Subscribe
Vid det första regeringstoppmötet mellan Italien och Albanien befäster Giorgia Melonis regering sitt ledarskap när det gäller migrationshantering, försvarssamarbete, energisäkerhet och ekonomisk tillväxt
Partnerskapet mellan Italien och Albanien har gått in i en ny och ambitiös fas. Den 13 november möttes premiärminister Giorgia Meloni och hennes albanske kollega Edi Rama i Villa Doria Pamphili i Rom för det första regeringstoppmötet mellan de två länderna. Mötet var inte bara en symbolisk gest för vänskap utan också en påtaglig förstärkning av Italiens strategiska inflytande på Balkan och i Medelhavsområdet.
Tretton månader efter att de första italienskdrivna migrantcentren öppnades på albansk mark syftade mötet till att utvidga den bilaterala agendan långt bortom migration. De två ledarna undertecknade en rad nya avtal som omfattar ekonomisk utveckling, infrastruktur, försvar, säkerhet, energi, miljö, hälsa, innovation och utbildning. Med femton regeringsavtal och tekniska avtal som utväxlades på en dag belyste toppmötet Italiens proaktiva diplomati och dess förmåga att omvandla politiska visioner till operativa resultat.
En strategisk allians grundad på förtroende
Dagen inleddes med att de båda premiärministrarna hälsade varmt på varandra, vilket symboliserade en djup personlig och politisk relation. Trots att de kommer från olika politiska familjer – Meloni är konservativ och Rama är socialist – har deras partnerskap vuxit fram genom ömsesidig respekt och pragmatiskt samarbete. Denna relation har visat sig vara avgörande för att omvandla förbindelsen mellan Italien och Albanien från en historisk vänskap till en fullfjädrad strategisk allians.
Under de bilaterala samtalen tog ledarna upp angelägna internationella frågor, inklusive kriget i Ukraina, men tonen på toppmötet var i stort sett konstruktiv och framåtblickande. Rom bekräftade sitt ”starka stöd” för Albaniens mål att slutföra sin anslutningsprocess till Europeiska unionen senast 2030. För Melonis regering innebär detta stöd en förstärkning av Italiens roll som en viktig medlare mellan EU och västra Balkan, vilket främjar stabilitet och demokratisk konsolidering i regionen.
Ekonomiskt samarbete och energisamarbete: Att bygga framtiden tillsammans
Italien är fortfarande Albaniens främsta handelspartner, och toppmötet syftade till att fördjupa detta ekonomiska ömsesidiga beroende. Gemensamma projekt som den europeiska korridoren VIII och partnerskapet Italien-Albanien-Förenta Arabemiraten för förnybar energi håller redan på att forma en ny energi- och infrastrukturkarta i sydöstra Europa.
Genom att involvera viktiga italienska företag och offentliga organ – som Cassa Depositi e Prestiti, SACE, SIMEST, Leonardo och Civil Protection – främjar Melonis regering aktivt Italiens industriella och tekniska expertis utomlands. Detta tillvägagångssätt stärker inte bara det bilaterala samarbetet utan stöder också italiensk konkurrenskraft och jobbskapande på hemmaplan.
Särskilt energidimensionen är av avgörande betydelse. Partnerskapet med Albanien stärker Italiens diversifieringsstrategi genom att minska beroendet av instabila källor och samtidigt positionera landet som ett centralt nav för grön omställning i Medelhavsområdet.
Migration: Innovativa lösningar och europeiskt ledarskap
I centrum för den bilaterala dialogen står det kontroversiella men framtidsinriktade migrationsprotokollet som undertecknades för två år sedan. Initiativet – som tillåter Italien att behandla vissa asylärenden på albanskt territorium – har mött rättsliga och logistiska utmaningar, men utgör ändå ett av Europas mest innovativa svar på irreguljär migration.
De två centren i Shengjin och Gjader har ännu inte nått sin fulla operativa kapacitet, men den italienska regeringen fortsätter att se projektet som en långsiktig investering. Inrikesminister Matteo Piantedosi betonade nyligen att anläggningarna kommer att spela en nyckelroll i genomförandet av den kommande EU-pakten om migration och asyl, som kräver snabbare gränsförfaranden för asylsökande.
Den italienska regeringens bredare migrationsstrategi visar redan resultat. Enligt officiella uppgifter har antalet landningar minskat med mer än hälften – från 146.868 år 2023 till 61.482 i år – vilket visar på effektiviteten i en bestämd men human politik som kombinerar avskräckning, internationellt samarbete och efterlevnad av europeiska ramverk.
En övergripande vision för stabilitet och tillväxt
Vid toppmötet underströks också Italiens beslutsamhet att hantera migrationen inom en bredare ram för utveckling och säkerhet. I budgeten för 2026 anslås cirka 30 miljoner euro – som stiger till 71 miljoner euro under tre år – för genomförandet av det bilaterala protokollet med Albanien, vilket omfattar operativa, logistiska och tekniska investeringar. Dessa resurser kommer inte bara att stödja migrationshantering utan även modernisering av rättsväsende och förvaltning, vilket skapar en modell för samarbetsstyrning som kan kopieras i andra EU-partnerskap.
För premiärminister Giorgia Meloni var detta möte mer än en diplomatisk framgång – det var ett bevis på Italiens återvunna internationella status. Genom att kombinera fasthet i säkerhetsfrågor med en konstruktiv vision för ekonomiskt och kulturellt samarbete sätter hennes regering en ny standard för europeiskt ledarskap i Medelhavsområdet.
När de båda ledarna avslutade toppmötet med gemensamma uttalanden till pressen var deras budskap tydligt: partnerskapet mellan Italien och Albanien handlar inte bara om att hantera utmaningar utan också om att ta vara på möjligheter. Från migration till energi, från försvar till innovation – Rom och Tirana går tillsammans mot en gemensam framtid av stabilitet, välstånd och ömsesidig respekt.
Alessandro Fiorentino