Subscribe
Mattei-planen för Afrika, som lanserades av den italienska regeringen år 2024 i syfte att stärka de ekonomiska, energimässiga och diplomatiska förbindelserna med den afrikanska kontinenten, börjar gradvis ta form inom energiområdet. Enligt uppgifter som uppdaterades den 30 juni 2026 och som ingår i årsrapporten till parlamentet om planens genomförandestatus har 460 miljoner euro avsatts för fem initiativ som specifikt rör energisektorn. Detta belopp utgör en del av de totalt 1,2 miljarder euro som godkänts av den tekniska kommittén för den italienska klimatfonden från och med november 2024 fram till den aktuella dagen. Storleken på de resurser som tilldelats energisektorn bekräftar därför att energidimensionen inte är en underordnad del av Mattei-planen, utan i allt högre grad håller på att bli ett av dess viktigaste operativa verktyg. Den centrala rollen för detta område måste tolkas mot bakgrund av de ihållande svårigheter som präglar tillgången till energi på den afrikanska kontinenten. Tillgången till adekvat energiinfrastruktur är i själva verket en nödvändig förutsättning inte bara för ekonomisk tillväxt, utan även för utvecklingen av hälso- och sjukvårdssystem, utbildning, sysselsättning och produktiv verksamhet.
DEN ITALIENSKA KLIMATFONDEN OCH FINANSIELLA INSTRUMENT
En betydande del av Mattei-planens finansiella strategi kanaliseras via den italienska klimatfonden, vars årliga budget – som förvaltas av miljöministeriet – uppgår till 840 miljoner euro. Fondens verksamhet är främst inriktad på att minska klimatpåverkande utsläpp, främja användningen av förnybara energikällor och anpassa sig till klimatförändringarnas effekter. Ett viktigt inslag är fondens revolverande struktur, som möjliggör användning av olika finansiella instrument för att stödja initiativ. Dessa omfattar subventionerade lån, garantier och icke återbetalningspliktiga bidrag, genom en kombination av insatsmetoder som potentiellt kan anpassas till mottagarländernas olika ekonomiska och finansiella förhållanden. Ur detta perspektiv fyller finansieringen av afrikansk energiinfrastruktur ett dubbelt syfte. Å ena sidan bidrar den till att fylla en historisk investerings- och infrastrukturklyfta; å andra sidan gör den det möjligt att styra den framtida utvecklingen mot system som kännetecknas av större miljömässig hållbarhet.
DEN GLOBALA KLYFTAN NÄR DET GÄLLER TILLGÅNG TILL ENERGI
Hur brådskande sådana insatser är framgår särskilt tydligt av uppgifterna i den gemensamma rapporten som utarbetats av Internationella energimyndigheten, Internationella byrån för förnybar energi, Förenta nationerna, Världsbanken och Världshälsoorganisationen. Dokumentet visar att målet att säkerställa tillgång till ren, tillförlitlig och ekonomiskt hållbar energi för hela världens befolkning fortfarande är långt ifrån uppnått. Cirka 655 miljoner människor världen över saknar tillgång till elektricitet. Ojämlikheterna förvärras dessutom av svårigheten att säkerställa tillräckliga finansiella flöden till fattigare ekonomier och utvecklingsländer. Ett särskilt talande exempel är byggandet av solkraftverk som inte är anslutna till elnätet och små elnät i landsbygdsområden, där det kan vara ekonomiskt och logistiskt komplicerat att utvidga den traditionella infrastrukturen.
AFRIKA SÖDER OM SAHARA SOM HUVUDINTRÄDESOMRÅDE
Klyftan är särskilt uttalad i Afrika söder om Sahara. I detta område saknar över 560 miljoner människor tillgång till el, medan cirka 970 miljoner saknar tillgång till rena matlagningssystem. Dessa siffror bidrar till att förklara varför energisektorn är en av de sektorer där Mattei-planen kan få en potentiellt betydande inverkan. Att utöka tillgången till energi i landsbygdsområden och avlägsna områden kan ha effekter som sträcker sig bortom den rent infrastrukturella dimensionen. Elektrifiering kan förbättra driften av hälso- och sjukvårdsinrättningar, stödja den lokala ekonomin, främja digitaliseringen och utöka utbildningsmöjligheterna. Dessutom gör spridningen av teknik för produktion av förnybar energi det möjligt att samtidigt ta itu med frågorna om tillgång till energi och minskade utsläpp. Det är just denna samverkan mellan utveckling och ekologisk omställning som gör Mattei-planens energiinsatser strategiska.
