Subscribe
Efter Brexit närmar sig London Europa. Starmer: “Det är inte ett steg bakåt, det är sunt förnuft”
Det är officiellt: Europeiska unionen och Storbritannien vänder blad efter åratal av spänningar efter brexit. EU:s 27 medlemsländer har gett sitt slutliga klartecken till det nya strategiska partnerskapsavtalet med London, som omfattar säkerhet, försvar, handel, energi, fiske och ungdomars rörlighet. Detta är det första konkreta steget mot ett närmande mellan de båda sidorna av Engelska kanalen, ett avtal som av många analytiker definieras som den mest betydande “återställningen” av de euro-brittiska förbindelserna sedan 2016.
Godkännandet skedde genom ett skriftligt förfarande i enlighet med den överenskommelse som nåddes i Coreper, kommittén för medlemsstaternas ständiga representanter. Förhandlingarna fortsatte fram till några timmar före toppmötet mellan EU och Storbritannien som hölls i London i morse. På bordet låg inte bara symboliska frågor, utan konkreta frågor med omedelbara återverkningar på företag, medborgare och kontinentens säkerhetspolitik. Det mest strategiska kapitlet i avtalet rör gemensam säkerhet och försvar. London, som efter Brexit hade förlorat sin formella roll i EU-sammanhang, föreslår nu sig själv som en central partner i kontinentens säkerhetspolitik. I utbyte kommer London att få tillgång till EU:s upprustningsfond (SAFE), ett paket på 150 miljarder euro som syftar till att stärka den europeiska försvarsförmågan i ett alltmer instabilt geopolitiskt sammanhang. En halvårlig möteskalender planeras mellan EU:s höga representant för utrikespolitiken och de brittiska utrikes- och försvarsministrarna. London kommer också att kunna delta i vissa europeiska utrikes- och försvarsråd och samarbeta i gemensamma civila och militära operationer. En återgång i praktiken, om än inte i form, till institutionellt samarbete på hög nivå. På handelsområdet syftar den nya pakten till att övervinna de stelheter som uppstod efter Storbritanniens utträde ur EU. Avtalet inom jordbruks- och livsmedelssektorn är särskilt betydelsefullt, med minskningen av fytosanitära hinder och förenklingen av tullförfarandena. Ett viktigt steg för att motverka den minskning av exporten med 21 procent och importen med 7 procent som noterades efter Brexit.
Fisket, som varit en konflikthärd de senaste åren, får nu en varaktig kompromiss: EU kommer att kunna fortsätta att få tillträde till brittiska vatten fram till 2038, vilket innebär att man undviker en återgång till ofta spända och osäkra årliga förhandlingar. Detta säkerställer större stabilitet för både europeiska och brittiska fiskare, med konkreta fördelar för hela kustsamhällen på båda sidor av Engelska kanalen. Inom energisektorn införs genom avtalet en länk mellan Londons och Bryssels system för handel med utsläppsrätter. Målet är tvåfaldigt: att stärka kontinentens energisäkerhet och att skydda brittiska företag från den framtida europeiska “koldioxidskatten”, planerad till 2026. Denna anpassning kommer att undvika konkurrensskillnader och, enligt experter, stimulera investeringar i förnybar energi och ren teknik.
Bland de mer konkreta åtgärderna för medborgarna noterar vi utvidgningen av användningen av e-gates, elektroniska passkontroller, för brittiska resenärer som reser in i Europa. Detta kommer att göra flygplatstransiteringarna snabbare och mer strömlinjeformade. Dessutom kommer ett särskilt “pass” för husdjur att införas, vilket gör det lättare för hundar och katter att resa utan behov av upprepade hälsointyg, en av de svårigheter som är mest hatade av brittiska medborgare efter brexit.
Även på ungdomsområdet väntas nya former av rörlighet för studenter och arbetstagare under 30 år, i syfte att stärka det kulturella och yrkesmässiga utbytet mellan de nya generationerna. Storbritanniens premiärminister Keir Starmer var angelägen om att klargöra att detta avtal inte innebär ett “steg bakåt” med avseende på brexit, utan en pragmatisk och nödvändig åtgärd. “Det här är ett balanserat avtal som minskar kostnaderna, skapar jobb och upprätthåller gränskontrollen”, förklarade han. Starmer betonade vikten av att “vända blad” och “blicka framåt”, och lämna bakom sig de konflikter och ideologiska debatter som har präglat åren efter folkomröstningen. “Det är ett avtal som bygger på sunt förnuft”, upprepade han, “som syftar till att förbättra livet för vanliga människor, stärka vår ekonomi och bekräfta vår roll i världen i enlighet med den stora brittiska traditionen.” På den europeiska sidan välkomnade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen avtalet och kallade det “ett nytt kapitel” i förbindelserna mellan EU och Storbritannien. “Den här pakten berör miljontals människor och miljontals vänskapsband”, sade hon och betonade att avtalet innebär en möjlighet till kulturell, politisk och ekonomisk återförening. Det nya avtalet mellan Europeiska unionen och Storbritannien är inte en återgång till det förflutna, utan en utveckling av de bilaterala förbindelserna som tar hänsyn till dagens utmaningar. Brexit har omdefinierat gränser och relationer, men har inte utplånat geografin, historien och det ömsesidiga beroendet mellan London och Bryssel. I dag, med ett avtal som balanserar suveränitet och samarbete, läggs grunden för en ny partnerskapsmodell: mer flexibel, mer konkret och närmare medborgarnas och företagens verkliga behov. Efter år av konflikt och osäkerhet är dialogen tillbaka i rampljuset. Och för första gången på länge ser framtiden ut att vara gemensam.
Alessandro Fiorentino