För rumänerna är 2024 ett uthållighetstest

År 2024 är ett speciellt år som till viss del definieras av det faktum att ungefär hälften av jordens befolkning – 4 miljarder människor – kommer att rösta. Mer än 70 länder runt om i världen – inklusive USA och Ryssland, som kommer att välja sina presidenter – kommer att hålla inhemska val, och i EU-länderna kommer väljarna att behöva nominera sina representanter till den europeiska lagstiftande församlingen.

För rumänerna är 2024 ett verkligt uthållighetstest, eftersom de kommer att behöva välja sina representanter till Europaparlamentet, liksom till lokala myndigheter, den nationella lagstiftande församlingen och landets president. Frågan om sammanslagningen av valen lanserades av ledarna för den styrande PSD-PNL-koalitionen i Bukarest förra året och har debatterats och kritiserats flitigt, särskilt av oppositionen. Det nyligen tillkännagivna slutliga beslutet att slå samman lokal- och parlamentsvalen kommer att innebära att rumänerna den 9 juni står inför inte mindre än fem omröstningar – för att utse parlamentsledamöter, borgmästare, kommunfullmäktigeledamöter, landstingsfullmäktiges ordförande och landstingsfullmäktigeledamöter. Hela processen kan alltså förväntas bli besvärlig, eventuellt med längre köer och väntetider än vanligt, och förmodligen inte utan incidenter på denna front. När det gäller de andra valen har presidentvalet, enligt koalitionens politiska beslut, fastställts till september och valet till det nationella parlamentet till december.

Alla dessa val skulle ha inneburit inte mindre än fyra val och totalt fem söndagar – presidentvalet med två omgångar som sannolikt kommer att äga rum båda eftersom det är svårt att tänka sig att någon av kandidaterna får mer än 50% av rösterna i den första omgången. Det är åtminstone vad opinionsundersökningarna säger oss och Rumäniens historia efter december visar, eftersom ingen av presidenterna sedan revolutionen 1989 misslyckades med att vinna ämbetet i den första omgången. Tanken att slå samman några av dessa val förefaller därför naturlig, särskilt eftersom den grundläggande lagen, konstitutionen, inte förbjuder detta. Men ända sedan idén om att slå samman vissa val lanserades på den offentliga arenan har det funnits motargument, som sträcker sig från den juridiska till den moraliska sidan av frågan. Trots kritik från oppositionen och det civila samhället beslutade regeringen i Bukarest slutligen att slå samman president- och parlamentsvalen, men inte som det verkade mer naturligt, utan snarare de lokala valen och valet till Europaparlamentet. Varför skulle det vara mer naturligt? Eftersom detta är konstitutionellt möjligt och det trots allt var praxis tills de skildes åt i och med förlängningen av presidentens mandatperiod från 4 till 5 år när den rumänska konstitutionen senast ändrades 2003. Å andra sidan skulle Rumänien inte vara det första landet att göra en sådan sammanslagning, eftersom det är en vanlig praxis i europeiska länder, och även om Venedigkommissionen inte rekommenderar det har den inte uttryckt någon bestämd negativ ståndpunkt i frågan. Dessutom finns det ett prejudikat från 2019, då rumänerna i kombination med folkomröstningen om rättvisa deltog i rekordantal för att rösta, med ett rekorddeltagande på 49,02%, liknande procentsatser uppnås endast i presidentval.

200 miljoner euro kostade Rumäniens sista val

Dessutom finns det ekonomiska argumentet för en fusion, även om det inte håller särskilt länge. Enligt det scenario som den permanenta valmyndigheten utarbetade i slutet av förra året, där två av de fyra valen slogs samman, skulle kostnaderna bara vara 10-15 procent högre än i valet 2020, då det fanns två val – lokala och allmänna val. Naturligtvis är beloppet inte obetydligt – 2020 kostade valet cirka 1 miljard lei – det är 200 miljoner euro, så 20 – 30 miljoner lei mer är inte ett försumbart belopp. Även om färre omröstningar i teorin skulle innebära mindre pengar, kommer det inte att finnas färre valsedlar, färre lokaler och färre personer som arbetar med att hantera omröstningarna. Eftersom man kan rösta var som helst i EU-valet måste myndigheterna inrätta separata vallokaler för lokal- och parlamentsvalen. De olika utrymmena verkar dock inte vara en tillräcklig garanti för att den lokala omröstningen inte kommer att manipuleras. Just eftersom rumänerna kommer att kunna rösta var som helst i valet till Europaparlamentet, inte bara i sin hemort, i den vallokal som de har tilldelats, finns det en risk för att ”valturismen” kommer tillbaka, ett fenomen som kanske inte har försvunnit för gott, men som under de senaste valen i allt mindre utsträckning eller inte alls har påverkat valresultaten i Rumänien.

