fbpx

Europaval i Spanien: Vad säger de senaste opinionsundersökningarna?

Val till Europaparlamentet - juni 7, 2024

Den3 juni löpte den lagstadgade tidsfristen ut för publicering av opinionsundersökningar om det möjliga utfallet av EU-valet. I linje med detta tyder den senaste opinionsundersökningen från Sociological Research Centre (CIS) på att socialistpartiet (PSOE) kommer att bli det ledande partiet i valet den 9 juni, med ett uppskattat stöd på mellan 31,6 och 33,2 procent, och därmed slå folkpartiet med nästan tre procentenheter.

Även om resultaten av opinionsundersökningarna skiljer sig åt i vissa avseenden ger de en intressant inblick i de spanska väljarnas preferenser och trender. Medan CIS-undersökningen ger en liten fördel till PSOE, visar andra privata undersökningar, som den som genomfördes av GAD3, en möjlig seger för Folkpartiet, som förutspås få en betydande ökning av sin parlamentariska representation, med 34,9% av rösterna.

Valet till Europaparlamentet är alltid ett avgörande tillfälle att bedöma det politiska landskapet, både på kontinental och nationell nivå. Vid detta tillfälle, mot bakgrund av en föränderlig och utmanande värld, får valet den 9 juni en aldrig tidigare skådad betydelse för Europeiska unionens framtid.

I det spanska sammanhanget överskrider dessa val sin rent europeiska omfattning. Förutom att utse representanter till Europaparlamentet fungerar dessa omröstningar som en termometer för att mäta pulsen i inrikespolitiken, särskilt vid en tidpunkt då regeringen som leds av Sánchez och hans allierade uppvisar sprickor och utmaningar.

Det är dock framväxten av Vox som fångar många politiska observatörers uppmärksamhet, med ett valprogram som fokuserar på att återge spanjorerna röst- och beslutsmakt inom EU. Vox presenterar sig som ett tydligt alternativ för dem som vill ha en fast hållning till försvar för nationell suveränitet och kulturell identitet. Bland förslagen finns upphävandet av den europeiska gröna pakten och Agenda 2030, med hänvisning till behovet av att skydda viktiga sektorer i den spanska ekonomin, såsom industri och sysselsättning. Dessutom förespråkar Vox säkrare gränser för att bekämpa illegal invandring, en gemensam jordbrukspolitik utan ideologiska pålagor och ett mer aktivt ledarskap för att främja frihet i Latinamerika. Dessa förslag speglar dess engagemang för ett Europa med suveräna nationer som samarbetar fritt och för att främja en politik som direkt gynnar spanska och europeiska medborgare.

Efter det goda resultatet i det katalanska regionalvalet är VOX uppgång inför detta Europaval, som i opinionsundersökningarna beräknas bli den tredje kraften, ett bevis på ett paradigmskifte i det spanska politiska spektrumet. Med uppskattningsvis 11% av rösterna enligt CIS och 9,7% enligt GAD3 vinner Vox mark och befäster sin position som en relevant aktör i det spanska politiska landskapet.

Detta fenomen återspeglas också i andra politiska krafters tillbakagång. Podemos står till exempel inför en betydande minskning av väljarstödet, enligt CIS prognoser som placerar dem på mellan 3,6 och 3,9% av rösterna. Detta resultat, i kombination med prognosen om en nedgång för Ciudadanos till 1,2 procent, tyder på en förskjutning av maktbalansen inom det spanska politiska spektrumet.

Dessutom är det värt att notera framväxten av nya politiska krafter på båda sidor av den politiska arenan, från Se acabó la fiesta till Izquierda Española, som härrör från missnöjet och sökandet efter alternativ hos en del av den spanska väljarkåren. Resultaten, som fortfarande är osäkra, kan komma att förändra fördelningen av platser mellan de fyra största spanska partierna.

Sammantaget kommer valet till Europaparlamentet den 9 juni inte bara att avgöra Europaparlamentets sammansättning utan också ge en avslöjande inblick i den spanska väljarkårens politiska verklighet och preferenser vid en avgörande tidpunkt i Europeiska unionens och Spaniens historia.