Subscribe
Ukrainska flyktingar har hamnat i fokus för den nya ledningen i Warszawa. President Karol Nawrocki sätter Polen i första rummet och har därför föreslagit att begränsa det sociala stödet till ukrainska flyktingar och blockera finansieringen av Starlink-nätverket som används i konflikten med Ryssland.
Polens nye president Karol Nawrockis beslut nyligen att villkora ukrainska flyktingars tillgång till ekonomiskt stöd och sjukvård som betalas via statsbudgeten har lett till en intensiv debatt både i landet och på den europeiska arenan. Den konservative presidenten, som tillträdde i juni efter en valkampanj som präglades av tal om att han skulle sätta Polen först, sade på måndagen den 25 augusti att han avser att begränsa familjebidrag och sjukvård för ukrainska medborgare som inte arbetar på polskt territorium. Samtidigt avvisade Karol Nawrocki en lag genom vilken premiärminister Donald Tusks regering ville förlänga betalningen av abonnemanget för Starlink-nätverket för Ukraina, ett viktigt nätverk som särskilt används för Kievarméns användning av drönare i kriget mot Ryssland.
En förändring av tonen från tidigare politik
Sedan den ryska invasionen inleddes i februari 2022 har Polen betraktats som en av Ukrainas viktigaste allierade, både genom militärt stöd och socialt bistånd till de miljontals människor som flydde kriget och tog sin tillflykt till polskt territorium. Under de tre år som konflikten pågått har myndigheterna i Warszawa underlättat tillgången till skolor, sjukhus och sociala program för flyktingar, och det fanns inledningsvis en imponerande våg av solidaritet bland befolkningen. Efter mer än tre år av konflikt har dock saker och ting förändrats. Tröttheten över det stora antalet ukrainare som bosatt sig i Polen, minst 1,5 miljoner enligt officiella uppskattningar, började kännas av vanliga medborgare och den nationalistiska retoriken fick allt större genomslag hos allmänheten. Under valkampanjen lovade Nawrocki att ”sätta Polen först”, en fras som blev hans ledmotiv och övertygade en betydande del av den konservativa väljarkåren att rösta på honom. Den nya politiska linjen står i skarp kontrast till den tidigare presidenten Andrzej Duda, som trots att han kommer från samma ideologiska bakgrund var mycket mer uttalad i sitt stöd för Kiev och undvek att villkora sociala förmåner för ukrainska flyktingar.
Nawrockis uttalanden och deras omedelbara effekter
”Jag anser att ekonomiskt stöd till familjer uteslutande bör riktas till dem som arbetar och bidrar till vår ekonomi. Vi kan inte upprätthålla ett system som erbjuder obegränsade förmåner till människor som inte anstränger sig för att integreras”, sade Nawrocki vid en presskonferens
.
Enligt Polens nye presidents planer skulle endast ukrainare som arbetar ha rätt till barnbidrag och utökad tillgång till det polska sjukvårdssystemet. För närvarande kan ukrainska familjer som skriver in sina barn i polska skolor få ett månatligt bidrag på 800 zloty (cirka 219 USD) för varje barn. Denna åtgärd, som antogs 2022 av den polska regeringen, var avsedd att uppmuntra integrationen av ukrainska minderåriga i utbildningssystemet och ge en minimal ekonomisk trygghet för flyktingar. Den begränsning som president Nawrocki föreslår skulle avsevärt minska antalet förmånstagare. Det ukrainska utrikesministeriet har inte officiellt kommenterat Nawrockis initiativ, men diplomatiska källor som citerats av Kievpressen har antytt att åtgärden ytterligare skulle kunna anstränga de bilaterala relationerna, som redan präglas av historiska meningsskiljaktigheter såsom massakrerna i Volhynien under andra världskriget.
