Att beslagta olaglig rikedom. Irlands lagförslag om vinning av brott och därmed sammanhängande frågor 2025

Den 17 juli 2025 debatterade Dáil Éireann Proceeds of Crime and Related Matters Bill 2025, ett lagförslag som lagts fram av justitieminister Jim O’Callaghan för att stärka Irlands ramverk för förverkande av tillgångar som härrör från brottslig verksamhet.

Lagförslaget syftar till att modernisera lagen om vinning av brott (Proceeds of Crime Act) från 1996 och förbättra den operativa kapaciteten hos Irlands Criminal Assets Bureau (CAB).

Debatten visade att det finns ett brett stöd för att angripa den organiserade brottslighetens finansiella fundament, men också att det finns farhågor kring genomförande och resursfördelning.

Den historiska bakgrunden till Irlands inställning till beslagtagande av tillgångar revolutionerades efter mordet på den framstående journalisten Veronica Guerin 1996, vilket ledde till antagandet av lagen om vinning av brott och inrättandet av CAB.

Genom dessa åtgärder infördes ett system för civilrättsligt förverkande som gör det möjligt för staten att beslagta tillgångar utan en fällande brottmålsdom genom att bevisa att de har ett olagligt ursprung. Sedan starten har CAB återvunnit över 220 miljoner euro och på ett betydande sätt stört den organiserade brottsligheten, särskilt inom narkotikahandeln.

I takt med att brottsmetoderna utvecklas krävs dock uppdateringar av lagstiftningen för att upprätthålla effektiviteten.

Lagförslaget 2025 försöker åtgärda detta genom att effektivisera beslagsprocesser och införa nya verktyg för att rikta in sig på olagliga medel.

Genom Key Provisions of Proceeds of Crime and Related Matters Bill 2025 införs flera reformer för att stärka CAB:s effektivitet.

Dessa inkluderar en förkortad tidslinje för beslagtagande. Lagförslaget syftar till att uppnå detta genom att förkorta perioden för permanent beslagtagande av tillgångar från sju år till två år efter att en domstol fastställt att de härrör från brott, i syfte att förhindra att brottslingar drar nytta av utdragna rättsliga processer.

En annan bestämmelse i lagförslaget avser automatiska utnämningar av konkursförvaltare. Detta innebär att när tillgångar bedöms vara olagliga kommer en förvaltare att utses för att ta omedelbar kontroll och säkerställa att tillgångarna inte kan användas av sina ägare i väntan på slutlig avyttring.

Vi ser också försök till förbättrade frysningsmekanismer som ger nya befogenheter som gör det möjligt för CAB att utfärda en sju dagars ”betalningsfrysningsanvisning” och ansöka om domstolsbeslut om ”betalningsfrysning” i upp till 90 dagar, som kan förnyas vid behov, för att säkra misstänkta brottsvinster i början av utredningen.

En central del av lagförslagets mål är att förhindra nya tvister. Lagförslaget förbjuder omprövning av frågor som redan har avgjorts, vilket minskar förseningar på grund av upprepade rättsliga utmaningar samtidigt som rätten till överklagande bevaras.

Det föreslås också att utredningsverktygen för icke-Gardaexperter, t.ex. skatte- och socialsekreterare, ska stärkas så att de kan delta i förhör om allvarliga brott, och att anonymitetsskyddet för CAB-tjänstemän ska utvidgas till att gälla även efter anställningen för att öka den operativa säkerheten.

En social dimension av lagförslaget återfinns i dess bestämmelser om återinvestering i lokalsamhället. Detta innebär att beslagtagna medel kanaliseras genom Irlands Community Safety Fund, som har ökat från 2 miljoner euro 2022 till 4 miljoner euro 2025, och som syftar till att stödja lokala projekt för att förbättra säkerhet och välbefinnande.

Som med all lagstiftning av detta slag måste en balans hittas för att säkerställa att den kan omfatta rättslig tillsyn så att åtgärder som följer av den är rimliga, nödvändiga och proportionerliga, och därigenom balansera utökade befogenheter med individuella rättigheter. Detta är inte alltid lätt att uppnå.

Trots detta underströk den senaste debatten i Dáil ett brett samförstånd om lagförslagets mål, där ledamöter från alla partier bekräftade vikten av att störa den organiserade brottsligheten genom att rikta in sig på dess finansiella resurser.

Minister O’Callaghan betonade att lagstiftningen bygger på Irlands banbrytande ramverk från 1996, som har väckt internationellt intresse för sin icke-dömande strategi. Han betonade behovet av att hindra brottslingar från att behålla orättmätiga vinster och noterade CAB:s roll när det gäller att förvägra brottslingar över 220 miljoner euro sedan CAB inrättades. Ledamöter från Sinn Féin, Labour, Fianna Fáil, Fine Gael, Socialdemokraterna och andra uttryckte stöd för att minska beslagstiden och stärka CAB:s utredningsbefogenheter, och ansåg att detta var viktiga steg för att avskräcka från brottslig verksamhet.

