Europeiska unionen har inlett sin största översyn av energiinfrastrukturen någonsin och utlovar en investering på 1,2 biljoner euro för att modernisera elnäten fram till 2040.
I centrum för denna övergång står Rumänien, som är en utmärkt kandidat för att utvecklas till en regional energihubb i form av åtta stora ”energimotorvägar” som ska sänka elkostnaderna och minska användningen av fossila bränslen över hela kontinenten. Rumäniens geostrategiska läge gör landet till en knutpunkt för EU:s energisäkerhet genom att länka samman Västeuropa (via projekt i Ungern och Österrike som finansieras med 30 miljarder euro i EU-medel fram till 2035) med gasrutter i Svarta havet som BRUA och Neptun Deep, vilket nästan fördubblar sammanlänkningskapaciteten från 4.000 MW till 7.200 MW. Som en pelare för stabiliteten i Central- och Östeuropa integreras förnybar energi och kärnkraftsutbyggnad (Cernavodă-enheterna 3-4) för att diversifiera försörjningen. Som energispecialisten Ionela Cuciureanu påpekar: ”Rumänien måste göra sitt elnät redo för snabba förändringar inom förnybar energi ”, och i mitten av 2025 kan batterilagringen redan bidra med närmare 400 MWh.
EU:s elpriser når en avgörande punkt 2024: När elpriserna för industrin i EU når 0,20 euro per kWh, medan de i Kina ligger på 0,082 euro och i USA på 0,075 euro, tar EU-kommissionens plan sikte på en alarmerande tidpunkt. De rumänska/europeiska konsumenterna skulle kunna dra stor nytta av den, och kommissionen förutspår årliga besparingar på cirka 40 miljarder euro när moderniseringen av elnätet är klar. Dessa investeringar ger en multiplikatoreffekt som är omöjlig att överskatta.
Enligt Valorem Consultings analys kommer de årliga investeringar på 1,1 miljarder euro som krävs för att driva Rumäniens distributionsnät att ha en kostnadseffektivitet och ekonomisk påverkan på över 5,8 miljarder euro. Partner Bogdan Belciu säger: ”Investeringar i energinät skulle skapa förutsättningar för Rumänien att själv producera billig och hållbar energi – vilket skulle vara attraktivt för industrin: från datacenter till artificiell intelligens, metallbearbetning och byggmaterial samt petrokemi. Det här är potentiella områden för Rumänien.”
Men trots de ambitiösa löftena står enorma hinder i vägen för framsteg. Dumitru Chisăliță, ordförande för Intelligent Energy Association och en ledande energiexpert i Rumänien, har länge varnat för att Rumänien har en ”lång historia av arrogans, självgodhet och inkompetens” när det gäller att genomföra energipolitiken. Hans kritik är en del av en större oro för att Rumänien blandar ihop debatt med beslutsfattande och reform med en skenbar reform.
Branschen för förnybar energi slår larm om det plötsliga införandet av nya metoder för nätanslutning. Romanian Wind Energy Association, Romanian Photovoltaic Industry Association och PATRES varnar för att systemet, som börjar gälla i januari 2026, kommer att ”skapa samma typ av problem för alla energiprojekt på över 5 MW, oavsett teknik”. Nätanslutning är redan det främsta hindret för utveckling av nya projekt på grund av lagstiftning och byråkratiska hinder, och branschorganisationerna begär en treårig fördröjning av auktionsmekanismen.
I Rumänien, säger policyanalytikern Eusebiu-Valentin Stamate, ”kan den politiska och ekonomiska osäkerheten i Rumänien bromsa takten och stabiliteten i utvecklingen av förnybar energi”. Förändrade politiska vindar kan driva på en förändring av sektorns prioriteringar, vilket kan leda till förseningar eller inkonsekvenser i genomförandet av politiken; stigande kostnader, inflation och störningar i leveranskedjan kan komma i vägen för finansiering och genomförande.
Energiminister Bogdan Ivan har lovat att dynamisk prissättning och smarta mätare skulle kunna sänka konsumenternas räkningar med så mycket som 24%, med hänvisning till internationella tillämpningar. Dessutom väntas investeringar i infrastruktur och digitala system minska de tekniska förlusterna från dagens nivå till det europeiska genomsnittet på 8-10%.
EU:s energimotorvägar ger Rumänien och andra konsumenter i EU en spännande och meningsfull ny väg till billigare och renare el och ökad säkerhet när det gäller tillgång till el. Men för att lyckas måste man övervinna byråkratisk tröghet, påskynda tillståndsgivningen och upprätthålla enhetliga regler. Som Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling har betonat är ”investeringar i modernisering av elnätet och digitalisering av elnätet avgörande för att hantera det dubbelriktade flödet av el från prosumenter”.
Rumänien stöder både Ukraina och Moldavien med elexport; mer än 1 300 MW levererades i kriser som de ryska attackerna mot ukrainsk infrastruktur i december 2025, där Rumäniens vatten- och vindkraftsproduktion gjorde det möjligt för Moldavien att omdirigera nästan 1 000 MW vidare till Ukraina. Under 2024 exporterade Rumänien 877 GWh (110 miljoner euro) till Ukraina och 698 GWh (99 miljoner euro) till Moldavien, samtidigt som landet hade en nettoimportposition. Rumänien befinner sig vid en beslutspunkt där landets strategiska roll antingen kan leda till att landet blir ett multiregionalt energicentrum eller hindra det på grund av politiska misslyckanden och oklarheter i lagstiftningen.
För rumänska medborgare och EU-medborgare kan insatserna, mätt i lägre energipriser, skapade arbetstillfällen och klimatmål som ska uppnås, inte vara högre.