Blockering av betalning för Starlink-abonnemang, en ny källa till diplomatisk konflikt mellan Polen och Ukraina
Medan minskningen av bidragen utlöste en hetsig debatt, var den verkliga överraskningen president Nawrockis beslut att lägga in sitt veto mot en lag som skulle ha säkrat finansieringen av Ukrainas tillgång till satellitnätverket Starlink, som ägs av den amerikanske miljardären Elon Musk. Kommunikationssystemet som utvecklats av SpaceX har blivit avgörande för den ukrainska armén i dess konflikt med Ryssland. Genom tiotusentals terminaler har ledningen i Kiev kunnat hålla kontakt mellan militära enheter vid fronten, samordna operationer och använda drönare trots ryska attacker mot telekommunikationsinfrastrukturen på marken, som till stor del har förstörts. I april 2024 hade Ukraina fått över 50.000 sådana terminaler, finansierade genom en blandning av internationella donationer, egna inköp och direkt stöd från europeiska regeringar, inklusive Polen. Utan en förlängning av abonnemangsbetalningen, med start den 1 oktober, riskerar regeringen i Kiev att förlora tillgången till Starlink-nätverket, med stora effekter på frontlinjen. En talesperson för det polska ministeriet för digitala frågor förklarade att det i och med presidentens veto ”inte längre finns någon rättslig grund för fortsatt finansiering”. Samma regeringskälla nämnde dock att det nya lagförslaget från presidenten återigen skulle kunna innehålla bestämmelser om finansiering av abonnemang på Starlink-nätverket, med det huvudsakliga villkoret att det polska parlamentet antar det nya lagförslaget från Nawrocki.
För dem som inte känner till Starlink är det en massiv konstellation av LEO-satelliter (Low Earth Orbit) som drivs av SpaceX. Satellitnätverket var utformat för bredbandsinternet med låg latens, även i områden utan markbunden infrastruktur. Nätverket fortsatte att expandera under 2025, med tusentals aktiva satelliter i omloppsbana, vilket stärkte den globala täckningen och den totala systemkapaciteten. Starlink erbjuder global täckning både på land och till havs, med fasta och mobila abonnemang. På företagets officiella hemsida kan användarna kontrollera tjänsternas tillgänglighet på en karta och abonnemangen ”Global Priority” är uttryckligen avsedda för användning över hela världen och till sjöss. I känsliga områden kan åtkomsten geofenced/begränsas på tjänstepolicynivå. Exempelvis har Krimregionen haft restriktioner. Ukrainas militära styrkor använder i stor utsträckning Starlink-terminaler för datalänkar mellan kommandoposter, enheter i frontlinjen och sensorer (bildbehandling, spaning) samt för samordning av militära aktioner i realtid. Vikten av detta blev uppenbar när ett globalt avbrott i Starlink (juli 2025) störde ukrainsk militär kommunikation och videoflöden i cirka 2 timmar, vilket ledde till att vissa uppdrag fick skjutas upp. Ukrainska plattformar som Magura V5 rapporteras vara utrustade med Starlink-terminaler, som använder satellitbackhaul för telemetri, navigering och video i långdistansangrepp eller spaningsuppdrag. Denna modell bidrog till framgången för den ukrainska kampanjen i Svartahavsområdet. För multikoptrar/kortdistanstaktik sker den direkta kontrollen vanligtvis via radio (inte satellit), men Starlink används som ”ryggrad” för data till mobila kommandocentraler (retur av videoflöde, uppladdning av koordinater/mål, synkronisering av enheter). Analyser från oberoende källor och rapporter från tankesmedjor belyser Starlinks roll när det gäller att upprätthålla redundans i kommunikationen trots störning från Rysslands militär.
En fråga på allas läppar: Vad kan hända om Ukraina förlorar tillgången till Starlink?
