EU:s jordbrukare (ca 9 miljoner företag) befinner sig i en turbulent period som präglas av omfattande protester mot höga administrativa bördor, låga inkomster och konkurrens från import.
Under 2024, 2025 och i början av året utbröt massprotester i framför allt Frankrike, Tyskland, Belgien men även Spanien och Italien, där bönder med hjälp av traktorer blockerade större städer och motorvägar. Protesterna nådde sin kulmen den 18 december 2025, då tusentals bönder (mellan 7 000 och 10 000) och 1 000 traktorer från hela EU tågade in i Bryssel och blockerade vägarna i Europakvarteren.
Orsaken till jordbrukarnas protester är deras oro över flera kritiska frågor som hotar deras ekonomiska överlevnad. Jordbrukarna klagar på låga inkomster (ofta 40% lägre än det nationella genomsnittet), överdriven byråkrati i ”grön” politik och konkurrens från lågprisimport som inte uppfyller samma europeiska miljö- och hälsostandarder.
Ett annat stort bekymmer för det framtida jordbruket i EU är en kritisk generationskris inom jordbrukssektorn som hotar den långsiktiga livsmedelsförsörjningen. Detta beror främst på den åldrande arbetskraften, eftersom endast 12 % är under 40 år, medan medelåldern för EU:s jordbrukare är 57 år. Dessutom är över 60 % av EU:s jordbruk mindre än 5 hektar, vilket gör dem särskilt sårbara för marknadschocker och stigande kostnader för insatsvaror.
Den 12 februari antog Europaparlamentet nya åtgärder för att skydda europeiska jordbrukare från otillbörliga handelsmetoder (UTP) från stora köpare av jordbruksprodukter. Med 555 röster för, inga röster emot och 26 nedlagda röster godkändes nya regler som tvingar nationella myndigheter att samarbeta i frågan om otillbörliga handelsmetoder för att säkerställa att jordbrukare får skälig ersättning för sitt arbete. De antagna åtgärderna syftar till att förebygga, hantera och bestraffa fall av gränsöverskridande otillbörliga handelsmetoder som skadar jordbrukare och småproducenter.
För att stärka skyddet för jordbrukare kommer den nya lagstiftningen att göra det möjligt för medlemsländerna att agera på eget initiativ för att stoppa otillbörliga metoder utan att det krävs ett formellt klagomål från den berörda jordbrukaren. Detta nya system kommer att vara en kopia av det system som införts på den inre marknaden för skydd av geografiska beteckningar.
Nya åtgärder kommer att träda i kraft för att skydda producenterna från illojala handelsmetoder som sena betalningar för färskvaror, avbokningar i sista minuten och ensidiga avtalsändringar och förhindra att stora inköpare undviker ansvar genom att flytta utanför EU. De kommer att vara skyldiga att utse en EU-baserad kontaktperson för att eliminera straffriheten för köpare utanför EU: om ett utländskt företag försenar betalningar eller ensidigt ändrar ett avtal kommer tillsynsmyndigheten att kunna vända sig direkt till den utsedda kontaktpersonen för att få fram dokument eller meddela sanktioner.
Detta garanterar omedelbar tillgänglighet, undvikande av internationella byråkratiska hinder för att inleda en utredning, rättsligt ansvar med en fysisk närvaro inom unionen som måste svara på förfrågningar från nationella myndigheter och ett likvärdigt skydd för jordbrukare, oavsett köparens nationalitet.
Den nya EU-förordningen stärker också skyddet mot gränsöverskridande otillbörliga handelsmetoder i livsmedelskedjan genom att kräva att nationella myndigheter använder informationssystemet för den inre marknaden (IMI), en befintlig säker, flerspråkig IT-plattform för administrativt samarbete som effektiviserar kommunikationen mellan nationella, regionala och lokala myndigheter i hela EES. Syftet är att tillhandahålla ett verktyg för informationsutbyte mellan offentliga förvaltningar i olika medlemsländer, vilket möjliggör snabba och samordnade insatser för att stoppa illojala handelsmetoder.
Den nya lagstiftningen syftar till att återställa balansen i livsmedelskedjan och kommer att börja tillämpas 18 månader efter offentliggörandet i EU:s officiella tidning. Dessa åtgärder kompletterar 2019 års direktiv om otillbörliga affärsmetoder som antogs 2019 och som syftar till att skydda jordbrukare från metoder som sena betalningar eller avbokningar med kort varsel när de säljer sina produkter till stora stormarknader och livsmedelsförädlingsföretag.
Laura Perreca