fbpx

EU måste säkerställa villkoren för jordbrukare för att garantera livsmedelsförsörjningen

Hälsa - februari 9, 2024

De europeiska jordbrukarnas protester – som sedan förra hösten har svept över flera europeiska länder från väst till öst – är långt ifrån över och återupptogs med kraft tidigare i år. Protesterna har olika utlösande faktorer, men sammanfaller i missnöjet med EU:s nya jordbrukspolitik och de senaste miljöbestämmelserna, som har blivit för kostsamma för dem att genomföra.

Regeringarna i Europas starkaste ekonomier måste backa och tillfälligt överge vissa åtgärder som de hade för avsikt att vidta för att genomföra miljöpolitiken. Inför demonstranternas alltmer rasande ilska beslutade ledarna i Bryssel, inför valet till Europaparlamentet, i tolfte timmen att det behövdes en ”strategisk dialog” med jordbrukssektorn. Innan lanseringen den 25 januari träffade företrädare för Europeiska kommissionen jordbruksministrarna från de 27 medlemsländerna, av vilka några anlände till samtalen i Bryssel med ett ”mandat” från jordbrukare, till exempel den rumänske tjänstemannen Sorin Barbu.

Slutsatser av diskussionen: EU måste skapa förutsättningar för jordbrukarna att garantera en tryggad livsmedelsförsörjning på ett hållbart och lönsamt sätt. I det dokument som utfärdades i slutet av mötet sade rådet särskilt att jordbruket måste få ”tillräcklig” finansiering.

”Missnöjet bland våra jordbrukare är verkligt och uttrycks redan på gatorna runt om i Europeiska unionen. Om vi inte förstår att våra jordbrukare behöver verkligt stöd, inte ytterligare hinder för att få igång produktionen, kan vi alla gå ifrån våra jobb. Inklusive dig, herr kommissionär!” Rumäniens jordbruksminister Sorin Barbu talade vid mötet inför Janusz Wojciechowsk, kommissionär med ansvar för jordbruk och landsbygdsutveckling.

Jordbrukarnas sätt att protestera skiljer sig från land till land

Den senaste tidens bondeprotester skiljer sig från land till land, från de huvudsakliga klagomål som ropas ut på gatorna till deras omfattning. Medan jordbrukarna i Tyskland protesterade mot avskaffandet av dieselsubventionerna, protesterade de i Spanien mot minskningen av vattentilldelningen och i Frankrike mot uppskjutandet av antagandet av jordbrukslagen och, mer specifikt, ökningen av kostnaderna för att bevattna jordbruksmark. I allmänhet handlar jordbrukarnas uttalade och outtalade klagomål om stigande kostnader, inflation, skattehöjningar och alltför stränga miljöbestämmelser. Demonstrationerna blir alltmer omfattande och riskerar att störa det ekonomiska livet. I Frankrike har den dessutom redan skördat sina första offer – en kvinnlig jordbrukare har mist livet och hennes man och dotter är allvarligt skadade efter att en bil försökte ta sig igenom en vägspärr som upprättats av demonstranter. Tidigare, i andra städer, blockerade demonstranter tillträde till ett kärnkraftverk. I Tyskland stoppade en protest från bönderna produktionen vid en Volkswagenfabrik. Konvojer av traktorer och lastbilar orsakade trafikkaos i många regioner och blockerade flera städer. I både Frankrike och Tyskland kastade människor hinkar med gödsel vid institutionernas portar. Detta var inte första gången, liknande attityder rapporterades från förra årets protester i Nederländerna. Jordbrukare i Belgien, Spanien och Irland har också protesterat mot effekterna av miljöåtgärder och deras kostnader. En av de längsta och mest våldsamma protesterna från europeiska jordbrukare ägde rum i Nederländerna, där jordbrukarna under flera år har motsatt sig regeringens åtgärder för att drastiskt minska antalet djur för att bekämpa kväveföroreningar.

Import av billig spannmål från Ukraina har drivit östeuropeiska bönder ut på gatorna

Jordbrukarna protesterade förra året och fortsätter att protestera 2024 och i Central- och Östeuropa. Här handlar dock deras huvudsakliga klagomål om importen av billig spannmål från Ukraina och den orättvisa konkurrens som jordbruksprodukter från det landet utsätter inhemska produkter för i avsaknad av tullar. Förutom denna illojala konkurrens är det också känt att vissa av Ukrainas jordbruksprodukter inte uppfyller de kvalitetsstandarder som Europeiska unionen har infört.