Utan satellituppkoppling försvinner snabbt sammanhållningen mellan taktiska och operativa nivåer (ledning och kontroll), och videoflöden från drönare och spaningsteam är starkt begränsade. Låt oss än en gång påminna om händelsen i juli 2025, som visade att även några timmars avbrott orsakar störningar i ukrainska militära aktioner (försenade uppdrag, återgång till försämrade procedurer). USV-fordon som använder stora volymer dubbelriktad data (video, direktsänd telemetri) skulle ha minskat prestandan eller avbrutit uppdrag tills de bytt till alternativa lösningar, vilket sannolikt skulle leda till minskad räckvidd och precision. Utan ett robust satcom-lager återgår frontlinjeenheter till radiolänkar eller improviserade marknätverk, som är mer utsatta för störning, har högre latens och minskad kapacitet, vilket saktar ner ”upptäcka-besluta-engagera”-cykeln. Utan Starlink-nätverket skulle drönarnas effektivitet kunna minska, särskilt för operationer bortom horisonten/på djupet, och det informationsövertag som har gjort det möjligt för Ukraina att synkronisera sitt artilleri med spaning i realtid skulle kunna försvagas. Analyser av säkerhets- och medieexperter har kallat en eventuell förlust av Starlink för en ”game changer” till Rysslands fördel. Om Polen slutar finansiera Starlink-abonnemang skulle Ukraina tvingas påskynda sin övergång till andra satcom-leverantörer (t.ex. europeiska eller kommersiella lösningar som inte är SpaceX) och markbundna nätverk (mikrovåg, taktisk 4G/5G, radio mesh), men inget av dessa erbjuder samma terminaldensitet, bandbredd och låga latens på nationell nivå på kort sikt, särskilt inte vid frontlinjen. Utan Starlink kommer den ukrainska militärens beslutshastighet att minska och dess förmåga till långräckviddiga anfall att minska. Det finns alternativ, men de kan inte snabbt matcha satellitnätverket Starlinks omfattning och prestanda.
Rivaliteten mellan Nawrocki och Tusk, regional påverkan och ekon i Rumänien
Beslutet kan inte förstås utanför det inrikespolitiska sammanhanget. Den nuvarande regeringen, som leds av den pro-europeiska liberalen Donald Tusk, är i öppen konflikt med president Nawrocki. Medan Tusk försöker upprätthålla en balans mellan att stödja Ukraina och skydda polska intressen, intar Nawrocki en mer kritisk hållning gentemot Kiev, som står närmare den konservativa väljarkåren. Blockeringen av lagen om Starlink och socialbidrag har därför också en inrikespolitisk dimension. De konservativa kring presidenten vill visa att de kan driva igenom en nationalistisk agenda även mot den liberala regeringen, vilket förebådar månader av institutionella spänningar.
De åtgärder som aviserades i Warszawa gav snabbt eko på andra sidan gränsen. George Simion, partiledare för rumänska AUR, använde den polske presidentens exempel för att kritisera situationen för ukrainska flyktingar i Rumänien. I ett meddelande på sociala medier skrev George Simion att ”rumänerna blir fattigare, medan ukrainarna behåller sina privilegier och sociala förmåner, tack vare de styrande partiernas medverkan”. Hans uttalanden är en del av en bredare retorik från partiet AUR, som ofta för fram invandringsfientliga och nationalistiska budskap. Nyligen uppmanade en parlamentsledamot från partiet medborgarna att vägra ta emot beställningar från företag som anställer utländska arbetare, särskilt arbetare från asiatiska länder, vilket ledde till hård kritik och anklagelser om diskriminering från det rumänska civilsamhället.
Mellan solidaritet med det ukrainska folket och nationalism
Situationen för ukrainska flyktingar i Polen och andra EU-länder illustrerar det dilemma som europeiska regeringar står inför: hur man ska upprätthålla solidariteten med offren för ett förödande krig utan att underblåsa intern bitterhet och sätta alltför stor press på de sociala systemen. I Polen, där historien har lämnat djupa sår och där samhället redan är polariserat mellan konservativa och liberaler, kan Karol Nawrockis beslut komma att omdefiniera inriktningen på utrikes- och inrikespolitiken under många år framöver. Om de föreslagna restriktionerna genomförs kan de förändra hur Polens roll som Ukrainas främsta allierade uppfattas. Samtidigt kan de ge bränsle åt populistisk retorik i andra länder, inklusive Rumänien, där ekon redan hörs. Den nye polske presidentens beslut markerar ett tydligt paradigmskifte. Från att ha varit en bastion för stöd till Kiev kan Polen komma att bli ett mycket mer reserverat land, som främst ägnar sig åt sina egna interna spänningar och åt att skydda sina nationella resurser och medborgare. I detta sammanhang kommer relationerna med Ukraina, men också med europeiska partners, sannolikt att bli alltmer komplicerade under den kommande perioden.