Subscribe
Rymdsamarbetet utgör idag en viktig dimension inom internationell politik och europeisk integration och spelar en allt större roll i unionens strategier för säkerhet, ekonomisk konkurrenskraft och teknisk självständighet. Yttre rymden utgör inte längre enbart ett område för vetenskaplig forskning och teknisk innovation, utan har blivit en oumbärlig strategisk infrastruktur för de moderna samhällenas funktion, för skyddet av nationella och europeiska intressen samt för att befästa Europas geopolitiska ställning på den internationella arenan. I detta sammanhang blir medlemsstaternas förmåga att utforma samordnade strategier, dela med sig av expertis och integrera sina respektive infrastrukturer av avgörande betydelse. Det är just ur detta perspektiv som den bilaterala dialogen mellan Italien och Tyskland om rymdpolitik och rymdekonomi ägde rum den 30 oktober 2026 vid Fucino Space Center i provinsen L’Aquila. Initiativet ingår i ramen för protokollet om den italiensk-tyska handlingsplanen för strategiskt bilateralt samarbete och EU, som undertecknades i Rom den 23 januari 2026. Genom denna politiska och institutionella referensram har Rom och Berlin åter bekräftat sin samsyn om behovet av en stark, självständig och strategiskt sammanhängande europeisk rymdpolitik, som är fullt förenlig med unionsfördragen. Partnerskapet mellan de två länderna visar hur mellanstatlig samordning konkret kan bidra till uppbyggnaden av en gemensam europeisk vision, där nationella kapaciteter stärks utan att den gemensamma dimensionen offras.
SAMORDNINGEN AV EUROPEISKA RYMDPOLITIKER OCH RYMDPROGRAM
En av de centrala aspekterna i diskussionen rörde utvecklingen av EU:s rymdpolitik och rymdprogram. Italien och Tyskland delade sina bedömningar av de viktigaste initiativen som för närvarande diskuteras på gemenskapsnivå och erkände vikten av att upprätthålla en kontinuerlig samordning under sina respektive beslutsprocesser. Denna samstämmighet är särskilt betydelsefull i en fas där europeiska regleringsmässiga och finansiella val kommer att få en djupgående inverkan på kontinentens industriella, tekniska och operativa kapacitet. Bland de ämnen som togs upp fanns lagstiftningsförfarandet rörande EU:s rymdlag, som syftar till att fastställa en gemensam rättslig ram för europeisk rymdverksamhet. Parallellt med detta granskade delegationerna unionens framtida finansiella struktur, med särskild uppmärksamhet på rymdens roll inom Europeiska konkurrenskraftsfonden och den fleråriga budgetramen för 2028–2034. Man diskuterade även den framtida utvecklingen av regel- och styrningsramen för EU:s rymdbyrå (EUSPA), med hänsyn till de olika nationella institutionella strukturerna. Ett ytterligare studieområde gällde IRIS² och utvecklingen av säker europeisk satellituppkoppling. Syftet är att stärka Europas oberoende inom strategisk kommunikation och minska sårbarheter som beror på beroendet av extern infrastruktur.
SÄKERHET, MOTSTÅNDSKRAFT OCH INTEROPERABILITET HOS RYMDINFRASTRUKTURER
Säkerhetsaspekten utgör en annan grundläggande del av det italiensk-tyska samarbetet. Italien och Tyskland har insett rymdens växande strategiska betydelse för den europeiska säkerheten och motståndskraften hos kritisk infrastruktur, och har inlett diskussioner om sina respektive strategier för säkerhet och skydd av rymdverksamhet. I ett internationellt sammanhang som präglas av en allt hårdare teknisk konkurrens och ett ökande beroende av jordbaserade system av infrastruktur i omloppsbana får förmågan att säkerställa driftskontinuitet och interoperabilitet en allt större geopolitisk betydelse. Delegationerna har därför identifierat potentiella samarbetsområden som syftar till att främja gemensamma tekniska strategier, främja integrationen av nationella och europeiska resurser samt förbättra kompatibiliteten hos framtida rymdsystem. Inom denna ram granskades det tyska förslaget om Protocol Stack for Space (PSSP) och den europeiska arkitekturen för interoperabilitet i rymden (EASY). Projektet syftar till att underlätta samordningen av europeiska rymdresurser genom gemensamma standarder och protokoll, vilket möjliggör interoperabilitet mellan suveräna rymdsystem och markbaserad infrastruktur. PSSP är avsett att konkret bidra till utvecklingen av EASY och stödja skapandet av ett mer integrerat, autonomt och motståndskraftigt europeiskt rymdekosystem – ett system där nationell teknisk suveränitet kan förenas med en större kollektiv operativ kapacitet.
RYMDEKONOMI, INDUSTRI OCH SAMARBETE PÅ REGLERINGSPLAN
Rymdsamarbetet kan inte skiljas från dess ekonomiska och industriella dimensioner. Utbyggnaden av rymdekonomin erbjuder betydande möjligheter till tillväxt, innovation och europeisk konkurrenskraft, men kräver samtidigt ett regelverk som kan säkerställa lika villkor för alla aktörer. I detta avseende jämförde Italien och Tyskland sina respektive erfarenheter av lagstiftning, med särskild hänvisning till det italienska nationella regelverket och den pågående utvecklingen av regelverket i Tyskland. Båda sidor betonade vikten av ett europeiskt regelverk som säkerställer säkerhet, trygghet och hållbarhet i rymdverksamheten, utan att äventyra företagens konkurrenskraft, deras innovationsförmåga eller de europeiska aktörernas möjligheter att etablera sig på internationella marknader. Ett konkret exempel på styrkan i detta bilaterala partnerskap är det långvariga samarbetet kring Galileo-programmet, det europeiska satellitnavigeringssystemet. I synnerhet fungerar kontrollcentralerna i Fucino och Oberpfaffenhofen som en grundläggande infrastruktur för detta samarbete. I linje med den italiensk-tyska handlingsplanen handlade diskussionerna även om utvecklingen av det industriella initiativet ”Bromo”. Italien och Tyskland bekräftade återigen sitt intresse för att främja närmare band mellan sina respektive rymdindustrier, inklusive deltagande av nystartade företag samt små och medelstora företag. Dessa aktörers deltagande är avgörande för att bredda den europeiska industriella basen, främja spridningen av innovation och stärka kontinentens förmåga att konkurrera med stora globala aktörer.
