Migrantkrisen visar på splittring bland EU:s medlemmar

Österrike skulle kunna dras inför EU-domstolen av två EU-medlemsstater, Italien och Rumänien. Även om de två ländernas klagomål rör olika fall finns det en gemensam nämnare: migrationsfrågor.

Medan regeringen i Bukarest anser att en stämningsansökan till EG-domstolen är det sista vapnet för att ”övertyga” Österrike att acceptera Rumänien i Schengen, förbereder den italienska regeringen en talan för att tvinga Wien att häva restriktionerna för italienska lastbilar vid Brennerpasset. Migrationsargumentet – som Österrike använde i fallet Rumänien och anklagade landet för att inte klara av påstådda enorma vågor av olaglig invandring – används nu mot landet av Italien.

”Du kan inte pontifiera på Italiens bekostnad och kräva mottagning och integration (av migranter) i Lampedusa, samtidigt som du blockerar gränsen vid Brennerpasset”, använde Italien migrationsfrågan i sin tur och anklagade EU-kommissionen och Österrike, enligt Agerpres, som citerar ANSA.

I väntan på att Wien skall bli känsligt för dessa påtryckningar har Rumänien funnit ett sätt att ”beskatta” Österrike genom att använda sitt veto inom Nordatlantiska alliansen för att hindra två österrikiska militärer från att delta i NATO-möten. Österrikes deltagande i Nato-möten har också blockerats av Turkiet under flera år, med början 2016. Vid den tidpunkten var ämnet för oenigheten mellan Turkiet och Österrike Österrikes veto mot Turkiets förhandlingar om anslutning till EU.

Rumäniens premiärminister Marcel Ciolacu varnade för att Rumänien kommer att använda ”allt i sin makt” för att uppfylla rumänernas önskan att ansluta sig till Schengenområdet och meddelade att han skulle dra Österrike inför EU-domstolen om landet röstar mot Rumäniens anslutning i december. Samtidigt uppmanade han Österrikes förbundskansler Karl Nehammer att bygga ”taggtråd och elektriska murar”, om han anser att Schengenområdet är ett föråldrat koncept.

”Jag kommer aldrig att vara hycklande, jag kan inte säga att jag inte har något emot Rumänien och att Schengenområdet är föråldrat. Varför röstade vi då förra året med Kroatien? Det är en legitim fråga, inte från mig som premiärminister, det är en legitim fråga från rumänerna till premiärminister Nehammer. Om Schengen är så förstört har jag inga problem med att Österrike lämnar Schengen, bygger taggtråd och elektriska murar, jag har inga problem. Om Österrike vill ha detta tillvägagångssätt med stängsel, låt dem betala för dem, låt dem lämna Schengen”, sade Marcel Ciolacu till den rumänska pressen.

Rumänien använder allt som står till dess förfogande

Två medlemmar av den österrikiska armén har väntat i Bryssel i flera veckor på sin Nato-ackreditering. Tillträdet har försenats eftersom Rumänien har bett om tid för ytterligare utvärdering, rapporterade den österrikiska pressen och tillade att det är säkert att detta är en vedergällning för Wienregeringens veto mot Schengen. Enligt publikationer som har bevakat frågan har Rumäniens Nato-delegation avböjt att kommentera frågan. Det är inte första gången som Österrikes tillträde till Nato blockeras av ett medlemsland. Österrike är inte medlem i Nato men deltar i Natos åtgärder, som medlem i ”Partnerskap för fred” och i Natoledda operationer med mandat från FN:s säkerhetsråd. Som tidigare nämnts har Turkiet i flera år blockerat Österrikes deltagande i Nato-möten, med början 2016 i samband med Österrikes veto mot landets förhandlingar om EU-anslutning, och blockeringen hävdes först 2018. Dessutom var det inte förrän 2022 som samarbetet mellan Österrike och Nato inom ramen för Partnerskap för fred var fullt möjligt.

Det andra landet som hotar Österrike med en stämningsansökan till EG-domstolen är Italien. Genom vice premiärminister Mateo Salvinis röst anklagar den italienska staten förbundskansler Nehammers regering för att ha gjort sig skyldig till illojal konkurrens genom att använda miljöargument. Italiens vice premiärminister meddelade att den regering som leds av Georgia Meloni i frågan om Brennerpasset, efter fyra års passivitet från Europeiska kommissionens sida, har beslutat att aktivera det förfarande som föreskrivs i EU-fördraget för att väcka talan vid Europeiska unionens domstol mot en annan (medlems)stat för brott mot EU:s lagstiftning.

