fbpx

Putin vinner men ryssarna ger inte upp

Politik - april 3, 2024

Enligt internationella observatörer från Zambia, Nigeria och Centralafrikanska republiken, länder som påverkades av den rikliga spannmålsdonationen från Moskva, ansågs presidentvalet i Ryssland vara ett exempel på demokrati. Det verkar dock som om de inte tog hänsyn till de över 100 personer som arresterades under den tre dagar långa röstningsperioden.

Putin säkrar sin femte mandatperiod med 87,9% av rösterna (en ökning med 12 procentenheter jämfört med för sex år sedan) och ett valdeltagande på 74,3% (jämfört med 67,54% 2018), enligt officiella uppgifter. Detta överskuggade de tre motståndarna, Leonid Slutskij (Liberaldemokratiska partiet), Nikolaj Charitonov (Kommunistpartiet) och Vladislav Davankov (Nya folket). Trots att regimens press hyllar ett ”kolossalt resultat”, bedömer till och med bookmakers i USA att chansen att Putin lämnar Kreml före 2030 endast är 2,2. Hans mandatperiod kan dock förlängas till 2036, i enlighet med konstitutionen. Ryska myndigheter rapporterade också om ökat valdeltagande i de ockuperade ukrainska regionerna. Om inga hälsoproblem uppstår kommer Putin att behålla presidentposten åtminstone till 2030, vilket markerar ett halvt sekel av regerande.

Trots att Vladimir Putins triumf var väntad av alla bedömare gick det inte riktigt som man hade hoppats i Kreml. Över hela landet hörsammade många Alexej Navalnyjs uppmaning, som utfärdades bara några dagar före hans död, att uppmana ryssarna att sabotera valet genom att massivt dyka upp i vallokalerna på den sista valdagen, söndagen. Även om protesten inte var olaglig ansågs den ändå vara modig och djärv.

Följaktligen bildades långa köer av väljare i större städer, särskilt i Moskva och St Petersburg, vilket dokumenterades av oberoende mediekameror och mobiltelefoner som Moscow Times. Detta deltagande fick Navalnyjs nära medarbetare, Ivan Zhdanov, att kalla det en ”framgång”. Han betonade att trots hoten kom många människor för att visa solidaritet, vilket gör detta evenemang betydelsefullt trots dess symboliska karaktär.

Den ryska polisen stod naturligtvis inte overksam. Minst 74 personer i 17 ryska städer arresterades under gårdagens röstningsoperationer, enligt den icke-statliga organisationen Ovd-Info. Det största antalet gripanden skedde i Kazan, där civilklädda poliser avvisade ett tjugotal väljare som vid lunchtid dök upp i en vallokal som upprättats vid universitetet. Dessa protestaktioner ägde också rum vid Navalnyjs grav på Moskvas kyrkogård Borisovskoe, där många medborgare deponerade sina valsedlar med dissidentens namn.

Protesterna var särskilt tydliga vid vallokaler utomlands. I Georgien marscherade en grupp demonstranter på huvudgatorna i Tbilisi och visade upp en röd banderoll med budskapet ”Nog med Putin. Nog med kaos, krig och förtryck”, tillsammans med andra skyltar. Långa köer bildades också i andra städer som Yerevan i Armenien och Vilnius i Litauen, framför de ryska ambassaderna. I Berlin omfamnade anti-Putindemonstranter Yulia Navalnaya, änkan till den mördade dissidenten, och uttryckte sin solidaritet.

I Moldavien, i Chisinau, kastade en 54-årig man, som påstod sig vara moldav men också hade ryskt medborgarskap, en molotovcocktail mot vallokalen i den ryska ambassaden och skrek ”Jag hatar Ryssland” innan han arresterades. Ordföranden för den centrala valkommissionen, Ella Pamfilova, rapporterade att 280 000 cyberattacker hade avvärjts under de tre dagar som valet pågick.

Putin beskrev valet som en ”folkomröstning” och förvandlade omröstningen till en folkomröstning till förmån för specialoperationen. Från sitt kampanjhögkvarter i Moskva betonade han att den verkliga makten ligger hos de människor som röstade ansvarsfullt. Han tog också upp den pågående konflikten i Ukraina, framhöll Kievs förluster och erbjöd möjligheten till fredssamtal. Han uttryckte också en önskan om att Frankrike skulle spela en aktiv roll i detta sammanhang. Som svar på den internationella kritiken upprepade Putin slutligen sitt stöd för Kina i frågor som Taiwan och undvek att uttrycka preferenser mellan Biden och Trump i det kommande amerikanska valet.