Självständig tillgång till rymden och framtidsutsikterna för bemannade rymdfärder
Ett annat viktigt ämne är Europas tillgång till rymden, vilket både Italien och Tyskland betraktar som en strategisk prioritering. De båda delegationerna bekräftade återigen behovet av att säkerställa att Europa förfogar över självständiga, tillförlitliga och konkurrenskraftiga resurser inom området för bärraketer och rymdtransportsystem. Diskussionen handlade om utvecklingen av dessa resurser genom modeller som bygger på samarbete och rättvis konkurrens mellan aktörerna. I detta sammanhang fungerar de förändringar som fastställdes i Sevilla 2023 och i Bremen 2025 – tillsammans med den långsiktiga visionen för europeisk rymdtransport – som gemensamma utgångspunkter för att hantera aktuella utmaningar och styra framtida strategiska prioriteringar. Autonom tillgång till omloppsbana är i själva verket en grundläggande förutsättning för europeisk teknisk suveränitet och för kontinuiteten i vetenskapliga, industriella och institutionella aktiviteter. Dialogen omfattade även utvecklingen av bemannade rymdfärder och det föränderliga landskapet i den låga omloppsbanan (LEO) i takt med att den internationella rymdstationen (ISS) närmar sig sitt slut. I diskussionen lyftes särskilt fram den växande betydelsen av kommersiella rymdstationer och de möjligheter de kan erbjuda för nya industriella verksamheter och för europeiska astronauters deltagande i framtida uppdrag. Denna föränderliga miljö i omloppsbana öppnar nya vägar för samarbete mellan offentliga institutioner, forskningsorganisationer och privata företag, vilket kräver ett kontinuerligt bilateralt engagemang.
RYMDDIPLOMATI OCH INTERNATIONELLT SAMARBETE
Den diplomatiska dimensionen kompletterar ramen för samarbetet mellan Rom och Berlin. Båda länderna bekräftade återigen sitt engagemang för en säker och hållbar användning av rymden, i full överensstämmelse med internationell rätt. I detta sammanhang ägnades särskild uppmärksamhet åt respektive lands prioriteringar inom FN:s kommitté för fredlig användning av rymden (COPUOS) – ett viktigt multilateralt forum för att främja gemensamma principer och regler. Delegationerna diskuterade även möjligheterna att stärka samordningen med strategiska internationella partner utanför Europeiska unionens och ESA:s institutionella ramverk, där ett sådant samarbete skulle kunna bidra till att främja gemensamma europeiska intressen och komplettera befintliga bilaterala partnerskap. Rymddiplomatin blir därmed ett verktyg för att befästa Europas internationella närvaro och främja en rymdstyrning som bygger på samarbete och respekt för internationella normer.
ITALIENS ROLL I UTVECKLINGEN AV EN EUROPEISK RYMDSTRATEGI
Den dialog som fördes vid rymdcentret i Fucino har en betydelse som sträcker sig bortom de rent bilaterala relationerna. Den utgör ett konkret genomförande av det rymdrelaterade kapitlet i den italiensk-tyska handlingsplanen och lägger grunden för att omvandla det pågående utbytet mellan de två länderna till en strukturerad mekanism för mellanstatlig samordning av rymdpolitik och rymdekonomi. Italien och Tyskland har kommit överens om att upprätthålla ett aktivt utbyte på teknisk och administrativ nivå kring de ämnen som diskuterats och, där så är lämpligt, identifiera specifika bilaterala initiativ och uppföljande operativa åtgärder, med deltagande av respektive lands nationella rymdorganisationer och berörda myndigheter. Italiens engagemang spelar en särskilt viktig roll i denna process. Genom att stärka de bilaterala avtalen, samordna med andra medlemsstater och aktivt delta i viktiga europeiska program bidrar Italien till att utforma en gemensam rymdpolitik som utnyttjar nationell expertis inom ramen för en bredare kontinental strategi. Samarbetet med Tyskland visar hur en samförstånd mellan stora europeiska nationer kan främja politisk samordning, industriell integration och utveckling av gemensam teknisk kapacitet – vilket erbjuder en samarbetsmodell som skulle kunna replikeras med andra partner inom Europeiska unionen. Sammanfattningsvis bekräftar den gemensamma förklaringen av den 30 oktober 2026 att Europas framtid i rymden i allt högre grad kommer att bero på medlemsstaternas förmåga att agera på ett samordnat sätt och övervinna institutionell och industriell fragmentering. För att stärka Europas tekniska suveränitet, konkurrenskraft, säkerhet och motståndskraft krävs ett gemensamt åtagande inom ramen för EU, Europeiska rymdorganisationen (ESA) och andra relevanta internationella organisationer. I detta avseende utgör komplementariteten mellan italienska och tyska resurser en strategisk tillgång för hela kontinenten. Rymden blir därmed inte bara en innovationssektor, utan en pelare i Europas internationella inflytande – och en av de arenor där unionens förmåga att etablera sig som en självständig och trovärdig aktör i det internationella systemet kommer att sättas på ett konkret prov.