Merz i München: ”Den gamla världsordningen existerar inte längre”

Tysklands förbundskansler varnar för bräckliga allianser och efterlyser ett suveränt Europa i en geopolitisk brytningstid

Vid säkerhetskonferensen i München 2025 framförde Tysklands förbundskansler Friedrich Merz ett skarpt budskap: den gamla världsordningen är borta och Atlantpakten kan inte längre tas för given. I sitt tal vid den årliga sammankomsten för globala ledare i München varnade Merz för att Europa måste anpassa sig till en ny era av geopolitisk rivalitet där friheten i sig är alltmer hotad.

”Europa har återvänt från en semester från historien”, förklarade Merz och beskrev en kontinent som inte längre har råd med självbelåtenhet. I flera år har spänningar och konflikter intensifierats i hela världen, konstaterade han. ”Denna ordning, hur ofullkomlig den än må ha varit även när den var som bäst, existerar inte längre”, sade han och signalerade därmed en avgörande brytning med de antaganden som format Europa efter kalla kriget.

En ansträngd transatlantisk relation

Merz erkände öppet att en klyfta har uppstått mellan Europa och USA. Med hänvisning till de uttalanden som USA:s vicepresident J.D. Vance gjorde i München ett år tidigare medgav Merz att Vance hade haft rätt i att lyfta fram de växande skillnaderna. ”MAGA-rörelsens kulturkamp är inte vår”, sade den tyske ledaren och drog därmed en tydlig linje mellan europeisk och amerikansk politik.

Han betonade att Europas syn på yttrandefrihet skiljer sig fundamentalt från vissa amerikanska tolkningar. I Europa, menade han, slutar yttrandefriheten där mänsklig värdighet och konstitutionella principer attackeras. Han avvisade också protektionism och tullar och bekräftade Europas engagemang för frihandel, klimatavtal och multilaterala institutioner som Världshälsoorganisationen (WHO).

Men trots dessa skillnader betonade Merz att det fortfarande är viktigt att reparera och återuppliva det transatlantiska förtroendet. ”Inte ens USA kommer att vara tillräckligt starkt för att agera på egen hand i en tid av stormaktsrivalitet”, sade han. NATO är inte bara en konkurrensfördel för Europa utan också för USA, menade han. ”Autokratier må ha anhängare, men demokratier har partners och allierade.”

Europas strategiska uppvaknande

Ett centralt tema i Merz tal var behovet av ett suveränt och strategiskt kapabelt Europa. Han avslöjade att han hade inlett konfidentiella diskussioner med Frankrikes president Emmanuel Macron om framtiden för Europas kärnvapenavskräckning. I takt med att USA gradvis minskar sitt direkta försvarsengagemang på kontinenten undersöks i tysthet möjligheten att Frankrike utvidgar sin kärnvapenavskräckning till att omfatta Europa. Frankrike är, vid sidan av Storbritannien, det enda EU-land som har kärnvapen.

Merz klargjorde att Tyskland aldrig mer kommer att agera ensamt i maktpolitiska frågor. ”Ledarskap baserat på partnerskap, ja; hegemoniska fantasier, nej”, sade han och hänvisade till lärdomarna från den tyska historien. Svaret på den nuvarande geopolitiska förändringen, menade han, ligger i att stärka Europa som en enad aktör som kan försvara sin frihet, säkerhet och konkurrenskraft.

Ett suveränt Europa måste enligt Merz bli en ”sann global aktör” med en egen säkerhetsstrategi – inte som en ersättning för Nato, utan som en stark pelare inom Nato. Målet är att förstärka alliansen snarare än att underminera den och se till att Europa bidrar mer kraftfullt till det kollektiva försvaret.

Kriget i Ukraina och det ryska hotet

Kriget i Ukraina dominerade konferensens diskussioner. NATO:s generalsekreterare Mark Rutte vände sig mot bilden av Ryssland som ostoppbart. ”Istället för att se ryssarna som en mäktig björn måste vi förstå att de rör sig genom Ukraina med en trädgårdssnigels hastighet”, sa han och hänvisade till stora ryska förluster – 35.000 döda i december och 30.000 bara i januari.

Rutte varnade för att gå i den ryska propagandans fälla och menade att även om konflikten fortfarande är brutal och kostsam så betalar Moskva ett förbluffande pris. Budskapet var tydligt: europeisk enighet och ett fortsatt stöd till Ukraina är fortsatt avgörande.

Grönland, upprustning och global nyorientering

Utöver Ukraina diskuterade ledarna frågor som sträckte sig från Grönlands strategiska betydelse till utvecklingen av den transatlantiska alliansen och den europeiska upprustningen. Det bredare sammanhanget är en värld som i allt högre grad definieras av stormaktskonkurrens, teknologisk rivalitet och skiftande allianser.

Den amerikanska delegationen, som i år leddes av utrikesminister Marco Rubio, signalerade ett nyanserat förhållningssätt. I motsats till förra årets skarpa kritik av Europa verkade Washingtons ton mer sansad. Rubio medgav att världen har gått in i en ny geopolitisk era som kräver att alla parter omvärderar sina roller.

Framstående europeiska ledare deltog i toppmötet, däribland Emmanuel Macron, Storbritanniens premiärminister Keir Starmer, Polens premiärminister Donald Tusk och Danmarks premiärminister Mette Frederiksen. Deras närvaro underströk hur brådskande det är att omdefiniera Europas plats i ett föränderligt internationellt system.

Friheten på spel

För Merz kunde insatserna inte vara högre. ”I en tid av stormakter är friheten inte garanterad – den är i fara”, varnade han. Europas uppgift, avslutade han, är att enas och stärka sig självt, inte i isolering utan i partnerskap.

De gamla säkerheterna må vara borta, men i München var det ett budskap som gav tydligt eko: Europa måste återupptäcka sitt strategiska syfte – eller riskera att formas av krafter som ligger utanför dess kontroll.

Alessandro Fiorentino