Å andra sidan kan halvårsskillnaden mellan lokalval och parlamentsval leda till att landet hamnar i politiskt och administrativt kaos. Den första uppgiften för de nya borgmästarna och landstingsordförandena kommer att vara att skapa de majoriteter i sina fullmäktigeförsamlingar som krävs för att få igenom sina projekt – vilket kommer att vara extremt svårt under en valkampanj – och inte att organisera nästa val. Sist men inte minst kommer Rumäniens president, som väljs i september, att behöva vänta några månader på att den gamle statschefen avslutar sin mandatperiod.

”Ett brott mot demokratin”, en födelseakt ”av det enda partiet PNL-PSD” och återkomsten till makten för FSN från 1990, är hur ledarna för oppositionen Right Force ser på sammanslagningen av valen.

På samma sätt ser de högerkonservativa i AUR sammanslagningen som ett försök att manipulera valet. Om det hade funnits en lucka på åtminstone några månader mellan EU-valet och lokalvalen skulle AUR, som förväntar sig att göra bra ifrån sig i EU-parlamentsvalet eftersom de befinner sig på den europeiska vågen av ökad högerextremism, ha kunnat rekrytera många av de nuvarande borgmästarna från PSD och PNL till lokalvalen. Och AUR, ett parti som bildades före valet 2020 och som fördes in i parlamentet genom röster från diasporan, behöver livskraftiga kandidater för de lokala valen som vatten, med tanke på att det under dessa fyra år inte har lyckats bygga strukturer i territoriet och inte har någonstans att ta synliga kandidater, kända för väljarkåren, förutom från de andra partierna.

”Det finns ett talesätt inom politik och krig: min fiendes fiende är min vän! PSD och PNL beslutade att slå ihop valen och göra gemensamma listor, i tron att detta drag helt enkelt skulle krossa de små partierna. Så är inte fallet. Även vi kan och kommer att gå samman. Vid sidan av Högeralternativet har redan PMP (som leds av Cristian Diaconescu) och Förbundet för Rumäniens uppvaknande anslutit sig. Tillsammans har vi samlat en elituppställning av kandidater som vi är redo att föreslå för väljarna. Jag skall inte dölja för er att det också pågår samtal med George Simion. Vi var båda i Washington på International Conservative Convention (CPAC) och vi började diskutera möjligheten av en stor konservativ pol som ett alternativ till PSD-PNL:s korruption, men också till USR:s progressivism, som röstar på regnbågar i Bryssel och vill att vi ska vara för våra barn – Far 1 och Far 2”, sade Adela Mîrza, ordförande för partiet Högeralternativet, det enda partiet i Rumänien som är anslutet till ECR.

Mot bakgrund av detta har AUR drabbats hårt av denna sammanslagning av lokala val och val till Europaparlamentet. Ledaren för regeringspartiet PNL, Nicolae Ciucă, har faktiskt offentligt erkänt att ett av målen med denna sammanslagning av valen, förutom att ”garantera politisk stabilitet”, var just att stoppa extremhögerns framväxt i dessa val.

Enligt de senaste opinionsundersökningarna står PNL och PSD tillsammans för knappt 40 procent av rumänernas röster, medan de två extremistpartierna också står för en liknande andel. Därför har de två regeringspartierna beslutat sig för en gemensam lista till Europaparlamentsvalet. Detta beslut är märkligt med tanke på att de två partierna på europeisk nivå, och här syftar vi på Europaparlamentet, tillhör två helt olika politiska grupper: det nationella liberala partiet är anslutet till Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater), medan koalitionspartnern, det socialdemokratiska partiet, är anslutet till gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater och demokrater. Men som vissa ledare för de två partierna har medgett, är möjligheten till en valallians inför de allmänna valen inte heller utesluten. Så varför inte för lokala myndigheter eller ordförandeskapet? För närvarande kontrollerar de två partierna tillsammans nästan alla kommuner i Rumänien (förutom huvudstaden och två stora kommuner, samt några städer och kommuner, men de är få till antalet, som har USR-borgmästare), där liberalerna kontrollerar de stora stadsområdena och socialdemokraterna landsbygden. Å andra sidan behöver båda partierna sina borgmästare för att mobilisera väljarna vid valurnorna, vilket också kommer att vara bra för Europaparlamentets lista och, inte minst, valdeltagandet. Det återstår att se i vilken utsträckning lokala frågor kommer att överskugga europeiska frågor i den kommande kampanjen.

För närvarande är sammanslagningen av valen endast ett politiskt beslut som fattats av de två koalitionspartnerna, och de tekniska detaljerna kommer att avgöras genom ett regeringsbeslut. Det återstår att se om oppositionen kommer att utmana den i författningsdomstolen, som den har meddelat, och om den kommer att ha tillräckliga rättsliga argument för att stödja sin ståndpunkt.