Subscribe
Europaparlamentet har nyligen presenterat en ny vision för konkurrenspolitiken och föreslagit en uppdatering av EU:s regler för att anpassa dem till den digitala ekonomins omvandlingar och den allt hårdare globala konkurrensen. Genom en resolution som inte är rättsligt bindande men som ger viktiga politiska riktlinjer uppmanar Europaparlamentet i Strasbourg Europeiska kommissionen att ompröva det nuvarande regelverket, i syfte att stärka den europeiska industrins konkurrenskraft, minska det strategiska beroendet av icke-europeiska aktörer och skapa gynnsamma förutsättningar för utvecklingen av stora kontinentala företag. Enligt resolutionen bör konkurrenspolitiken inte längre begränsas till att bekämpa missbruk av dominerande ställningar eller förhindra fusioner som är skadliga för konsumenterna, utan bör bli ett verktyg som kan stödja unionens ekonomiska motståndskraft, säkerhet, hållbarhet, strategiska autonomi och konkurrenskraft. Ur detta perspektiv föreslår parlamentet att rekommendationerna i de rapporter som utarbetats av Mario Draghi och Enrico Letta ska tjäna som utgångspunkt för den framtida utvecklingen av den europeiska konkurrenslagstiftningen.
STÄRKA DE DIGITALA MARKNADERNA
En betydande del av resolutionen handlar om att stärka tillämpningen av lagen om digitala marknader (Digital Markets Act), som infördes för att begränsa makten hos stora digitala plattformar som identifierats som ”gatekeepers” – det vill säga aktörer som kan kontrollera tillgången till digitala marknader. Dessa inkluderar Google, Amazon, Apple, Booking.com, TikTok, Meta och Microsoft. Parlamentet uppmanar kommissionen att i större utsträckning använda de verktyg som föreskrivs i förordningen, däribland marknadsundersökningar, interimistiska åtgärder, överträdelseförfaranden och sanktioner, för att förhindra att dessa aktörer undviker sina skyldigheter enligt förordningen. För att säkerställa en effektiv tillämpning av lagen om digitala marknader föreslås även införandet av ett särskilt ekonomiskt bidrag, en så kallad ”DMA-avgift”. Avgiften är avsedd att garantera stabila ekonomiska resurser för tillsyns- och kontrollverksamheten.
NY TEKNIK, MOLNTJÄNSTER OCH FÖREBYGGANDE AV MONOPOL
Parlamentet föreslår att tillämpningsområdet för de nya reglerna, i samband med den kommande översynen av förordningen, ska utvidgas till att omfatta ny teknik som spelar en central roll i den digitala ekonomin. Dit hör modeller för artificiell intelligens, chattbotar, virtuella assistenter, molntjänster och operativsystem för uppkopplade tv-apparater. Syftet är att förhindra att nya monopolistiska ställningar uppstår innan dessa marknader har nått full mognad. Europaparlamentets ledamöter uppmanar kommissionen att utnyttja den pågående utredningen för att uppdatera kraven i förordningen och undanröja hinder som försvårar för kunderna att byta leverantör, vilket de anser kan begränsa konkurrensen avsevärt.
Fusioner, europeiska mästare och motåtgärder mot rovfusioner
Översynen av fusionsreglerna är en annan central del av parlamentets förslag. Enligt ledamöterna bör det nuvarande systemet uppdateras för att främja framväxten av stora paneuropeiska industrikoncerner som kan konkurrera med stora globala aktörer, utan att konkurrensen och konsumenternas välfärd äventyras. Kommissionen uppmanas därför att anta mer dynamiska bedömningskriterier, där man inte bara beaktar transaktionernas omedelbara effekter på priser och marknadsandelar, utan även deras bidrag till innovationsförmåga, investeringar, produktionsmotståndskraft och långsiktig ekonomisk tillväxt. På samma sätt efterlyser kommissionen en översyn av de europeiska riktlinjerna för företagskoncentrationer för att bättre beakta behovet av att skapa verkliga ”europeiska mästare” inom strategiska sektorer såsom telekommunikation, energi, betalningssystem och försvar.
STRATEGISK AUTONOMI OCH NYA VERKTYG FÖR INSATSER
De förslag som Europaparlamentet lagt fram kopplar konkurrenspolitiken nära samman med målet om unionens strategiska autonomi. Ur detta perspektiv krävs ett starkt stöd för utvecklingen av viktig europeisk infrastruktur, däribland molntjänster, infrastruktur för artificiell intelligens, finansiella nätverk och interoperabla betalningssystem, för att på så sätt minska beroendet av infrastruktur och operatörer i tredjeländer. I samma sammanhang efterlyser Europaparlamentet en skärpt tillämpning av förordningen om utländska subventioner gentemot onlineplattformar och marknadsplatser med säte utanför Europeiska unionen, samtidigt som man undviker att ålägga europeiska små och medelstora företag orimliga administrativa bördor. När det gäller elektroniska betalningar uppmanar parlamentet också kommissionen att snabbt avsluta sina utredningar av de avgifter som tas ut av Visa och Mastercard, och ser den digitala euron som en betydande möjlighet att stärka konkurrensen och minska beroendet av icke-europeiska betalningssystem. Slutligen föreslås i resolutionen att ett nytt europeiskt verktyg för marknadsutredningar införs, utformat för att göra det möjligt för kommissionen att hantera situationer där konkurrensen äventyras även i avsaknad av specifika överträdelser av konkurrenslagstiftningen. Till skillnad från traditionella förfaranden skulle denna mekanism ta itu med strukturella marknadsproblem, enligt modeller som redan antagits i vissa medlemsstater. Parlamentet uppmanar därför Europeiska kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag som kompletterar det nuvarande regelverket och stärker unionens förmåga att möta de nya utmaningar som den digitala omvandlingen och den internationella ekonomiska konkurrensen medför. Detta är utmaningen för de kommande månaderna.