Bulgarien investerar kraftigt i infrastruktur i väntan på NATO

Bulgarien skulle kunna göra stora investeringar i infrastruktur för att förbereda sig för när Nato behöver placera ut sina styrkor på sitt territorium. Brådskande investeringar i infrastruktur – där Bulgarien, liksom Rumänien, har brister – är direkt kopplade till planerna på att utöka Natos stridsgrupp som är stationerad på bulgarisk mark, en fråga som den bulgariske försvarsministern nyligen diskuterade med tjänstemän från Vita huset i Washington. Ett liknande problem hade – och har fortfarande – Rumänien, som har misslyckats med att uppgradera sin väginfrastruktur trots mycket kritik, särskilt från tjänstemän i USA, landets starkaste Nato-allierade och med vilket det har ett strategiskt partnerskap. En Natostridsgrupp har utplacerats i Cincu, Brasov län, strategiskt i hjärtat av Rumänien, men väginfrastrukturen som förbinder landets centrum med norr och söder är dålig. I Rumänien finns det för närvarande ingen motorväg som korsar hela landet, vilket gör det svårt att flytta marktrupper vid omedelbara behov. Inte bara Nato, utan även Europeiska kommissionen har noterat att det är bråttom att genomföra viktiga infrastrukturprojekt för militär rörlighet i de två länderna.

Svartahavsmotorvägen ett viktigt mål för Nato

Medan Bulgarien räknar med att locka till sig EU-medel, men också på de Nato-program som finns tillgängliga för att modernisera sin infrastruktur, har Rumänien nyligen fått grönt ljus för att, genom programmet för Fonden för ett sammanlänkat Europa – den militära rörlighetskomponenten, bygga en tredje bro över Donau som förbinder de två länderna. I samband med kriget i Ukraina är den framtida motorvägen till Svarta havet inte längre bara en investering för att skapa ekonomiska fördelar och bekvämlighet för rumänska turister som vill tillbringa sin semester på den bulgariska kusten eller i Grekland, utan den har blivit ett viktigt mål för Nato.

Nato behöver infrastrukturen för att snabbt kunna placera ut trupper på den östra flanken. Den grekiska hamnen i Alexandroupolis har blivit oumbärlig för Nato, med tanke på Turkiets restriktiva politik i sunden Bosporen och Dardanellerna. Detta framgår tydligt av de uttalanden som Bulgariens försvarschef Emil Eftimov nyligen gjorde i den statliga televisionen i Sofia. Enligt dem skulle byggandet av motorvägen Burgas-Varna vara en nyckelprioritering för Nato inom transportkorridoren VIII Dures-Varna och byggandet av korridoren Constanta-Thessaloniki, som är av central strategisk betydelse för en snabb utplacering av Natos styrkor. De investeringsprojekt som regeringen i Sofia nyligen tillkännagav och som syftar till att stärka förbindelserna i nord-sydlig riktning är inriktade på motorvägen till Svarta havet. Projektet, som lanserades i slutet av förra året, skulle utvecklas gemensamt av Rumänien, Bulgarien och Grekland och skulle ”länka” Medelhavet till Svarta havet från den grekiska staden Thessaloniki till Medelhavet via Kavala, Alexandroupolis, sedan genom bulgariskt territorium via Burgas till Varna och därifrån till den rumänska hamnen i Constanta. Idén om denna korridor lanserades för några år sedan, men de första konkreta stegen togs under det trilaterala mötet i början av oktober 2023, som premiärministrarna från Bulgarien, Grekland och Rumänien – Nikolay Denkov, Kyriakos Mitsotakis och Ion-Marcel Ciolacu – höll i residenset ”Euxinograd” nära Varna. Här kom man överens om att vart och ett av de tre länderna skulle ställa upp med finansiella garantier på totalt 6 miljarder euro. Man kom också överens om att söka lån från europeiska bankinstitut samt fri finansiering från europeiska fonder. Byggandet skulle utföras av ett gemensamt företag från de tre länderna, som skulle söka enskilda projektentreprenörer. Detta megaprojekt skulle omfatta både motorvägs- och järnvägssektioner samt ett projekt för en oljeledning från Alexandroupolis till Burgas. På den bulgariska sidan uppskattar man att motorvägen till Svarta havet kan vara klar om fem år.

Sofias finansminister Asen Vasilev kommenterade att Bulgarien kommer att söka EU-medel för att kompensera för kostnaderna, men kommer inte att stoppa genomförandet av projektet, eftersom ”detta är mycket viktigt för handeln mellan länderna, särskilt efter kriget i Ukraina och vad som händer i Gaza”.

