Subscribe
Kvantdatorer, AI och rymdteknik utgör grundpelarna i en växande europeisk strävan efter strategiskt oberoende i en fragmenterad värld
I en värld där teknik definierar geopolitisk styrka nöjer sig Europa inte längre med att stå i skuggan av de amerikanska teknikjättarna. Den europeiska kontinenten, som i årtionden dominerats av företag som Microsoft, Google, Amazon (AWS), OpenAI och SpaceX, tar nu – under ledning av länder som Italien – djärva steg för att återta sin tekniska suveränitet. Målet är tydligt: att bygga upp en strategisk autonomi inom nyckelsektorer som kvantdatorer, artificiell intelligens (AI), rymd och molninfrastruktur, minska beroendet och öka motståndskraften.
Denna rörelse har sitt ursprung i ett enkelt men angeläget problem: beslut som fattas utanför Europas gränser har en direkt inverkan på nationell suveränitet, datasäkerhet och institutionell flexibilitet. Denna väckarklocka har gett upphov till en våg av innovation över hela kontinenten, vilket har främjat en ny generation av nystartade företag, forskningshubbar och offentlig-privata partnerskap.
Från beroende till suveränitet
Italien är ett bra exempel på denna omvandling. Med hjälp av stora investeringar och politiskt stöd bygger landet upp en inhemsk teknisk kapacitet inom kritiska områden. Oavsett om det handlar om rymdlogistik, fiberoptiska undervattenskablar eller avancerade kvantsystem gör italienska och europeiska företag anspråk på områden som ofta undviks av globala jättar på grund av höga forskningskostnader eller geopolitisk komplexitet.
Ta D-Orbit och Officina Stellare, två italienska flyg- och rymdföretag som revolutionerar satellittransporter och högprecisionsinstrument. Eller Unidata, som leder projektet Unitirreno submarine network för att stärka förbindelserna i Medelhavet. På kvantområdet flyttar företag som Planckian och Algorithmiq fram gränserna för databehandling, medan installationen av Italiens första IQM-kvantdator vid Politecnico di Torino utgör en viktig nationell milstolpe.
Den europeiska AI-ambitionen
Artificiell intelligens är ett annat slagfält. Medan USA dominerar med produkter som ChatGPT och Gemini, odlar Europa sitt eget ekosystem. Italienska företag som Lara V2, iGenius och IdentifAI skapar AI-lösningar som är skräddarsydda för europeiska behov och värderingar. I Frankrike har Mistral AI och initiativ med öppen källkod som OpenEuroLLM som mål att konkurrera med LLM:er som utvecklats på andra sidan Atlanten.
Trots dessa ansträngningar kvarstår utmaningar. AI-användningen bland italienska företag är fortfarande begränsad. Endast 8,2% av företagen implementerar AI aktivt, vilket är under det europeiska genomsnittet på 14%. Hindren är bland annat brist på kvalificerad personal, höga kostnader och strategiska tveksamheter inom bolagsstyrningen. Men med ökad medvetenhet och riktat stöd håller landskapet snabbt på att förändras.
Molnet: Ryggraden i digital autonomi
Italiens Polo Strategico Nazionale (PSN) och privata aktörer som Aruba Cloud utgör viktiga steg mot ett suveränt molnekosystem. Europa är fortfarande starkt beroende av amerikanska hyperscalers – AWS, Microsoft Azure och Google Cloud har mer än 70 % av marknaden. Initiativ som Gaia-X och OVHcloud bygger dock upp ett konkurrenskraftigt och säkert europeiskt alternativ. Detta arbete förstärks ytterligare av superdatorn Leonardo i Bologna, ett EuroHPC-projekt som placerar Italien i framkant inom högpresterande databehandling (HPC) och AI-forskning.
Politik och investeringar: En samordnad insats
Den italienska regeringen har anslutit sig till EU:s linje när det gäller att främja innovation som en fråga om nationell säkerhet och ekonomisk konkurrenskraft. Viktiga finansieringskällor är bland annat PNRR (National Recovery and Resilience Plan), med 1,39 miljarder euro öronmärkta för rymden och 140 miljoner euro för kvantteknik. Strategiska planer för AI, cloud computing och ubåtsinfrastruktur kompletterar detta finansiella åtagande. På EU-nivå stöder program som Quantum Flagship, EuroQCS, AI Act och EuroStack utveckling, interoperabilitet och etisk styrning av ny teknik, vilket säkerställer att Europa inte bara kommer ikapp utan också leder.
En strategisk framtid i sikte
Framväxten av suverän europeisk teknik handlar inte om isolering – det handlar om balans. Genom att utveckla sin egen kritiska infrastruktur och kapacitet strävar Europa efter att förhandla utifrån en position av styrka, inte sårbarhet. På så sätt förstärker man sina värderingar om öppenhet, integritet och innovation samtidigt som man förbereder sig för en framtid som präglas av konkurrens, motståndskraft och digital suveränitet.
Alessandro Fiorentino