Tjugofem misstänkta utreds när myndigheterna spårar miljontals euro från italienska välgörenhetsorganisationer till den militanta gruppen, vilket utlöser politiska konflikter och väcker frågor om tillsynen av humanitärt bistånd.
Italienska åklagare har presenterat en omfattande antiterroristutredning som har lett till att 25 personer formellt granskas för påstådd finansiering av Hamas genom skenbart välgörenhetsinriktade organisationer. I centrum för utredningen står Mohammad Hannoun, ordförande för Association of Palestinians in Italy, som greps tillsammans med åtta andra personer anklagade för att ha kanaliserat mer än sju miljoner euro till den militanta palestinska gruppen.
Enligt utredare från Genuas distrikts antimaffiadirektorat (DDA) är Hannouns fru och två söner också bland de misstänkta. Myndigheterna tror att de var medvetna om den verkliga destinationen för de insamlade medlen och, i sönernas fall, att de ibland kan ha hanterat eller transporterat pengarna. Utredningen ger en bild av ett tätt sammansvetsat nätverk som verkar under täckmantel av humanitärt bistånd samtidigt som det påstås stödja en terroriststämplad organisation.
Bland de nio personer som är föremål för försiktighetsåtgärder finns två misstänkta som för närvarande är på fri fot – en som tros befinna sig i Turkiet och en annan i Gaza. De formella förhören inför undersökningsdomare Silvia Carpanini har ännu inte planerats men förväntas inledas den 30 december, till stor del via videolänk. Hannoun, som är den enda misstänkte som sitter häktad i Marassi-fängelset i Genua, kommer att förhöras personligen. Hans advokater väntas träffa honom under de kommande dagarna.
Inrikesminister Matteo Piantedosi har beskrivit operationen som en betydande framgång för italienska brottsbekämpande myndigheter och underrättelsetjänster. I ett pressmeddelande betonade Piantedosi att utredarna noggrant följt de finansiella flödena och identifierat oegentligheter i donationer som till en början verkade legitima. ”Terrorism bekämpas också genom att man skär av dess resurser och operativa kapacitet”, sade han och tillade att utredningen kan öppna upp för ”nya och intressanta scenarier”.
Ministern lyfte fram betydelsen av internationellt samarbete och nämnde informationsutbyte med andra EU-länder, däribland Nederländerna. ”När det gäller att försvara den nationella säkerheten bör det inte finnas några partiflaggor”, betonade Piantedosi och underströk att operationen är partipolitiskt obunden. Han betonade också att utredningen syftar till att skilja mellan lagliga solidaritetsinsatser och aktiviteter som utgör täckmantel för kriminella syften.
Bland de mest slående inslagen i fallet är avlyssnade samtal som tyder på medvetenhet om olagliga aktiviteter. I juli 2024 ska en av de misstänkta, Ra’ed Hussny Mousa Dawoud – även känd som Abu Falastine och beskriven som en nära medarbetare till Hannoun – ha varnat sina kollegor: ”Om de kommer in i den här datorn kommer de att ge oss sex år.” Utredarna säger att Dawoud var en nyckelperson i insamlingsarbetet och hade långvariga band till Hamas, inklusive ett tidigare möte i Gaza med den tidigare Hamasledaren Ismail Haniyeh, som enligt uppgift berömde hans roll som finansiell kanal.
För att kringgå kontospärrar som införts för en välgörenhetsorganisation hävdar åklagarna att nya föreningar skapades. I juni 2023 grundades en organisation vid namn ”La Cupola d’Oro” i Milano, följt av ”La Palma” i Bergamo i januari 2025, enligt uppgift för att underlätta fortsatta överföringar. Dawoud anklagas också för att personligen ha transporterat stora summor kontanter utomlands, inklusive 170 000 euro till Turkiet och 200 000 euro till Egypten, som deklarerats i tullen.
Utredningen har lett till en häftig politisk debatt i Italien. Premiärminister Giorgia Meloni hyllade operationen som ett avgörande slag mot terrorismen, medan mitten-högerpartierna anklagade vänstern för att tidigare ha försvarat Hannoun. Oppositionspartierna, däribland Demokratiska partiet, Femstjärnerörelsen, De gröna och Vänsteralliansen, svarade med att stödja kampen mot terrorism men varnade för att ”kriminalisera” demonstrationer för Gaza och bredare solidaritetsrörelser.
Spänningarna spred sig till parlamentet, där medlemmar av partiet Italiens bröder krävde formella genomgångar av Hannoun-fallet från både inrikesminister Piantedosi och utrikesminister Antonio Tajani. Oppositionsledamöter kritiserade den procedurmässiga hanteringen av dessa förfrågningar och anklagade majoriteten för att politisera utredningen.
Internationella reaktioner har också följt, med israeliska tjänstemän som välkomnade arresteringarna som ett ”viktigt steg i kampen mot Hamas”.
Samtidigt har den välgörenhetsorganisation som Hannoun grundade lovat att fortsätta sitt humanitära uppdrag trots frysningen av kontona. I ett uttalande som publicerades på juldagen förklarade Association of Solidarity with the Palestinian People in Italy: ”Även om våra konton förblir stängda kommer vi inte att sluta göra gott.”
I takt med att den rättsliga processen fortskrider insisterar de italienska myndigheterna på att enskilda personers ansvar kommer att bedömas från fall till fall. Resultatet av utredningen kan få bestående konsekvenser för hur välgörenhetsorganisationer övervakas och hur europeiska stater balanserar humanitärt bistånd med kravet på att motverka terrorism.