Storskaliga protester äger för närvarande rum i denna fråga i Polen – där jordbrukarna tillfälligt har nått en ”vapenvila” med den nya ministern, som bara har varit i tjänst i några veckor – och i Rumänien, som står inför minst tre valomgångar i år – till Europaparlamentet, lokalt och till presidentvalet. Demonstranter och andra – inklusive alla regeringar i Ukrainas grannländer – väntar på att Bryssel ska lägga fram förslag om nya tullbefrielser för ukrainska jordbruksprodukter, som skulle träda i kraft under andra halvåret i år.

Den som kontrollerar maten kontrollerar människorna

Alla dessa protester, som genereras av missnöje, drar till sig uppmärksamhet från extremistpartier och konspirationsrörelser. Enligt BBC, som citeras av The Guardian, är detta också fallet i Tyskland, där extremhögern vill starta en revolution i Tyskland och dra nytta av dessa demonstrationer. Så konspirativa budskap har dykt upp som t.ex: ”Den som kontrollerar maten kontrollerar människorna”.

Resultatet av en opinionsundersökning som citeras av dpa(Deutsche Presse-Agentur) visar att mer än två tredjedelar av tyskarna, 68%, stöder jordbrukarnas protester mot regeringens planer på att avskaffa subventioner, inklusive befrielsen från punktskatt på dieselbränsle för jordbruket, som har funnits i mer än 70 år. Efter påtryckningar har ledningen beslutat om en gradvis minskning under de kommande tre åren, istället för ett plötsligt avskaffande som planerat. Och det efter att förbundskansler Olaf Scholz regering backat från att skrota fordonsskattebefrielsen för jordbrukare. Men det är inte tillräckligt. Föroreningsskatterna lägger en allt större börda på jordbrukarna, och åtgärderna kommer efter år av energikriser och pandemier, där produktion och levnadsstandard har påverkats allvarligt.

I Nederländerna har jordbrukarnas protester lett till bildandet av ett jordbrukarparti, BBB. Även om BBB hade ett enda mål – att bekämpa miljöpolitiken i Mark Ruttes regering – innebar det ett hårt slag mot hans parti, VVD, i provinsvalen, vilket försatte det i en bräcklig position i landets senat.

I Rumänien dök inte en enda jordbrukare upp vid en tre dagar lång protest som godkänts av stadshuset i centrala Bukarest. Anledningen var att rumänska bönder inte ville förknippas med organisatören, en oberoende, nationalistisk politiker som organiserade det åt dem. Subventioner som erhållits under åren och den fortsatta användningen av fossila bränslen och bekämpningsmedel – detta är de gemensamma punkterna i de senaste protesterna från europeiska jordbrukare. Med andra ord, att försvara status quo, säger Jan Douwe van der Ploeg, tidigare professor vid Wageningen University i Nederländerna, citerad av DW. De tre punkter som jordbruksspecialisten räknade upp är kännetecken för det industrialiserade jordbruket. Eller så är det just det som EU inte längre vill.

”Det finns många röster som bör beaktas, som säger att jordbruket får för mycket, att det håller på att bli en industri och att det inte är värt att investera offentliga medel här”, förklarade jordbrukskommissionär Janusz Wojciechowski i slutet av förra året och meddelade att subventionerna kunde försvinna inom en inte alltför avlägsen framtid, någonstans runt 2027.

I samma sammanhang betonade Bryssel-tjänstemannen att CAP-standarderna är frivilliga för jordbrukarna. De som väljer bort subventioner behöver med andra ord inte längre uppfylla några miljöåtaganden. De europeiska jordbrukarnas miljöåtaganden har ökat sedan den nya gemensamma jordbrukspolitiken trädde i kraft förra året. Den form som antagits av Europaparlamentet har lättat på de restriktioner som föreslagits av kommissionen, åtminstone på några viktiga, hett debatterade punkter: återställande av förstörda jordbruksekosystem, förorenande utsläpp från stora boskapsuppfödningsanläggningar – texten kommer slutligen att undanta boskapsuppfödningsanläggningar, men kommer att rikta in sig på gris- och fjäderfäuppfödningsanläggningar och skydda vargar. Ledamöterna förkastade också ett lagförslag om näringsvärdesdeklaration och ett om att minska användningen av bekämpningsmedel. Initiativet att inleda en strategisk dialog med jordbrukssektorn föreslogs i september 2023 av kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, som efterlyste mindre polarisering kring den gröna pakten.