Flera ledamöter uttryckte dock oro över genomförandet. Sinn Féins ledamöter hävdade att Community Safety Fund, även om det är ett positivt initiativ, lider av en besvärlig ansökningsprocess som ofta misslyckas med att rikta medel till de mest missgynnade samhällena, särskilt de som identifieras av Pobal deprivation index.

De förespråkade en mer riktad tilldelning till de områden som är hårdast drabbade av brottslighet. Barry Ward från Fine Gael varnade för att långvariga frysningsbeslut, om de inte åtföljs av transparenta rättsprocesser, kan ge upphov till rättvisefrågor och betonade behovet av att enskilda förstår grunden för sådana beslut.

Det uttrycktes också oro över nedläggningen av CCTV-system i vissa områden, vilket enligt ledamöterna gör samhällen sårbara för brott. Debatten berörde också bredare samhällsfrågor. Flera ledamöter betonade behovet av förebyggande åtgärder, såsom avledningsprogram för ungdomar och missbruksvård, för att ta itu med de grundläggande orsakerna till brottslighet, särskilt bland unga människor som dras till lokala brottslingars synliga rikedom.

Förslag om en ”mini-CAB” för att rikta in sig på mellannivåbrottslingar lades fram, i syfte att störa deras livsstil innan de eskalerar till stora organiserade brottslingar. Dessutom framfördes önskemål om att undersöka möjligheten att använda beslagtagna tillgångar, t.ex. fastigheter, för sociala bostäder under rättsprocesser, även om praktiska utmaningar erkändes.

Lagförslaget är också i linje med slutsatserna i Europaparlamentets rapport 2024 ”Confiscation of Assets in the EU”.

Denna rapport ger ett bredare sammanhang och uppskattar att intäkterna från brottslig verksamhet i EU uppgår till 110 miljarder euro per år, eller 1 % av BNP. I Irland genererar de kriminella marknaderna cirka 1,7 miljarder euro per år.

Rapporten lyfter till exempel fram att endast 2 procent av vinningen av brott fryses och 1 procent konfiskeras i hela EU, vilket understryker behovet av robusta rättsliga ramar som den som Irland håller på att ta fram.

Irlands lagförslag ligger i linje med dessa genom att prioritera snabb återvinning av tillgångar och upprätthålla rättslig tillsyn. I rapporten noteras utmaningar när det gäller gränsöverskridande samarbete och ömsesidigt erkännande av beslut om förverkande, områden där Irland ytterligare kan förbättra sitt ramverk, vilket antyddes av uppmaningar till bredare internationella protokoll under debatten.

Lagförslagets bestämmelser om frysning av kryptotillgångar återspeglar också EU:s fokus på att ta itu med modern kriminell taktik, såsom penningtvätt genom digitala valutor.

Lagförslaget 2025 gör det möjligt för Irland att behålla sin ledande ställning inom återvinning av tillgångar och svara upp mot de kriminella företagens alltmer sofistikerade verksamhet. Den förkortade beslagstiden och de nya frysningsbefogenheterna tar itu med förseningar som gör det möjligt för brottslingar att behålla rikedomar, medan utvidgningen av Community Safety Fund visar ett åtagande att återinvestera intäkter i drabbade samhällen.

De frågor som togs upp i Dáil belyser dock utmaningarna med genomförandet. För att säkerställa en rättvis fördelning av medlen krävs att ansökningsförfarandena förenklas och att missgynnade områden prioriteras. Underfinansieringen av An Garda Síochána, särskilt i landsbygdsregioner, kan begränsa verkställighetskapaciteten, eftersom EU-rapporten betonar behovet av adekvat utbildning och resurser för att maximera återvinningen av tillgångar.

Rättvisa i frysningsbeslut är också fortfarande en kritisk fråga. Även om lagförslaget innehåller rättsliga garantier kommer det att vara viktigt att säkerställa öppenhet och tillgång till rättsprocesser för berörda personer för att upprätthålla allmänhetens förtroende.

Förslaget att rikta in sig på brottslingar på mellannivå och återinvestera i förebyggande program ligger dessutom i linje med EU:s betoning på att tidigt störa kriminella nätverk och ta itu med sociala sårbarheter som driver på brottsligheten.

Vi kan alltså med viss tillförsikt konstatera att lagförslaget om vinning av brott och därmed sammanhängande frågor 2025 stärker Irlands ramverk för att bekämpa organiserad brottslighet genom att rikta in sig på dess finansiella rötter.

Genom att effektivisera beslagtagandet av tillgångar, förbättra utredningsbefogenheterna och återinvestera medel i samhällen bygger lagförslaget på en globalt respekterad modell som etablerades 1996.

I takt med att EU driver på för ett mer effektivt förverkande av tillgångar kan Irland med sina proaktiva åtgärder positionera sig som en ledare, förutsatt att man tar itu med de praktiska och systemiska utmaningar som lyfts fram.

För att lagförslaget ska bli framgångsrikt krävs en balans mellan effektivitet och rättvisa och att fördelarna med beslagtagna tillgångar kommer de samhällen till del som drabbats hårdast av brottslighet.