Subscribe
Bryssel godkänner gradvis förbud mot import av rysk gas och LNG fram till 2028, trots hårt motstånd från Ungern och Slovakien
Europeiska unionen har tagit ett avgörande steg mot att bryta sitt beroende av rysk energi. I ett banbrytande steg har Europeiska unionens råd nått en överenskommelse om ett lagstiftningsförslag som gradvis kommer att fasa ut importen av rysk naturgas och flytande naturgas (LNG) från och med 2026. Planen, som är indelad i tre steg, utgör en hörnsten i EU:s bredare REPowerEU-strategi – den färdplan som utformats för att eliminera beroendet av ryska fossila bränslen efter Moskvas vapeninnehav i energiförsörjningen under kriget i Ukraina.
En exitstrategi i tre steg
Utfasningsplanen inleds den 1 januari 2026, då EU:s medlemsländer inte längre får teckna nya avtal om rysk gas eller LNG. Det andra steget, som träder i kraft den 17 juni 2026, innebär att befintliga kortsiktiga avtal sägs upp. Slutligen, senast den 1 januari 2028, kommer alla långsiktiga avtal att fasas ut helt och hållet.
Enligt den text som godkändes i Bryssel kommer ändringar av befintliga avtal endast att tillåtas för strikt definierade operativa ändamål och får inte leda till ökade volymer. Vissa undantag kommer dock att beviljas för inlandsstater eller länder som nyligen drabbats av störningar i sina försörjningsvägar, vilket möjliggör begränsad flexibilitet för att upprätthålla energisäkerheten under övergången.
De avvikande rösterna: Ungern och Slovakien
Nästan alla medlemsländer ställde sig bakom planen, men Ungern och Slovakien stod fast vid sitt motstånd. Båda länderna är starkt beroende av rysk energiimport och menar att förordningen utgör ett direkt hot mot deras nationella energisäkerhet och ekonomier.
Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó uttryckte stark kritik och kallade EU:s beslut för ”en dödsdom för Ungerns energisäkerhet”. Han betonade att de geografiska förhållandena och den befintliga infrastrukturen gör att Ungern har få hållbara alternativ på kort sikt. ”För oss är energiförsörjning en fråga om fysisk verklighet, inte politik”, sade Szijjártó och varnade för att EU:s strategi ignorerar de centraleuropeiska ländernas unika sårbarheter.
Slovakien uttryckte också oro för att omställningen skulle medföra stora ekonomiska bördor och äventyra industriproduktionen, särskilt i sektorer som är beroende av energi till rimliga priser.
Den bredare kontexten: Att minska Moskvas krigsinkomster
EU:s gradvisa embargo mot rysk gas är inte bara en energipolitik – det är ett geopolitiskt ställningstagande. Genom att systematiskt minska importen vill Bryssel beröva Moskva en viktig intäktskälla som länge har finansierat Kremls krigsinsatser i Ukraina.
I rådets uttalande beskrevs förslaget som ”en central del av REPowerEU:s färdplan för att få slut på EU:s beroende av rysk energi”. Rådet erinrade om Rysslands upprepade avbrott i och manipulation av gasleveranserna sedan 2022, som haft betydande destabiliserande effekter på de europeiska energimarknaderna.
Nationella diversifieringsplaner
Enligt den nya förordningen kommer alla EU-länder att behöva presentera nationella diversifieringsplaner. Dessa dokument måste beskriva varje lands strategi, utmaningar och åtgärder för att övergå från rysk gas till alternativa källor – inklusive förnybar energi, ökad LNG-import från andra partner och förbättrade sammankopplingar mellan medlemsländerna.
Länder som kan bevisa att de inte längre tar emot någon direkt eller indirekt rysk gas kommer att beviljas undantag från vissa skyldigheter. Andra måste dock fortsätta att visa konkreta framsteg mot att upphöra med rysk energiimport senast 2028.
Förenklade tull- och övervakningsregler
Jämfört med det ursprungliga förslaget från Europeiska kommissionen har rådet infört förenklade tullförfaranden för icke-rysk gas. Importörerna kommer nu att behöva lämna information till de berörda myndigheterna endast innan gasen kommer in i EU:s tullområde. Rysk gas kommer däremot även fortsättningsvis att omfattas av strängare rapporteringskrav under övergångsfasen – inklusive detaljerade upplysningar om avtalsvolymer, löptider och eventuella ändringar.
Ett permanent avbrott från rysk energi
EU:s beslut innebär mer än bara ytterligare ett sanktionspaket. Som Danmarks energi- och klimatminister Lars Aagaard konstaterade utgör förordningen ”kärnan i vårt motstånd mot rysk gas”. Han betonade att även om sanktioner kan komplettera detta steg, så innebär det nya ramverket ett permanent strukturellt skifte: även om fred uppnås i Ukraina kommer EU inte att återgå till rysk energiimport.
EU-kommissionär Dan Jørgensen var inne på samma linje och kallade åtgärden ”en mycket, mycket viktig signal”. Enligt honom strävar Europa inte bara efter ett tillfälligt oberoende från Moskva, utan förbinder sig till en framtid fri från ryska fossila bränslen.
I grund och botten innebär EU:s trefasplan att ett historiskt kapitel avslutas. Efter att i decennier ha varit beroende av rysk energi sätter Europa nu definitivt kurs mot diversifiering, motståndskraft och strategiskt oberoende – även till priset av kortsiktiga utmaningar för vissa medlemsländer.
Alessandro Fiorentino