ses bara som en fritidssysselsättning från maj till september. Men havet är ansträngning, arbete och företagande. Vi behöver en kulturell revolution, som börjar med sjöfartsutbildning i grundskolan.”
Di Caterina: ”Utbildning och digitalisering: det här är den blå ekonomin som skapar riktiga jobb”
Marcello Di Caterina, vice VD för ALIS (Sustainable Intermodal Logistics Association), flyttade fokus till sysselsättning och utbildning: ”Det finns en enorm klyfta mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden inom sjöfarten. Våra ungdomar är inte medvetna om vilka möjligheter som finns. Ändå kan en nybliven besättningsmedlem tjäna 2 700 euro per månad.” Han förklarade hur ALIS, i samarbete med yrkesinstitut och universitet, arbetar för att göra dessa karriärer attraktiva för ungdomar i syd: ”Hållbarhet måste vara social och ekonomisk, inte bara miljömässig. Vi behöver mindre byråkrati och fler incitament.”
När det gäller infrastruktur betonade Di Caterina vikten av digitalisering av hamnar: ”Italien står för 63% av den maritima lastbilstrafiken i Europa. Det är en konkurrensfördel som vi måste försvara mot kortsiktig politik som EU ETS, som riskerar att straffa den italienska sjöfarten och driva upp konsumentkostnaderna.”
Gambino: ”Utan unga människor har havet ingen framtid. Europa måste investera”
Alberto Gambino, ledamot av Europaparlamentet, betonade Italiens strategiska roll:
”Med 8 000 km kustlinje spelar Italien en nyckelroll för Europas säkerhet och utveckling. Men vi behöver en gemensam strategi som respekterar varje medlemslands särdrag.” Han berömde Giorgia Melonis regering för att ha prioriterat maritim infrastruktur i EU:s budget: ”Vi säkrade rätten att använda EU:s försvarsfonder för hamninfrastruktur med dubbla användningsområden, både civila och militära.” Gambino efterlyste en reform av EU:s rigida sjöfartsbestämmelser: ”Utan förändringar riskerar vi att förlora mark till nordafrikanska och asiatiska hamnar. Italienska hamnar som Gioia Tauro måste försvaras och stärkas.”
Núñez Garcia: ”Utan fiskare, utan ungdomar, kommer Europas hav att dö”
Från Europaparlamentet talade den spanska ledamoten Nora Núñez Garcia för de traditionella fiskarna:
”Blue Economy handlar om arbete, kultur och identitet. Men ideologisk miljövård och överreglering förstör generationsförnyelsen.”
Hon föreslog en europeisk plan för blå generationsväxling, med bland annat skatteincitament, mikrokrediter och praktisk utbildning: ”Reglerna måste återspegla den lokala verkligheten. Om det enda kriteriet är miljön kommer vi att ha hållbara hamnar – men inga båtar. Att skydda havet innebär också att skydda dem som lever av det.”
En konservativ agenda för havet
Panelen framförde ett enat budskap: havet är inte en börda som hanteras genom ideologiska dogmer, utan en konkret motor för utveckling, identitet och frihet. Vad som behövs är infrastruktur, utbildning, investeringar, flexibla regler och en havskultur som börjar i skolorna och omsätts i verkliga möjligheter för ungdomar.
Det konservativa synsättet – pragmatiskt och icke-ideologiskt – innebär ett Europa som är ”kontinentalt till sin kultur, men maritimt till sitt kall”. Medelhavsområdet får inte längre vara Europas periferi, utan hjärtat i dess förnyelse.