”Vi står inför en våldshandling och politisk arrogans från en regering i ett EU-land som måste stoppas. (…) Restriktionerna infördes av Österrike, på pappret av miljöskäl, men miljön har ingenting med detta att göra. Det är helt enkelt orättvis österrikisk konkurrens mot entreprenörer och transportörer i Italien, Tyskland och hela den europeiska kontinenten”, citerades Salvini av ANSA och citerades av Agerpres.

Liksom de rumänska inrikes- och utrikesministrarna i alla på varandra följande regeringar sedan Rumänien ansökte om medlemskap i Schengenområdet för fri rörlighet, försöker de nuvarande innehavarna av dessa portföljer också undanröja argumenten att Rumänien inte uppfyller sina skyldigheter att försvara EU:s yttre gränser.

”Vi är engagerade i en intensiv politisk och teknisk dialog och vi uppskattar att det har skett en utveckling som direkt tar itu med de farhågor som den österrikiska sidan har uttryckt när det gäller kampen mot olaglig migration. I detta avseende vill jag understryka de viktiga framstegen i genomförandet av Europeiska rådets slutsatser av den 9 februari 2023, i alla dimensioner, som Rumänien direkt har bidragit till, till exempel genom genomförandet av ett pilotprojekt vid den gemensamma gränsen med Serbien för att visa god praxis när det gäller skydd av yttre gränser, samt genom att stödja de europeiska byråernas insatser på detta område. Vi arbetar också bilateralt med andra medlemsstater, däribland Österrike, för att effektivt hantera de utmaningar som den olagliga migrationen innebär. (…) Rumänien har gjort sitt yttersta, som en stat vid EU:s yttre gräns, för att agera på grundval av principerna om solidaritet och ansvar”, säger utrikesminister Luminița Odobescu, på ministeriets webbplats.

Mindre än 3 % av migranterna som reser in i Schengenområdet passerar genom Rumänien

Rumänien är inte källan och ligger inte heller på vägen för migranter från Asien, vilket den österrikiska staten påstår. Mindre än 3 % av de migranter som reser in i Schengenområdet passerar Rumänien.

”Det är viktigt att betona att Rumänien inte är källan eller på migrationsvägen. (…) Vi förväntar oss att Österrike erkänner att Rumänien genom att ansluta sig till Schengensamarbetet tillför ett klart mervärde till det gemensamma gränsskyddet. Att efterlysa andra motiveringar ligger inte i unionens intresse, inte heller i vår trovärdighet som medlemsstater och som union och inte heller i den enorma potentialen för samarbete mellan våra länder”, fortsätter den rumänske tjänstemannen.

Officiella siffror från Frontex, en byrå som samlar företrädare för Schengenmedlemsstaterna och som inrättades just för att bekämpa olaglig invandring, motsäger den österrikiske förbundskanslern Karl Nehammer och stöder argumenten från tjänstemän i Bukarest. Rumäniens inrikesminister Lucian Bode sade också att mindre än 3 % av migranterna som reser in i Schengenområdet passerar Rumänien. Dessa inresor till Rumänien skulle ha skett från Serbien eller Bulgarien, men ingen från Svarta havet, enligt Frontex riskanalysrapport 2022-2023. Under de första tio månaderna 2022 rapporterade Frontex 281 000 olagliga inresor till EU, varav nästan hälften via västra Balkanrutten. Enligt experter på området sker de flesta olagliga passagerna över EU:s gränser längs Medelhavsrutten till västeuropeiska länder, vilket är anledningen till att Frontex föreslår att dessa gränser skulle vara de viktigaste att övervaka. Eftersom inga olagliga överfarter har upptäckts utgör Rumäniens sjögräns inget hot. Tre fjärdedelar av de olagliga passagerna på västra Balkan sker vid Serbiens gränser mot EU-länder (inte bara Rumänien, utan även Bulgarien, Ungern och Kroatien).

Samtidigt visar newsweek.ro, med hänvisning till österrikisk press, att argumentet om det stora antalet ansökningar som lämnas in i Österrike idag inte längre håller. I augusti lämnades 6 958 asylansökningar in i Österrike. Detta är den högsta månadssiffran i år, men samtidigt också den största minskningen jämfört med en jämförbar månad 2022, dvs. en minskning med 53%. Totalt sett minskade antalet asylansökningar i Österrike med 40% under de första åtta månaderna.

”Asylansökningarna är nästan tre gånger fler än under hela året före coronaviruset, dvs. 2019. Skillnaden beror på att många flyktingar under de senaste två åren faktiskt bara ville korsa Österrike och lämnade in en ansökan när de greps, men omedelbart fortsatte sin resa till sina faktiska destinationsländer”, rapporterar newsweek.ro med hänvisning till Der Standard.