En överraskande tystnad har sänkt sig över förföljelsen av kristna i vissa länder med muslimsk majoritet, särskilt i Nigeria, där mer än 50 000 kristna har dödats på grund av sin tro sedan 2009. I sju länder med muslimsk majoritet är det ett brott belagt med dödsstraff att lämna islam för kristendomen (apostasi), även om lagen endast tillämpas sporadiskt. Men varför ska vi oroa oss? Gud är död, sa Nietzsche. Jag kan komma på sex övertygande skäl, både för troende och icke-troende, att respektera och försvara vårt kristna arv, och inget av dem innebär att kristna ska tvinga på andra sin religion.
Maktdelning
För det första gör kristendomen en väsentlig åtskillnad mellan världslig och andlig makt. Vi uppmanas att ge kejsaren vad som tillhör kejsaren och Gud vad som tillhör Gud. I den stora konflikten mellan påvarna och furstarna under 1100- och 1200-talen antogs gradvis principerna att kyrkan inte skulle styra staten, att en furste regerar genom samtycke och att han kan avsättas om han bryter mot landets lagar.
Lika erkännande för alla
För det andra sträcker sig kristendomens moraliska synsätt till hela mänskligheten. I Guds ögon är alla lika – vita och svarta, män och kvinnor, rika och fattiga, herrar och tjänare, judar och samariter. Det var ingen slump att Kristus valde en samarier – en medlem av en minoritetsgrupp som många judar ogillade – som huvudpersonen i liknelsen om moraliskt beteende, där den barmhärtige samariern hjälpte den judiske resenären som just hade blivit rånad på vägen mellan Jerusalem och Jeriko.
Rikedom: Förmågan att göra gott
För det tredje innehåller liknelsen om den barmhärtige samariten viktiga politiska principer. Den antyder att en stat måste inrättas för att skydda oss från väghuggare och säkerställa en säker färd mellan Jerusalem och Jeriko, och för den delen till alla andra platser. Dessutom var den barmhärtige samariten en förmögen man: vi behöver människor som har råd att vara generösa. Han gjorde gott på egen bekostnad, inte genom tvångsmässig omfördelning. Är härskare som berövar de rika för att ge till de fattiga (och som oftast behåller större delen av bytet själva) verkligen bättre än de väghuggare som rånade resenären på väg till Jeriko? Återigen: innan den barmhärtige samariten anlände hade två intellektuella, en präst och en levit, passerat offret utan att hjälpa till. För de flesta intellektuella är medkänsla bara ett ämne för universitetsseminarier.
Mänsklig svaghet och okunnighet
För det fjärde ingjuter kristendomen ödmjukhet i oss. Den gör oss medvetna om hur lite vi, som individer, vet eller har kontroll över. Den italienske filosofen den helige Thomas av Aquino (avbildad ovan, där han förvirrar den muslimske filosofen Averroes i en målning av Giovanni di Paolo) insåg vår moraliska bräcklighet. Vi är alla syndare, lärde Aquinas, men staten bör inte ta på sig den hopplösa uppgiften att utrota synden; den bör istället fokusera enbart på de synder som skadar andra och därmed skydda oss, med andra ord, från väghuggare. Dessutom presenterade den anglo-österrikiske ekonomen Friedrich A. von Hayek en fascinerande teori om hur individuell okunnighet kan övervinnas genom kunskapsöverföring: i rumsligt hänseende genom prismekanismen och i tidsmässigt hänseende genom traditionen.
Allt är inte tillåtet
För det femte: om Gud inte fanns skulle allt vara tillåtet. Den ryske författaren Fjodor Dostojevskij gav exemplet med en grym gammal general som släppte sina hundar på en liten pojke; de jagade ikapp honom och dödade honom inför hans mors ögon. Det är nästan outhärdligt att tänka sig att denna onda man skulle kunna dö fridfullt i sömnen. Mänsklig rättvisa räcker inte till. Man måste utgå från att det finns en gudomlig ordning, ett ramverk av fasta moraliska regler.
Ett rationellt vad
För det sjätte lade den franske filosofen Blaise Pascal fram ett berömt vad. Antingen finns Gud, eller så finns han inte. De potentiella kostnaderna för att förkasta honom om han faktiskt finns överstiger vida kostnaderna för att förkasta honom om han inte finns. Därför är det rationellt att satsa på Guds existens och att tro och leva som en from kristen. Vi har ingenting att förlora och mycket att vinna.