Subscribe
Resultaten från det internationella PISA-undersökningsprogrammet, som avser utvärderingen av elever, presenterades nyligen av Cyperns utbildningsminister Athena Michaelidou. Resultaten belyser de allvarliga problem som Cypern står inför när det gäller elevernas läranderesultat och den övergripande utbildningsnivån.
I studien utvärderas ”läs- och skrivkunnigheten” hos 15-åriga elever (pojkar och flickor) inom tre ämnesområden: matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Syftet är att utvärdera kvaliteten på de deltagande ländernas utbildningssystem.
PISA-undersökningen, som anordnas vart tredje år av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), omfattade år 2025 sammanlagt 762 000 elever från 91 länder.
Resultaten för de cypriotiska eleverna visar, vilket vi kommer att gå in på nedan, att öns utbildningssystem kräver omedelbara strukturella reformer och förbättringar, eftersom Cypern återigen hamnat bland de länder som presterar sämst.
Enligt undersökningen uppvisar landets utbildningssystem fortfarande långvariga brister som, om de inte åtgärdas så snart som möjligt, kommer att leda till att Cypern hamnar på efterkälken i en tid då elever och ungdomar behöver ett brett spektrum av färdigheter för att ta sig in på arbetsmarknaden.
Undersökningsuppgifter
Enligt uppgifter från Cyperns utbildningsministerium samlades uppgifterna in under våren 2025. Totalt deltog 7 802 cypriotiska elever från 103 skolor, varav 75 var kommunala skolor och 28 var privata skolor.
Som en del av PISA-undersökningen fick eleverna följande:
Ett datorbaserat prov, utformat för att utvärdera deras förmåga att tillämpa kunskaper och färdigheter i verkliga situationer.
Ett frågeformulär avsett att samla in information om eleverna själva, deras familjebakgrund, deras skolor samt deras attityder och uppfattningar om naturvetenskap.
Ett skolenkätformulär utformat för att samla in information om skolans särdrag och de riktlinjer som tillämpas i samband med olika utbildningsfrågor.
Undersökningsresultat för Cypern
Tyvärr placerade undersökningsresultaten Cypern och dess elever bland de deltagare som presterade sämst i statistiska termer, jämfört med motsvarande genomsnittliga poäng i andra EU-länder.
Mer specifikt var de genomsnittliga poängen som de cypriotiska eleverna uppnådde följande:
1/ Naturvetenskap: 411 poäng (genomsnittet för Europeiska unionen var 481, medan OECD-genomsnittet var 482).
2/ Matematik: 412 poäng (genomsnittet för Europeiska unionen var 463, medan OECD-genomsnittet också var 463).
3/ Läsförståelse: 379 poäng (genomsnittet för Europeiska unionen var 459, medan OECD-genomsnittet var 461).
En särskilt viktig slutsats är att det sedan den senaste utvärderingen 2022 inte har skett några som helst betydande framsteg när det gäller de cypriotiska elevernas läranderesultat. Tvärtom: även om resultaten inom naturvetenskap och läsförståelse förblev oförändrade, noterades en svag nedgång på sex poäng i matematik.
Socioekonomisk bakgrund och resultat
PISA-undersökningen lyfter också fram viktiga resultat som rör elevernas socioekonomiska bakgrund.
Mer specifikt uppnår vissa elever från socioekonomiskt utsatta miljöer resultat som placerar dem bland de 25 procent bästa eleverna i landet. Detta är ett uppmuntrande resultat, eftersom den motsvarande andelen är högre än genomsnittet i EU-länderna.
Slutsats
Sammanfattningsvis ger de resultat som presenterats ovan övertygande belägg för att Cyperns utbildningssystem kräver omedelbara reformer och förbättringar, eftersom cypriotiska elever har allt svårare att hävda sig i konkurrensen med sina jämnåriga i övriga Europeiska unionen.
Trots att den cypriotiska staten lägger betydande summor på lärarlöner fortsätter läranderesultaten att placera Cypern bland de länder som presterar sämst jämfört med övriga EU-medlemsstater.
Som Chrysanthos Savvides, ordförande för representanthusets utbildningsutskott, påpekade i parlamentet är det alarmerande att sex av tio elever på Cypern kan läsa en text men inte förstår vad de läser.
Biträdande direktören för gymnasieutbildningen betonade å sin sida att just denna undersökning inte ger en korrekt bild av skolorna som helhet. Han klargjorde också att förändringar skulle införas, bland annat genom att lägga till kurser som behandlar ny teknik, artificiell intelligens och robotik.
Samtidigt påpekade han att man övervägde förslag om att minska mängden läromaterial, avsätta mer tid åt läsförståelse, uppmuntra jämförelser mellan källor, införa dagliga övningar i matematisk problemlösning samt erbjuda ytterligare fortbildning för lärarna.