Spänningarna på Grönland tvingar EU att sluta leden vid krismöte

Från Trumps påståenden om Grönland till handel, Ukraina och Gaza – EU:s ledare bekräftar enighet, fasthet och beredskap att försvara EU:s intressen

Europeiska unionen gick ovanligt enad ur ett extrainsatt möte i Europeiska rådet i Bryssel för att hantera de ökande spänningarna om Grönland och förnyade påtryckningar från USA:s tidigare president Donald Trump. Det extrainsatta toppmötet, som varade i cirka fem timmar, sammankallades som svar på Trumps kommentarer om Grönland och hans hot om nya tullar mot länder som är villiga att sätta in militära kontingenter. När ledarna lämnade Europabyggnaden utan de sedvanliga presskonferenserna var det en tydlig signal om att man bakom stängda dörrar hade enats om en gemensam linje som endast skulle kommuniceras genom rösterna från Europeiska rådets ordförande António Costa och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Kärnan i EU:s budskap var en bekräftelse på dess förmåga och beslutsamhet att skydda sig själv. ”Europeiska unionen kommer att fortsätta att försvara sina intressen och skydda sig själv, sina medlemsstater, sina medborgare och sina företag från alla former av tvång”, sade Costa i sina muntliga slutsatser. ”Vi har makten och verktygen för att göra det och vi kommer att använda dem om och när det behövs.” Samtidigt betonade han att Bryssel fortfarande är öppet för ett konstruktivt engagemang med Washington, särskilt när det gäller gemensamma prioriteringar som att arbeta för en rättvis och varaktig fred i Ukraina.

När det gäller Grönland förklarade von der Leyen att EU:s förhållningssätt har styrts av fyra huvudprinciper: fasthet, öppenhet, beredskap och enighet. ”Detta förhållningssätt har visat sig vara effektivt”, sade hon och pekade på den snabba konvergensen mellan medlemsländernas ståndpunkter under dagarna före toppmötet. De europeiska ledarna hade redan signalerat lugn och en vilja att inleda en dialog med den amerikanska administrationen, samtidigt som man höll alla alternativ öppna – inklusive användningen av handelspolitiska skyddsinstrument, som ofta kallas EU:s kommersiella ”bazooka”, om trycket skulle eskalera.

Toppmötet ägde rum dagen efter att Trump på nytt tagit upp Grönlandsfrågan vid Världsekonomiskt forum i Davos, vilket väckte oro i de europeiska huvudstäderna. Även om spänningarna delvis hade lättat efter ett ingripande av Natos generalsekreterare Mark Rutte, fortsätter den tidigare amerikanske presidentens oförutsägbarhet att oroa EU-ledarna. Diplomatkällor uttryckte ändå tillfredsställelse över hur snabbt EU lyckades skapa ett enhetligt svar. ”Alla är överens om allt”, sade flera tjänstemän, vilket tyder på en ovanligt smidig intern diskussion.

Utöver Grönland behandlade det extrainsatta rådet en rad känsliga geopolitiska och ekonomiska frågor. Ett av dem var det sedan länge försenade handelsavtalet mellan EU och Mercosur, som har hamnat i rampljuset igen efter att Europaparlamentet röstade för att hänskjuta det till domstolen, vilket i praktiken innebär att tillämpningen av avtalet fryses i ytterligare 18-24 månader. Även om procedurfrågor kvarstår var Costa tydlig med rådets politiska hållning. Han påminde om att medlemsländerna redan hade bemyndigat kommissionen att inte bara underteckna avtalet utan också att gå vidare med dess provisoriska tillämpning. ”Detta är rådets ståndpunkt”, sade han och uppmanade kommissionen att agera i enlighet med detta mandat trots motstånd från parlamentet.

Mellanöstern var en annan punkt som diskuterades, särskilt Trumps förslag om en ”fredsstyrelse” för Gaza. Costa uttryckte starka reservationer mot initiativet, med hänvisning till farhågor om dess mandat, styrning och förenlighet med FN-stadgan. EU är fortfarande öppet för att samarbeta med USA om en bredare fredsplan för Gaza, men Costa betonade att en eventuell övergångsadministration måste vara helt i linje med FN:s säkerhetsråds resolution 2803. Budskapet var ett försiktigt engagemang, kombinerat med ett insisterande på internationell laglighet.

Ukraina stod fortfarande i centrum för toppmötets agenda. Von der Leyen meddelade att EU är nära att nå en överenskommelse med både Washington och Kiev om en omfattande ”välståndsplan” för Ukrainas återuppbyggnad. Planen är uppbyggd kring fem pelare: att öka produktiviteten genom företagsvänliga reformer och ökad konkurrens på marknaden; att påskynda Ukrainas integration i EU:s inre marknad; att avsevärt öka investeringarna, särskilt genom det redan operativa ramverket för investeringar i Ukraina; att stärka givarsamordningen via Ukrainas givarplattform; och att främja grundläggande reformer för att stärka rättsstatsprincipen, bekämpa korruption och modernisera den offentliga förvaltningen. Förtroende, betonade von der Leyen, är hörnstenen för att locka till sig både offentliga och privata investeringar.

Trots att EU-ledarna träffades i Bryssel återkom Trump till Grönlandsfrågan under natten och sade till reportrar att USA ”kan göra vad det vill” enligt befintliga avtal. Uttalandet underströk hur bräcklig situationen är och att det finns risk för en förnyad konfrontation.

Mot denna bakgrund sände Europeiska rådets extra möte en tydlig signal. EU står inför yttre påtryckningar och geopolitisk osäkerhet och är fast beslutet att agera enat och beslutsamt, försvara sina strategiska intressen och samtidigt hålla kanalerna för dialog öppna. För Bryssel har Grönland blivit mer än en regional dispyt: det är ett test av Europas förmåga att stå enat i ett alltmer instabilt internationellt landskap.

Alessandro Fiorentino