Hittills har de bulgariska myndigheterna inte valt någon sträckning för motorvägen på sitt territorium. Den senaste detaljerade informationen om projektet lämnades av Sofia i våras. Interimsregeringens löfte var att det 2024 skulle göras en miljökonsekvensbedömning (EIA) av motorvägen till Svarta havet. Motorvägen mellan Varna och Burgas är 104 km lång. Hittills har endast 8 km byggts. Den bulgariska regeringen försöker för närvarande färdigställa motorvägarna Hemus, Struma, Ruse – Veliko Tarnovo och motorvägen till den andra bron över Donau. Enligt myndigheterna i Sofia bör arbetet med hälften av de 15 km som saknas av motorvägen Struma kunna slutföras inom en snar framtid. Projektet är också avgörande för rörligheten inom NATO.

När den bulgariske försvarsministern nyligen talade om framtida investeringar i infrastruktur talade han om nya vägar och järnvägar som kan garantera en snabb utplacering av allierade trupper, liksom olje- och gasledningar och nya depåer. Dessa kommer inte att byggas inom ramen för försvarsbudgeten och kommer även att tjäna civila syften.

”Utplaceringen av en multinationell Natostridsgrupp på vårt territorium har diskuterats dussintals och hundratals gånger. Under mitt besök i USA förra veckan talade vi om hur (vi) bäst kan tillhandahålla nödvändig infrastruktur som värdland och hur USA kan hjälpa oss, så att vi kan använda tillgängliga internationella samfinansieringsfonder för att bygga detta”, sade Tagarev i en intervju med bTV.

Bulgarien har ett bilateralt avtal med USA om gemensamt utnyttjande av fyra bulgariska militärbaser, och en multinationell Natostridsgrupp under italienskt befäl är stationerad på bulgarisk mark med omkring 1 000 soldater. Det finns också planer på att utöka kontingenten till 1 500 soldater och att bygga en militärbas för Natos behov i södra Bulgarien, vilket kommer att göra det möjligt att bilda en brigad.

Förutom vägarna har bulgarerna på senare tid också gjort stor reklam för projektet att bygga en tredje bro över Donau. Och Europeiska kommissionen är beredd att samfinansiera både byggandet av bron, som kommer att förbinda Rumänien och Bulgarien, och ett projekt för att förbättra sjöfarten på Donau. Nyligen togs projektet för en tredje bro över Donau, som ska byggas på den rumänska sidan, med på listan över investeringar som vann projekttävlingen i Bryssel. Projektets storlek är inte att förringa, om vi tänker på att endast förstudien kommer att tilldelas en summa på 18 miljoner euro, enligt știripesurse.ro.

Rumänien 2023: 1 000 kilometer motorväg och motortrafikled

Rumänien har passerat milstolpen 1 000 km motorväg och motortrafikled år 2023. Även om det ansågs vara ett år över genomsnittet när det gäller invigningar, var det ett stort misslyckande. År 2024 bör dock A1 (Bukarest – Nădlac) anslutas till A2 (Bukarest – Constanta). Med bara drygt tusen kilometer motorvägar och motortrafikleder och mindre än 500 kilometer järnvägsspår där tågen kan köra i 160 km/h ligger Rumänien långt efter länder i regionen som Polen och Ungern. Rumänien har fyra gånger färre kilometer motorväg och nästan sju gånger färre kilometer moderniserad järnväg. Utan investeringar i modernisering skulle Rumäniens infrastruktur i dag ha svårt att klara av komplexa militära transporter – som amerikanska Abrams-stridsvagnar – och till och med snabba förflyttningar.

Kriget i Ukraina och de möjligheter som öppnats genom den nationella planen för återhämtning och resiliens har dock helt förändrat Rumäniens framtidsutsikter. För närvarande är 669 kilometer motorvägar under konstruktion och bör vara klara under de kommande fyra åren. Ytterligare 553 kilometer är planerade och kan vara färdigställda till 2030, vilket innebär att det totala antalet motorvägar uppgår till över 2 220 kilometer.

När det gäller järnvägarna bör 3 230 av 13 545 kilometer moderniseras fram till 2030. En liten bråkdel av vad som verkligen behövs, men ändå mycket mer än vad Rumänien har lyckats göra under de senaste 40 åren. Alla huvudförbindelser mellan Rumäniens viktigaste provinser bör uppgraderas under de kommande 7 åren, vilket möjliggör hastigheter på upp till 160 km/h i varje riktning. Först då kan vi äntligen tala om snabba transportförbindelser som förbinder EU:s östra flank med Centraleuropa, men som också möjliggör snabba förbindelser till Medelhavet i den nord-sydliga korridoren, vilket är av avgörande betydelse för Rumäniens, EU:s och Förenta staternas intressen.

Foto: Pickpik.com