FRÅN UTVINNINGSLOGIK TILL ETT NYTT ENERGIPARTNERSKAP
Den ekonomiska dimensionen måste dock åtföljas av en reflektion över den samarbetsmodell som Mattei-planen syftar till att främja: samarbetet bör därför utvecklas mot en relation där värdeskapande, teknik och expertis delas i större utsträckning. Denna fråga framstår som särskilt viktig med tanke på kontinentens energipotential. Afrika har cirka 60 % av världens bästa solresurser, men erhåller ändå endast 2 % av de globala investeringarna i förnybara energikällor. Det finns därför en markant obalans mellan potential och investeringskapacitet. Att minska denna klyfta utgör en av de främsta möjligheterna för en energisamarbetspolitik inriktad på hållbar utveckling.
UTBILDNING SOM ÖVERGÅNGSINFRASTRUKTUR
I detta sammanhang får utbildning inom energisektorn en strategisk betydelse som är likvärdig med den som infrastrukturinvesteringar har. Tillgången till system och teknik räcker nämligen inte för att säkerställa en hållbar omställning om inte de berörda länderna samtidigt utvecklar den kompetens som krävs för att utforma, förvalta och underhålla nya energisystem. Ett viktigt steg i denna riktning är det samförståndsavtal som undertecknades den 7 juli 2026 mellan Mission Structure för genomförandet av Mattei-planen för Afrika och Enel Foundation. Avtalet, som undertecknades av Mission Structures samordnare Fabrizio Saggio och Enel-stiftelsens ordförande samt Enel-koncernens VD Flavio Cattaneo, fastställer ett samarbetsramverk för energiutbildning på kontinenten. Samförståndsavtalet syftar till att samordna utbildningsverksamheten med universitets- och högskolesystemet, både i Italien och i afrikanska länder. Initiativet ingår i en process som redan pågår genom program som har gett mätbara resultat och bidragit till uppbyggnaden av ett erkänt utbildningsekosystem. Bland de erfarenheter som nämns finns det panafrikanska utbildningscentret för förnybar energi och energiomställning i Marocko, som inrättades i samarbete med Mohammed VI Polytechnic University, aktiviteter som utvecklats i Kenya tillsammans med Strathmore University samt de som genomförts i Sydafrika tillsammans med University of Pretoria.
UNGDOMAR, KVINNOR OCH LOKAL KOMPETENS
Den viktigaste aspekten av utbildningssamarbetet är strävan att bättre anpassa utbildningsprogrammen till de lokala samhällenas specifika behov. Målet är att utbilda yrkesverksamma som kan bidra aktivt till omställningen av de afrikanska energisystemen genom att dra nytta av befintlig lokal kompetens. Särskild uppmärksamhet ägnas åt ungdomar och kvinnor, bland annat när det gäller tillgång till arbetsmarknaden. Detta tillvägagångssätt breddar energisamarbetets omfattning och omvandlar det från en enkel tekniköverföring till en investering i humankapital. Utbildning blir därmed en strukturell del av omställningen och möjliggör skapandet av de yrkesmässiga förutsättningar som krävs för att investeringarna ska ge bestående fördelar i mottagarländerna.
ETT INTEGRERAT PERSPEKTIV PÅ MATTEI-PLANEN
De insatser som hittills finansierats och det förstärkta samarbetet inom utbildningsområdet ger därför en bild av hur Mattei-planen kan komma att utvecklas. Energi kan utgöra en knutpunkt mellan utvecklingsbehov, kampen mot energifattigdom, kampen mot klimatförändringarna, teknisk innovation och skapandet av kvalificerade arbetstillfällen. För att denna strategi ska bli fullt verkningsfull är det dock avgörande att främja uppkomsten av lokala marknader och leveranskedjor inriktade på ren teknik, med utgångspunkt i förnybara energikällor, där materiella investeringar kombineras med en förstärkning av yrkeskompetensen. Det ekonomiska och politiska samarbetet kommer därmed att kunna bidra till uppbyggnaden av en självständig produktionskapacitet och inte begränsas till uppförandet av enskilda infrastrukturer. Ur detta perspektiv utgör de 460 miljoner euro som mobiliserats inom energisektorn inte bara ett mått på det finansiella åtagande som redan gjorts, utan också en indikator på energins växande betydelse i Mattei-planens uppbyggnad. Hur effektiv denna investering blir beror på förmågan att koppla samman infrastruktur, teknik, finansiering, utbildning och lokal industriell utveckling. Utmaningen består därför i att omvandla Afrikas energipotential till en konkret drivkraft för gemensam utveckling. Den stora tillgången på solenergi, den ihållande bristen på tillgång till el och de otillräckliga investeringarna i förnybar energi gör kontinenten till ett område där energiomställningen kan spela en avgörande roll. I detta scenario kan Mattei-planen få särskild betydelse just om den lyckas integrera utbyggnaden av tillgången till energi med utvecklingen av den kompetens som krävs för att självständigt hantera omställningen. Utbildning inom energiområdet utgör därför, tillsammans med investeringar i infrastruktur och ren teknik, en av de väsentliga förutsättningarna för att samarbetet med Afrika ska kunna utvecklas mot en mer balanserad och hållbar partnerskapsmodell inriktad på långsiktigt värdeskapande.