Subscribe
Europeiska förordningar om bekämpningsmedel utgör en betydande del av Europeiska unionens (EU) regelverk som syftar till att säkerställa livsmedelssäkerhet, miljöskydd och människors hälsa.
Under de senaste åren har EU gjort betydande ansträngningar för att stärka och förbättra bestämmelserna om användning av bekämpningsmedel, med hänsyn till den vetenskapliga utvecklingen, miljöhänsyn och behovet av att garantera konsumenternas säkerhet. Ett av de viktigaste initiativen var översynen av förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden. Denna översyn, som trädde i kraft den 1 juni 2023, införde flera ändringar och nya kriterier som syftar till att stärka säkerheten för bekämpningsmedel som används inom det europeiska jordbruket.
För det första har den nya lagstiftningen infört ett större fokus på begreppet hållbarhet och medlemsstaterna är nu skyldiga att ta hänsyn till miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter när de godkänner användningen av bekämpningsmedel. Detta återspeglar en växande medvetenhet om sambanden mellan jordbruk, miljö och lokalsamhällen, och målet är fortfarande att främja mer hållbara jordbruksmetoder och minska bekämpningsmedlens negativa inverkan på ekosystemet. En annan viktig innovation gäller synen på riskbedömning och den nya europeiska lagstiftningen har i själva verket infört strängare kriterier för utvärdering av bekämpningsmedels effekter på människors och djurs hälsa och på miljön, inklusive en mer detaljerad utvärdering av effekterna på lång sikt, samt större uppmärksamhet på de kumulativa effekterna av olika kemikalier.
En avgörande aspekt av de nya reglerna gäller minskningen av användningen av farliga kemikalier. Medlemsstaterna uppmuntras att främja användningen av icke-kemiska alternativ och att begränsa användningen av bekämpningsmedel som anses utgöra en hög risk, och därmed anpassa sig till det övergripande EU-målet att minska exponeringen för skadliga kemikalier och främja mer hållbara och miljövänliga jordbruksmetoder. Öppenhet och tillgång till information är också viktiga grundpelare i de nya reglerna. Medlemsstaterna är skyldiga att ge allmänheten detaljerad information om godkända bekämpningsmedel, inklusive uppgifter om deras kemiska sammansättning, effekter på människors hälsa och miljön, samt de riskhanteringsåtgärder som vidtagits. Detta tillvägagångssätt syftar till att aktivt involvera medborgarna i övervakningen av beslutsprocessen och att säkerställa ett större ansvarstagande från de aktörer som är involverade i livsmedelsproduktionskedjan.
En annan nyhet är att medlemsstaterna måste utarbeta nationella handlingsplaner för att minska användningen och effekterna av bekämpningsmedel, inklusive särskilda åtgärder för att främja övergången till mer hållbara jordbruksmetoder och en minskning av herbicider som anses utgöra en hög risk. Denna nationella strategi syftar till att skapa ett mer samordnat och målinriktat tillvägagångssätt för hantering av bekämpningsmedel, med hänsyn till klimat-, jordbruks- och miljöspecifika förhållanden i varje medlemsland. Samtidigt har den europeiska lagstiftningen om bekämpningsmedel utvecklats mot en större harmonisering av reglerna mellan medlemsstaterna i syfte att garantera enhetliga säkerhetsstandarder i hela Europeiska unionen, vilket minskar skillnaderna i jordbruksmetoder och garanterar ett rättvist skydd för människors hälsa och miljön. Detta harmoniserade tillvägagångssätt kommer också att underlätta den fria rörligheten för jordbruksprodukter inom EU:s inre marknad genom att öka deras handelsvärde.
Europeisk lagstiftning har skärpt kontrollen av livsmedelsimport från tredje land och de som inte uppfyller europeiska standarder för bekämpningsmedel kan bli föremål för restriktioner eller förbud. Denna åtgärd syftar till att säkerställa att alla livsmedelsprodukter som erbjuds på den europeiska marknaden uppfyller samma höga säkerhetsstandarder. De nya europeiska bestämmelserna om bekämpningsmedel utgör ett viktigt steg mot en mer hållbar och säkrare hantering av kemiska ämnen som används inom jordbruket. Genom ett större fokus på hållbarhet, en mer djupgående riskbedömning, främjande av icke-kemiska alternativ, öppenhet och harmonisering av regler är EU fast beslutet att se till att det europeiska jordbruket utvecklas på ett ansvarsfullt sätt med respekt för miljön, människors hälsa och den biologiska mångfalden. Denna utveckling av lagstiftningen utgör ett viktigt bidrag till att bygga en mer hållbar och motståndskraftig jordbruksframtid, särskilt för en nation med en stark jordbruksekonomi som Italien.
Alessandro Fiorentino