Subscribe
Mötet som hölls den 15 september 2026 på Palazzo Chigi mellan Italiens premiärminister Giorgia Meloni och Europeiska rådets ordförande António Costa ingick i en rundresa till de 27 EU-medlemsstaternas huvudstäder som Costa genomförde för att diskutera viktiga frågor på den europeiska och internationella dagordningen. Samtalen inriktades främst på förhandlingarna om Europeiska unionens nya fleråriga budgetram för perioden 2028–2034, som kommer att fastställa EU:s finansiella prioriteringar för den kommande programperioden. Dessa diskussioner är av särskild betydelse för Italien, eftersom landet måste ange sina egna prioriteringar inom ramen för en förhandlingsprocess som kommer att forma den framtida gemensamma politiken.
ITALIENS PRIORITERINGAR FÖR DEN EUROPEISKA BUDGETEN
Italiens ståndpunkt syftar till att stödja en europeisk budget som tillgodoser unionens viktigaste strategiska behov. I detta sammanhang lägger Rom särskild vikt vid den gemensamma jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken – båda föreskrivna i fördragen och betraktade som grundläggande för Europas konkurrenskraft och ekonomiska säkerhet. Att värna om dessa politikområden är därför ett centralt italienskt mål i förhandlingarna om den fleråriga budgetramen för 2028–2034, eftersom fördelningen av tillgängliga resurser kommer att avgöra unionens faktiska förmåga att stödja olika strategiska sektorer. Samtidigt förespråkar Italien att tillräckliga resurser avsätts till industri och forskning, vilka anses vara avgörande för att möta de globala konkurrensutmaningarna. Målet är att stärka Europas produktions- och innovationsförmåga genom att integrera dessa områden i prioriteringarna för den framtida budgeten. Dessutom efterlyser Italien en förstärkning av partnerskapen med ursprungs- och transitländer för irreguljära migrationsströmmar, och kopplar därmed den europeiska finansplaneringen till den externa dimensionen av migrationshanteringen.
FINANSIERING AV DEN NYA FLERÅRIGA BUDGETRAMEN
Italien har uttryckt sin vilja att bidra till finansieringen av den nya fleråriga budgetramen, men ställer som villkor att en övergripande och balanserad lösning utarbetas. Bland de viktigaste målen ingår att utesluta nya former av europeisk beskattning, samt en uppmaning att effektivisera unionens administrativa utgifter. Italiens ståndpunkt kombinerar således en beredskap att ge ekonomiskt stöd till den framtida budgeten med behovet av att begränsa vissa kostnader och inrätta finansieringsmekanismer som anses hållbara. Detta tillvägagångssätt speglar en önskan att påverka inte bara volymen av tillgängliga resurser utan även hur de fördelas och vilka metoder som används för att finansiera den europeiska budgeten. Följaktligen utgör förhandlingarna för perioden 2028–2034 en viktig möjlighet för Italien att driva sina prioriteringar inom den europeiska ramen.
KONKURRENSKRAFT OCH ENERGI PÅ DEN EUROPEISKA AGENDAN
En annan punkt där man var överens under mötet gällde António Costas förslag att sätta konkurrenskraften högst upp på dagordningen inför det kommande Europeiska rådet. Premiärminister Meloni uttryckte sitt stöd för detta tillvägagångssätt och kopplade det främst till energifrågan. Den pågående ökningen av energipriserna ses nämligen som en faktor som kräver riktade och snabba åtgärder på europeisk nivå. Italiens mål är att säkerställa gemensamma åtgärder som kan stödja både europeiska företag och medborgare. Konkurrenskraften är således kopplad till energikostnaderna och behovet av att förhindra att prisökningarna undergräver företagens produktivitet och befolkningens ekonomiska välstånd. I detta sammanhang är det kommande mötet i Europeiska rådet ett prioriterat tillfälle för att föra in energifrågan i debatten om unionens ekonomiska strategier.
INVANDRING OCH INTERNATIONELLA SAMARBETEN
Migration utgör ett annat centralt diskussionsområde. Meloni välkomnade att en strategisk debatt om invandring tagits upp på dagordningen, i syfte att möjliggöra en utvärdering av den nya europeiska strategin för att bekämpa irreguljär migration. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt innovativa lösningar och genomförandet av den nya förordningen om återvändande. För Italiens del måste den europeiska diskussionen även inriktas på att stärka kontrollen av unionens yttre gränser. Denna interna dimension kompletteras av en internationell dimension, som innebär en förstärkning av partnerskapen med ursprungs- och transitländer för migrationsströmmarna. Hanteringen av invandringen placeras därmed i ett perspektiv som kombinerar europeiska instrument, gränskontroll och samarbete med tredjeländer.
FRAMTIDA UPPDRAG OCH ITALIENS STRATEGI
Sammantaget ger dialogen mellan Meloni och Costa en bild av några av de viktigaste prioriteringarna som Italien avser att driva i kommande europeiska och internationella sammanhang. Förhandlingarna om den fleråriga budgetramen för 2028–2034 utgör den främsta arenan för diskussioner om unionens resurser, där Italien lägger särskild vikt vid den gemensamma jordbrukspolitiken, sammanhållningspolitiken, industrin, forskningen och partnerskap med ursprungs- och transitländer för migranter. Samtidigt kommer nästa möte i Europeiska rådet att utgöra ett avgörande tillfälle att diskutera konkurrenskraft, energikostnader och migrationspolitik. Inom båda dessa områden strävar Italien efter att främja en större europeisk handlingsförmåga genom att stödja åtgärder som gynnar företag och medborgare, stärka kontrollerna vid de yttre gränserna och befästa det internationella samarbetet. Den strategi som skisserades under diskussionen understryker Italiens avsikt att spela en aktiv roll i utformningen av unionens framtida prioriteringar, både när det gäller den fleråriga budgetramen och de centrala frågorna inom ekonomi, energi och migration som kommer att prägla den europeiska agendan under den närmaste framtiden.