Subscribe
Den digitala omvandlingen har på ett genomgripande sätt förändrat hur europeiska medborgare tar del av information, kommunicerar och deltar i det offentliga livet. Mot denna bakgrund framstår barns säkerhet på nätet som en av Europeiska unionens främsta politiska och samhälleliga prioriteringar. Resultaten från Eurobarometerundersökningen, som genomfördes i juni 2026 bland ett urval på 25 904 medborgare från de 27 medlemsstaterna, visar på en utbredd efterfrågan på effektivare åtgärder för att hantera riskerna i samband med användningen av digitala plattformar, stärka den demokratiska motståndskraften, förbättra EU:s försvarsförmåga och stödja energiomställningen. Bland dessa frågor intar skyddet av barn och ungdomar i digitala miljöer en central roll. Undersökningen visar att européerna fäster allt större vikt vid att samordnade politiska åtgärder antas på nationell och europeisk nivå, och inser att de digitala plattformarnas gränsöverskridande karaktär kräver gemensamma strategier, gemensamma regler och regleringsverktyg som kan säkerställa höga standarder för barnskydd.
DE STÖRSTA RISKERNA FÖR BARN I DEN DIGITALA MILJÖN
Enligt de insamlade uppgifterna uttrycker nästan alla europeiska medborgare stor oro över de många faror som barn utsätts för via sociala medier. Det fenomen som anses vara mest allvarligt är nätmobbning och olika former av trakasserier på nätet, vilket 71 % av de tillfrågade angav som den största risken. Tätt därefter kommer farorna med grooming och sexuell exploatering av barn på nätet, vilket oroar 70 % av de tillfrågade. Stor uppmärksamhet ägnas också åt barns exponering för skadligt innehåll, inklusive våld, självskadebeteende och extremism, vilket 69 % av deltagarna identifierade som ett problem. Samma andel uttryckte oro över missbruk av barns personuppgifter, vilket bekräftar att skyddet av integriteten är en central del av den digitala säkerheten. Oron begränsar sig inte till de mest omedelbart synliga aspekterna av upplevelsen online. Faktum är att 64 % av de intervjuade lyfte fram risken att barn kan bli inblandade i olagliga aktiviteter via digitala plattformar, medan 60 % lyfte fram de potentiella negativa effekterna av plattformarnas utformning, som kan uppmuntra till överanvändning och beroendeframkallande beteende.
MEDBORGARNA STÖDER EN STRÄNGARE EUROPEISK POLITIK
Undersökningen visar på en bred enighet om att stärka EU:s regleringsinsatser för att skydda minderåriga på nätet. En majoritet av medborgarna anser att de nuvarande åtgärderna bör kompletteras med effektivare verktyg för att begränsa barns exponering för risker på sociala medier. Nästan två tredjedelar av de tillfrågade, motsvarande 63 %, stöder införandet av europeiska bestämmelser som begränsar minderårigas tillgång till sociala medieplattformar utifrån ålder. Inom denna dominerande ståndpunkt förespråkar 36 % ett förbud mot användning under en viss ålder, medan 27 % förespråkar fördröjd tillgång, reglerad enligt fastställda kriterier. En mindre del av befolkningen, motsvarande 15 %, anser att det är en prioritet att öka de resurser som tilldelas brottsbekämpande myndigheter, medan 13 % anser att det räcker att i första hand överlåta tillsynen till familjer och skolor utan att kräva ytterligare ingripanden från Europeiska unionen. Dessa resultat belyser hur medborgarna inser värdet av offentlig politik för att bygga ett säkrare digitalt ekosystem. Skyddet av barn kan inte enbart överlåtas till föräldrarnas eller skolornas individuella ansvar; det kräver ett gemensamt regelverk för alla medlemsstater, som kan reglera digitala plattformar och säkerställa enhetliga skyddsnivåer. Nationell politik spelar en grundläggande roll för det konkreta genomförandet av skyddsåtgärder, medan EU-politiken möjliggör en effektiv hantering av frågor som sträcker sig över nationsgränserna.
EUROPEISKT FÖRSVAR OCH ENERGIOMSTÄLLNING
Geopolitiska utmaningar påverkar också medborgarnas åsikter i betydande utsträckning. 68 % av de tillfrågade instämmer i att Europeiska unionen behöver stärka sin självständiga försvarsförmåga mot potentiella yttre hot. Samtidigt ökar också förtroendet för EU:s förmåga att garantera medborgarnas trygghet och säkerhet: 56 % av de tillfrågade uttrycker förtroende på detta område, vilket är en ökning med fyra procentenheter sedan januari 2026. Slutligen tar undersökningen upp frågan om energiomställningen. Mer än hälften av européerna, 56 %, anser att utbyggnaden av förnybara energikällor är ett viktigt verktyg för att minska beroendet av fossila bränslen. Två av fem européer lägger särskild vikt vid energieffektiviseringsåtgärder, medan 32 % även ser kärnenergi som ett möjligt bidrag till att lösa energiutmaningarna. Stigande energipriser har också lett till påtagliga förändringar i medborgarnas beteende. 31 % uppger att de har minskat sin totala elförbrukning, 27 % övervakar sin energiförbrukning noggrannare och 26 % har begränsat användningen av värme- eller kylsystem. Andra strategier som tillämpas är att flytta förbrukningen till tidsintervaller som är mer ekonomiskt fördelaktiga, en praxis som 20 % av de tillfrågade följer; att köpa mer energieffektiva apparater, vilket 16 % nämner; jämförelse eller byte av energileverantörer eller avtal, vilket 14 % har gjort; samt installation eller utvärdering av installation av lösningar baserade på förnybara energikällor, vilket också uppgår till 14 %. Sammantaget visar Eurobarometer-resultaten att de europeiska medborgarna tillmäter den gemensamma politiken en allt viktigare roll när det gäller att möta dagens stora utmaningar. I synnerhet framträder barns digitala säkerhet som ett område där samarbete mellan europeiska institutioner och nationella regeringar är avgörande för att säkerställa ett effektivt, enhetligt och adekvat skydd mot bakgrund av den pågående utvecklingen av digital teknik.