Subscribe
Om vi tänker tillbaka på klimatet den 28 februari i Vita huset och på platsen för mötet mellan USA:s president Donald Trump och hans ukrainske kollega Volodymyr Zelenskyj, så är det vi bevittnar i dessa dagar ett helt nytt och förnyat scenario. Vi har gått igenom flera faser. Från den öppna sammandrabbningen mellan de två ledarna, till Ukrainas försök till försoning, via osäkerheten kring de ryska positionerna och tycoonens irritation över omöjligheten att (åtminstone på kort sikt) förutse Moskvas drag. Och i samband med allt detta kommer ikonografin för denna historiska konjunktur säkert att bli ihågkommen som ”Vatikandialogen”. Två enkla stolar i en lika fantastisk som surrealistisk miljö utgör ramen för en tät dialog mellan två ledare som är fast beslutna att nå en överenskommelse som ska leda Ukraina mot en rättvis och acceptabel fred. Fram till de senaste dagarnas undertecknande av avtalet om sällsynta jordartsmetaller: ett avtal som skulle ha undertecknats redan i slutet av februari, men uppenbarligen var tiden ännu inte mogen.
AVTALET MELLAN KIEV OCH WASHINGTON
När vi tittar på detta avtal – som ännu inte har godkänts av parlamentet i Kiev – låt oss börja med vad Vita huset formellt har uttryckt. De officiella dokumenten talar faktiskt om ett ekonomiskt partnerskap som kommer att göra det möjligt för de två länderna att samarbeta och investera, så att Ukrainas ekonomiska återhämtning kan påskyndas. Allt detta samtidigt som det betonas att Trumps presidentskap från och med i dag är engagerat i en fredsprocess som syftar till att uppnå ett fritt och suveränt Ukraina, liksom ett välmående Ukraina. Detta är en mycket mer avancerad position än magnatens tidigare ställningstaganden, som i stället innebar att Zelensky tvingades sitta vid förhandlingsbordet på den förlorande sidan.
EN BLICK PÅ REKONSTRUKTION
Det som vi för enkelhetens skull fortsätter att kalla ”fördraget om sällsynta jordartsmetaller” handlar i själva verket om ett mycket bredare spektrum av aspekter som blickar framåt mot vad som kommer att bli de framtida återuppbyggnadsmekanismerna i det konflikthärjade landet, utöver olja och naturgas. Den investeringsfond som kommer att inrättas syftar i själva verket till en gemensam och jämlik förvaltning, men framför allt eliminerar den alla skuldförpliktelser på den ukrainska sidan. Hänvisningen är relaterad till tycoonens tidigare krav på den ukrainska premiärministern att återbetala det stöd (det talas om 350 miljarder dollar, men siffran är omtvistad) som gavs under konflikten. Utöver dessa försäkringar, som väger tungt när det gäller säkerheten för landets ekonomiska framtid, är det viktigt att betona att Ukraina enligt de utkast som läckt ut till pressen ska behålla full kontroll över sin underjord och infrastruktur, liksom över sina naturresurser.
EN HÅRDARE STÄLLNING MOT MOSKVA
Jämfört med Donald Trumps inledande hållning, som hade svårt att ens peka ut från vilken sida stridigheterna startade, verkar situationen ha förändrats avsevärt till Kievs fördel. Under tiden skulle fördragstexten hänvisa till en storskalig invasion av Ryssland. Ett viktigt ställningstagande som alltså går hand i hand med antagandet att varken stater eller individer som på något sätt finansierat Moskvas inblandning i denna konflikt någonsin på något sätt kommer att gynnas av återuppbyggnaden av Ukraina. En viktig ståndpunkt som därmed verkar dra en gräns, den här gången även delad av den amerikanska administrationen.
EUROPAS ROLL
För Kiev skulle det inte heller finnas några faror när det gäller viljan att gå med i Europeiska unionen. Man hade i själva verket befarat kritik mot den amerikanska handelspartnerns förmånliga karaktär. Ett förhållande som dock i framtiden kan komma i konflikt med de bestämmelser och fördrag som medlemsländerna har undertecknat. Men USA verkar inte vilja påverka denna eller Kievs anslutningsprocess, vilket verkar erkännas i texten av USA självt. Det skulle också erkännas att det är viktigt att detta fördrag inte på något sätt kommer i konflikt med denna process, så att nya förhandlingar kan inledas om Kiev skulle behöva revidera några av villkoren i det som landet har undertecknat (t.ex. för att uppfylla de skyldigheter som följer av EU-medlemskapet).
NÄSTA STEG
Texten måste naturligtvis gå igenom det ukrainska parlamentet och kommer säkerligen inte att räcka för att få parterna att sätta sig vid förhandlingsbordet. Men den verkar åtminstone ha ritat om en geometri som fram till för några dagar sedan verkade vara extremt obalanserad mot öst.