Subscribe
Europeiska unionens råd godkände nyligen AI-akten, vilket innebär ett stort genombrott i regleringen av artificiell intelligens (AI). Den här lagstiftningen innebär ett stort steg framåt för EU och positionerar unionen som en global ledare när det gäller reglering av ny teknik. AI-lagen syftar till att skapa ett tydligt och konsekvent regelverk för användningen av AI, samtidigt som man säkerställer skyddet av de europeiska medborgarnas grundläggande rättigheter.
Hantering av möjligheter och risker med artificiell intelligens på EU-nivå
AI-lagen drivs av behovet av att hantera möjligheter och risker med artificiell intelligens. EU-kommissionen har betonat vikten av en balanserad strategi som främjar teknisk innovation samtidigt som EU:s grundläggande värden skyddas. Förordningen gäller för alla enheter, offentliga och privata, som utvecklar eller använder AI-system på den europeiska marknaden, oavsett deras geografiska läge.
En av de viktigaste aspekterna av AI-lagen är den exakta definitionen av ett AI-system. Enligt texten är ett AI-system en uppsättning tekniker som kan fungera med varierande grad av autonomi och anpassa sig efter den input som tas emot. Dessa system kan generera utdata som förutsägelser, innehåll, rekommendationer eller beslut som påverkar fysiska eller virtuella miljöer.
Riskklassificering
Förordningen utgår från ett riskbaserat synsätt och klassificerar AI-system i fyra kategorier: låg, begränsad, hög och oacceptabel risk. Varje kategori innebär olika ansvarsområden och krav för utvecklare och användare. Oacceptabla risksystem, t.ex. sådana som används för social kontroll eller beteendemanipulation, är förbjudna. System med hög risk måste uppfylla strikta krav på överensstämmelse innan de kan släppas ut på marknaden.
Undantag och undantagna ansökningar för försvar och nationell säkerhet
Det är inte alla AI-system som omfattas av förordningens snäva tillämpningsområde. Det finns undantag för system som används för militära ändamål, försvarsändamål eller nationell säkerhet, liksom för system som används inom vetenskaplig forskning eller som släpps som programvara med öppen källkod. AI-lagen är inte heller tillämplig på privatpersoners personliga användning, vilket är i linje med GDPR-modellen.
Konsekvenser för företag: skyldigheter att göra riskbedömningar och krav på efterlevnad
AI-lagen innebär betydande skyldigheter för företag som utvecklar eller använder AI-system. De måste noggrant bedöma de risker som är förknippade med deras system och se till att de uppfyller de krav på efterlevnad som anges i lagen. Påföljder för bristande efterlevnad kan uppgå till 35 miljoner euro eller 7% av företagets globala årsomsättning, beroende på vilket belopp som är högst.
Tidsplan för efterlevnad
Företag och offentliga förvaltningar kommer att få olika lång tid på sig att följa de nya reglerna. Förbjudna system måste elimineras inom sex månader efter det att förordningen trätt i kraft. De allmänna reglerna för bolagsstyrning kommer att träda i kraft inom tolv månader, medan förordningen förväntas vara fullt genomförd inom två år.
Antagandet av AI-lagen har välkomnats av många europeiska experter och politiker. Den nästan plebiscitära omröstningen i Europaparlamentet, med 523 röster för, 46 emot och 49 nedlagda röster, visar att det finns ett brett samförstånd om behovet av att reglera AI. Vissa kritiker är dock rädda för att alltför rigida regleringar kan kväva innovation och göra europeiska företag mindre konkurrenskraftiga än företag i andra delar av världen.
AI-lagen är ett avgörande steg mot en balanserad och framåtblickande reglering av artificiell intelligens i Europa. Det skyddar inte bara EU-medborgarnas rättigheter, utan skapar också ett globalt prejudikat för hanteringen av ny teknik. Företagen kommer att stå inför stora utmaningar när det gäller att anpassa sig, men EU tillhandahåller ett tydligt ramverk för att säkerställa att AI utvecklas och används på ett säkert och etiskt sätt.
AI-lagen kommer att ha en djupgående inverkan på utvecklingen och användningen av artificiell intelligens under de kommande åren och placera Europa i centrum av den globala scenen som en ledare inom teknikreglering.