Subscribe
Det nyligen ingångna avtalet mellan USA och Kina om leveranser av sällsynta jordartsmetaller – liksom om handelstullar – är en viktig händelse när det gäller internationella relationer och global ekonomisk och militär säkerhet. Det är viktigt att analysera avtalets strategiska betydelse, dess kommersiella och diplomatiska konsekvenser och de strukturella sårbarheterna i USA:s industri- och försvarsapparat till följd av beroendet av kinesiska leveranser av kritiska element som sällsynta jordartsmetaller, som nyligen också stod i centrum för det avtal som Trump undertecknade med Kiev.
FRÅN SPÄNNINGAR TILL ÖVERENSKOMMELSER
De så kallade sällsynta jordartsmetallerna (en grupp på 17 kemiska element som är nödvändiga för produktionen av avancerad teknik) står i centrum för ett känsligt ömsesidigt beroende mellan USA och Kina. Den 10 juni meddelade USA:s president Donald Trump via det sociala nätverket Truth att man nått en överenskommelse med den kinesiska regeringen om leverans av sällsynta jordartsmetaller, tillämpning av nya handelstullar och återöppnande av visum för kinesiska studenter. Detta avtal, som följer på månader av handelsspänningar, innebär ett stort steg framåt i den bilaterala dialogen och visar att kritiska resurser i allt högre grad används som en hävstång i internationella förhandlingar.
VAD STÅR DET I AVTALET? EKONOMISKA OCH DIPLOMATISKA ASPEKTER
Enligt officiella meddelanden från president Donald Trump innehåller det nyligen ingångna avtalet med Kina ett åtagande från Peking att i förväg garantera tillgången på sällsynta jordartsmetaller, strategiska resurser som är viktiga för den amerikanska teknik- och militärindustrin. Genom avtalet införs också en ny tullstruktur, som innebär att kinesisk import till USA beläggs med tullar på 30 procent, medan amerikansk export till Kina beläggs med tullar på 10 procent. Bland de viktigaste inslagen i avtalet finns också en öppning på det akademiska området, med återupptagande av visum som utfärdas till kinesiska studenter som är intresserade av att gå på amerikanska universitet. Trump har betonat denna aspekt och framhållit att han uppskattar närvaron av unga kineser på amerikanska campus. Avtalet har gett omedelbara positiva effekter på finansmarknaderna, särskilt på de europeiska börserna, som har reagerat med optimism, vilket bekräftar det systemiska värde som tillskrivs avspänningen mellan de två makterna. Från Peking betonade vice premiärminister He Lifeng vikten av att stärka den bilaterala dialogen, minska missförstånden och konsolidera ett stabilt och varaktigt samarbete, samtidigt som han också erkände vikten av att hålla effektiva och konstruktiva kommunikationskanaler öppna.
EN STRUKTURELL SÅRBARHET
Utöver de ekonomiska aspekterna är avtalet av strategisk betydelse eftersom det belyser sårbarheten i USA:s leveranskedjor, särskilt på det militära området. Sällsynta jordartsmetaller – vilket flera internationella medier påmint om de senaste dagarna – är viktiga komponenter i avancerad militär teknik, inklusive missiler, radar, ubåtar, F-35-stridsflygplan och framtida F-47. F-35-planen innehåller t.ex. över 400 kg REE (Rare Earth Elements) vardera, medan ubåtarna i Virginia-klassen och Tomahawk-missilerna också är beroende av dessa material. Enligt uppgifter som rapporterats av internationell press kontrollerar Kina för närvarande ca 90% av den globala raffineringen av sällsynta jordartsmetaller och äger 70% av den totala produktionen. Dessutom har landet 44 miljoner ton reserver, jämfört med USA:s nästan 2 miljoner ton. Trots investeringar från Pentagon (över 439 miljoner dollar sedan 2020 för att utveckla inhemska leveranskedjor) är det tekniska och infrastrukturella gapet fortfarande betydande.
DE SÄLLSYNTA JORDARTSMETALLERNAS GEOPOLITISKA HÄVSTÅNGSEFFEKT
Kinas dominans inom sektorn för sällsynta jordartsmetaller utgör en konkret geopolitisk hävstång som kan användas för att påverka handelsförhandlingar, diplomatiska avtal och till och med USA:s strategiska hållning. De sällsynta jordartsmetallerna är inte utbytbara i många militära tillämpningar, vilket gör USA:s beroende särskilt kritiskt. Peking har upprepade gånger använt sig av exportrestriktioner för att stärka sin position i multilaterala dialoger, vilket visar på en tydlig medvetenhet om den tvingande potential som dess överlägsenhet på detta område innebär. Avtalet mellan USA och Kina om sällsynta jordartsmetaller innebär en tillfällig lättnad av handelsspänningarna, men belyser samtidigt en djupgående bräcklighet i USA:s produktions- och militärstruktur. Även om avtalet kan stärka det bilaterala samarbetet på kort sikt, understryker det också hur bråttom det är för Washington att diversifiera sina försörjningskällor och utveckla självständiga industriella förmågor. Sällsynta jordartsmetaller är inte bara en kommersiell fråga: de är en strategisk nod där nationell säkerhet, teknisk konkurrenskraft och utrikespolitik flätas samman.