Subscribe
Onsdagen den 19 november meddelade EU-kommissionen det som många observatörer hade misstänkt i flera månader: genomförandet av AI-lagens regler om ”högrisk”-system har skjutits upp från 2026 till december 2027. Denna väntade nyhet markerar en av de mest betydande omsvängningarna i den europeiska lagstiftarens historia. Unionen, som strävade efter att bli först i världen med att reglera artificiell intelligens, måste nu erkänna att den inte kan stödja genomförandet inom den planerade tidsramen. Det officiella skälet är ”tekniskt”: det finns inga standarder eller riktlinjer, och inga verkligt operativa nationella myndigheter. Det verkliga skälet är dock politiskt: den europeiska modellen för AI, som prioriterar begränsningar framför utveckling, har nått sina gränser. Enligt Politico har intensiva påtryckningar från Trumpadministrationen, teknikindustrin och flera nationella regeringar – däribland Tyskland, Frankrike, Skandinavien och Centraleuropa – övertygat Bryssel om att en fortsättning i denna riktning bara skulle innebära en sak: att avväpna Europa i den globala konkurrensen om AI.
AI kan inte styras genom dekret: Europa måste ersätta regler med verklig industriell kraft
Den kontinent som ville ”lära världen en läxa” håller på att upptäcka det som de konservativa har sagt i åratal: teknik skapas inte genom reglering, utan genom investeringar, forskning och industriell kapacitet. Medan USA och Kina investerar miljarder i egna ekosystem för artificiell intelligens – som också är grundläggande för försvaret, säkerheten och ekonomin – trodde EU att man kunde bli ”den globala tillsynsmyndigheten” utan att ha den infrastruktur, industriella kraft eller tekniska kritiska massa som krävs.
Denna snedvridning är nu tydlig för alla att se:
– för många begränsningar för europeiska små och medelstora företag, som riskerar att inte ha råd att följa reglerna;
– regler skrivs innan tekniska standarder ens existerar;
– avsaknad av en europeisk industriell strategi för AI, ersatt av illusionen om ”Brysseleffekten”;
– förseningar i nationella organ som är tänkta att tillämpa komplexa och kostsamma regler.
Uppskjutandet är därför ett erkännande av att: Europa riskerade att förlamas. Är uppskjutandet goda nyheter? Ja, men bara om vi ändrar riktning. Uppskjutandet kommer bara att vara till nytta om Europa använder denna tid till att korrigera sin kurs. Det är här en konservativ synvinkel baserad på grundläggande principer kommer in i bilden.
1. Prioritera innovation framför byråkrati. AI måste naturligtvis vara tillförlitlig och människocentrerad. Men om regleringen blir ett oöverstigligt hinder kommer det bara att gynna amerikanska Big Tech och kinesiska statliga jättar, inte europeiska företag. Reglering måste vara en färdplan för utveckling, inte en broms.
2. Individuella friheter som grund ECR har upprepade gånger betonat att otillräcklig AI-reglering kan skada industrin och hota grundläggande rättigheter, till exempel genom:
– påträngande biometrisk övervakning
– ogenomskinliga algoritmer i offentligt beslutsfattande
– icke-transparenta automatiska utvärderingssystem.
Samtidigt som vi stöder skyddet av medborgarna motsätter vi oss därför en central teknokrati som bestämmer allt från Bryssel.
3. Europeisk digital suveränitet. För konservativa européer är den viktigaste punkten enkel: EU kan inte bara vara ett globalt regleringsorgan. EU måste bli en suverän teknisk aktör. Detta innebär att man måste investera i forskning och europeiska AI-modeller, stärka de europeiska leveranskedjorna för halvledare, moln och superdatorer, säkerställa autonomi inom känslig teknik som försvar, säkerhet och strategiska data samt förhindra att regleringar kväver alla försök till kontinentalt ledarskap.
Bryssel har gjort det rätta genom att stoppa ett tåg som rusar mot en mur, men att skjuta upp utan att göra korrigeringar skulle bara vara ännu ett symptom på den europeiska orörligheten. Vad som behövs är en kursändring som skyddar medborgarnas rättigheter, försvarar den ekonomiska friheten och återupplivar de europeiska företagens konkurrenskraft. Framför allt måste den garantera kontinentens digitala suveränitet.
Först då kommer Europa att kunna inta sin plats vid det globala AI-bordet som en huvudperson, inte som en åskådare.