Subscribe
Biometriska data ersätter passstämplar i 29 länder, vilket utlovar högre säkerhet men väcker oro för förseningar på flygplatser
En stor förändring av den europeiska gränsförvaltningen har officiellt trätt i kraft. Från och med den 10 april 2026 är EU:s in- och utresesystem (EES) i full drift, vilket innebär slutet för traditionella passstämplar och början på en ny era av digitala, biometribaserade gränskontroller för resenärer från länder utanför EU.
Systemet, som gradvis införts sedan oktober 2025 i 29 europeiska länder, är nu helt infört. Det registrerar inresor och utresor elektroniskt och samlar inte bara in passuppgifter utan även fingeravtryck och ansiktsbilder av resenärer som reser in i EU för kortare vistelser. Förändringen är avsedd att modernisera gränsförfarandena, öka säkerheten och minska bedrägerierna, men den förväntas också leda till störningar i början, särskilt på välbesökta flygplatser.
Ett system som nu är i full kraft
Från och med den 10 april gäller de nya reglerna universellt i alla deltagande länder. EES ersätter manuell stämpling av pass med ett centraliserat digitalt system som spårar när och var resenärer från länder utanför EU reser in i och ut ur Schengenområdet.
Enligt EU-kommissionen har systemet redan visat sig vara effektivt under den fasvisa utrullningen. Mer än 24.000 personer har nekats inresa på grund av att deras dokument har löpt ut eller förfalskats eller att de inte har kunnat motivera syftet med sitt besök. Dessutom har över 600 personer flaggats som potentiella säkerhetsrisker.
Den fullständiga aktiveringen av systemet utgör en viktig milstolpe i EU:s bredare satsning på att stärka sina yttre gränser och samtidigt underlätta lagligt resande.
Vem påverkas – och vem påverkas inte
EES gäller för medborgare från länder utanför EU och Schengen som reser till Europa för kortare vistelser, dvs. upp till 90 dagar under en 180-dagarsperiod. Detta inkluderar turister, affärsresenärer och personer som gör korta gränsöverskridande besök.
Till exempel omfattas brittiska medborgare – som nu behandlas som tredjelandsmedborgare efter Brexit – av systemet, även om de är viseringsfria för kortare vistelser. Detsamma gäller för resenärer från andra viseringsfria länder, oavsett om de är på besök för turism eller arbete. Även personer som äger egendom inom EU men saknar uppehållstillstånd måste följa de nya rutinerna.
Systemet är implementerat i 25 EU-länder inom Schengenområdet, däribland länder som Frankrike, Tyskland, Italien och Spanien, samt i fyra associerade länder utanför EU: Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz.
Alla europeiska länder ingår dock inte. Irland och Cypern, som inte ingår i Schengenområdet, fortsätter att förlita sig på traditionella passkontroller. Vissa kategorier av resenärer är också undantagna, bland annat familjemedlemmar till EU-medborgare som har giltiga uppehållskort, besättning på internationella transporter och militär personal som deltar i uppdrag inom ramen för Nato eller Partnerskap för fred.
Medborgare i mikrostater som Andorra, San Marino, Vatikanstaten och Monaco är också undantagna från systemet.
Oro över förseningar på flygplatser
Trots sina långsiktiga fördelar förväntas EES orsaka betydande störningar på kort sikt. Flygplatsmyndigheter och flygbolagsorganisationer har varnat för längre väntetider, särskilt under perioder med högt resande.
Enligt branschgrupper har väntetiderna vid gränskontrollerna redan nått upp till två timmar i vissa fall under övergångsfasen, och ännu längre köer har rapporterats på vissa flygplatser. En av huvudorsakerna är att alla resenärer från tredje land från och med slutet av mars måste behandlas via EES utan undantag.
Tidigare hade gränsmyndigheterna flexibilitet att avbryta eller minska EES-förfarandena under perioder med mycket trafik. Detta är inte längre möjligt vid ett fullständigt genomförande, vilket ökar trycket på redan hårt belastade inresepunkter.
Resenärer uppmanas därför att anlända till flygplatserna minst 90-120 minuter tidigare än vanligt för att ta hänsyn till eventuella förseningar. Även om dessa störningar förväntas minska med tiden i takt med att procedurerna blir mer strömlinjeformade, uppmanar branschens intressenter EU-kommissionen att tillåta tillfällig flexibilitet under resesäsongen sommaren 2026.
Biometriska pass – en viktig roll
Även om biometriska pass inte är obligatoriska enligt EES, erbjuder de en betydande fördel. Resenärer med biometriska dokument kan använda självbetjäningskiosker för att registrera sina uppgifter snabbare, vilket minskar den tid som tillbringas vid gränskontrollerna.
De som inte har biometriska pass måste slutföra registreringsprocessen vid bemannade diskar, där de kommer att behöva lämna fingeravtryck och en ansiktsbild. Den första registreringen kan ta längre tid, men uppgifterna kommer att lagras i tre år, vilket gör att det går mycket snabbare att resa in i EU efteråt.
Om man vägrar att lämna biometriska uppgifter kommer man automatiskt att nekas inresa, vilket understryker systemets strikta efterlevnad. Barn under 12 år är undantagna från kravet på fingeravtryck, men måste ändå fotograferas.
Det är viktigt att påpeka att resenärer inte behöver förregistrera sig för EES. All datainsamling sker vid inresan till EU.
En balansgång mellan säkerhet och effektivitet
Lanseringen av Entry/Exit-systemet är en milstolpe i hur Europa hanterar sina gränser. Genom att ersätta föråldrade manuella processer med avancerad digital spårning strävar EU efter att förbättra både säkerheten och effektiviteten.
Men övergången innebär också utmaningar. Under de kommande månaderna kommer systemets förmåga att hantera stora passagerarvolymer utan att orsaka alltför stora förseningar att testas.
Om EES blir framgångsrikt kan det bli en modell för gränsförvaltning i hela världen, där teknisk innovation kombineras med striktare övervakning i en alltmer komplex global resemiljö.
Alessandro Fiorentino