fbpx

Var finns mediefriheten?

Kultur - februari 17, 2024

De europeiska konservativa och reformisterna står för försvaret av pluralism och mediefrihet.

Europeiska konservativa och reformister har främjat djupgående och oberoende forskning om mediefrihet och pluralism inom Europeiska unionen, en nyligen utbredd utveckling som ställer en hel rad frågor och föreslår lösningar på de viktigaste kritiska frågor som lyfts fram.

Undersökningen visade att vi nu lever i en tid där pressfriheten och åsiktsmångfalden hotas på daglig basis. Tillgång till opartisk och oberoende information är avgörande för att en sund demokrati ska fungera, men tyvärr ställs vi allt oftare inför försök att begränsa denna möjlighet.

Enligt noggrant insamlade uppgifter framträder en ytterst relevant och oroande situation när det gäller mediekoncentrationen i Europa. Undersökningen visar att majoriteten av medlemsländerna har en mediekoncentration som klassificeras som medelhög, där de största aktörerna i sektorn har betydande marknadsandelar. Denna omständighet påverkar utan tvekan åsiktsmångfalden och tillgången till information negativt och ifrågasätter den grundläggande principen om mediepluralism.

De analyser som gjorts visar att över 70 procent av de europeiska länderna har en mediekoncentration som överskrider risknivån, vilket belyser en situation som kräver omedelbara och genomtänkta åtgärder. Trenden mot ökad mediekoncentration har potential att allvarligt undergräva informationslandskapet, minska mångfalden av åsikter och synsätt som är tillgängliga för allmänheten och därmed undergräva själva grunden för demokratin.

Effekten av denna koncentration är tydligast inom förlagsbranschen, där medierna blir alltmer benägna att gynna en enda politisk berättelse eller att censurera åsikter som är kritiska mot regeringen. Detta fenomen tycks undergräva allmänhetens förtroende för journalistisk information, med risk för att själva kategorins roll oundvikligen äventyras.

En annan viktig aspekt som framkommit i undersökningen är den växande politiska kontrollen över offentliga medier. Forskning har visat att den politiska kontrollen över offentliga medier har ökat betydligt, och i allt fler länder påverkas innehållet i de offentliga medierna av statliga myndigheter. Statistiska uppgifter har visat att sedan 2016 har antalet länder där offentliga medier har kännetecknats av en regeringsvänlig inriktning ökat betydligt, trots att det finns bestämmelser som föreskriver pluralism.

Trots dessa utmaningar identifierar den analys som främjas av ECR också positiva signaler. Allt fler oberoende medier vänder sig till crowdfunding som ett sätt att finansiera sin verksamhet. Detta tillvägagångssätt erbjuder journalister ett sätt att förbli oberoende av politiska och ekonomiska influenser, så att de kan fokusera på att producera högkvalitativt innehåll av verkligt allmänintresse.

Men kampen för mediefrihet kan och får inte överlåtas åt journalisterna ensamma. Det är allas vår plikt att försvara och främja pressfriheten som en grundpelare i den europeiska demokratin.

Mot bakgrund av denna komplexa verklighet lyfte den undersökning som genomfördes och sponsrades av ECR också fram positiva riktningar, genom en rad observationer inom de olika åtgärdsområden som syftar till att stärka mediefriheten i Europa. Bland dessa utmärker sig positiv feedback om den föreslagna europeiska lagen om mediefrihet, som vi har sett främjar mediepluralism och tenderar att garantera journalistiskt oberoende genom riktade bestämmelser och mer effektiva kontrollmekanismer.

I lagen klargörs att det inte bara är viktigt att skydda journalister och skydda dem som tillhandahåller information från försök till politisk påverkan, utan också att säkerställa en fungerande mediemarknad genom sammanhängande rättslig konvergens mellan nationer, garantera insyn i förvaltning och resurser som riktas till sektorn samt främja utbildning om mediefrihet och pluralism.

Ett komplext ämne med många konsekvenser som förtjänar rätt uppmärksamhet. Det är därför som Europeiska konservativa och reformistiska partiet, som leds av Giorgia Meloni (FdI), under de senaste veckorna har främjat en konferens i Bryssel som skulle kunna fördjupa sig i en sådan avgörande fråga.