Europas energiväckarklocka: Iran-kriget kostar EU 500 miljoner euro per dag

Von der Leyen varnar för långvarig påverkan när Bryssel påskyndar strävan efter energioberoende och strategisk motståndskraft

Kriget i Iran kräver en brant ekonomisk tribut av Europa, där enbart energikostnaderna drar in nästan 500 miljoner euro per dag från EU:s ekonomi. I ett tal inför Europaparlamentet gav Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande, en skarp bedömning av situationen och beskrev konflikten som EU:s ”andra stora energikris på bara fyra år”.

Två månader efter att fientligheterna i Mellanöstern bröt ut betonade von der Leyen att konsekvenserna för Europa kan bli långvariga. ”Effekterna av denna konflikt kan komma att märkas i månader eller till och med år framöver”, sade hon och underströk hur brådskande det är med både diplomatiska och strukturella åtgärder. EU, upprepade hon, står fast vid sitt åtagande att stödja ansträngningarna för att få slut på kriget, säkerställa att Hormuzsundet åter öppnas helt och hållet och nå ett bredare fredsavtal som omfattar Irans kärntekniska program.

De ekonomiska konsekvenserna är redan betydande. Bara under de första 60 dagarna av konflikten har EU lagt ut ytterligare 27 miljarder euro på import av fossila bränslen. Denna ökning återspeglar Europas fortsatta sårbarhet för externa energichocker, en svaghet som enligt von der Leyen måste åtgärdas på ett beslutsamt sätt. ”I en turbulent värld som vår har vi inte råd att vara alltför beroende av importerad energi”, varnade hon.

Den nuvarande krisen är ett eko av den energioro som utlöstes av Rysslands invasion av Ukraina, vilket förstärker en lärdom som Bryssel nu är fast beslutet att agera utifrån. Enligt von der Leyen är vägen framåt tydlig: att minska beroendet av importerade fossila bränslen och samtidigt öka den inhemska produktionen av ren energi till rimliga priser. Detta inkluderar en bred mix av lösningar, från förnybar energi till kärnkraft, allt inom ramen för teknikneutralitet.

Kontrasten mellan EU:s medlemsländer visar hur viktigt det är med energidiversifiering. Länder med en högre andel lågutsläppskällor har visat sig vara mer motståndskraftiga mot prisvolatilitet. Von der Leyen nämnde Sverige som ett viktigt exempel: när gaspriserna ökar med 1 euro per megawattimme stiger de svenska elräkningarna med endast 0,04 euro per megawattimme, tack vare landets beroende av förnybar energi och kärnkraft. Denna isolering från marknadschocker, menade hon, är den modell som Europa bör sträva efter att kopiera.

Med hänsyn till mångfalden i de nationella energisystemen har Europeiska kommissionen föreslagit en flexibel uppsättning åtgärder som kan anpassas i hela unionen. Åtgärderna är uppbyggda kring tre huvudpelare. Den första är förbättrad samordning på europeisk nivå, särskilt när det gäller hantering av gaslagring och bränslereserver. Genom att anpassa de nationella strategierna kan EU säkerställa en effektivare resursanvändning, inklusive samordnad frigöring av oljelager och ökad raffinaderiproduktion i medlemsländerna.

Den andra pelaren är inriktad på att skydda konsumenter och företag, särskilt de mest utsatta. Von der Leyen medgav att under den förra energikrisen var endast en fjärdedel av nödhjälpen effektivt riktad, medan över 350 miljarder euro spenderades på bredare, mindre effektiva åtgärder. Detta tillvägagångssätt, konstaterade hon, innebar en betydande påfrestning på de nationella budgetarna utan att de mest behövande fick tillräckligt skydd. ”Vi får inte upprepa samma misstag”, sade hon och efterlyste mer precisa och riktade insatser.

Det tredje åtgärdsområdet handlar om att minska den totala efterfrågan på energi genom systemmodernisering. På kort sikt kan detta uppnås genom förbättrad energieffektivitet, ökad elektrifiering och snabbare användning av digital teknik. Men von der Leyen pekade också på en växande utmaning: den ökande efterfrågan på energi som drivs på av utbyggnaden av datacenter och artificiell intelligens. Att säkerställa tillräcklig energiförsörjning samtidigt som hållbarheten upprätthålls kommer att vara en kritisk balansgång under de kommande åren.

Framsteg har redan gjorts sedan den senaste krisen. Tidigare dikterade gaspriserna elpriserna 70 procent av tiden; idag har den siffran sjunkit till 30 procent, vilket bidrar till att undvika de extrema pristoppar som vi sett tidigare år. Ändå står elen fortfarande för mindre än en fjärdedel av EU:s slutliga energiförbrukning – en siffra som är betydligt lägre än i USA eller Kina. Denna klyfta, betonade von der Leyen, måste åtgärdas genom ytterligare investeringar i Europas elnät och infrastruktur.

Utöver energi bekräftade EU-kommissionens ordförande också EU:s geopolitiska åtaganden. Hon bekräftade att unionen har uppfyllt sitt löfte om ett lån på 90 miljarder euro till Ukraina, efter att Ungerns veto har hävts. Den första delen på 45 miljarder euro väntas betalas ut under innevarande kvartal. Samtidigt har EU antagit sitt 20:e paket med sanktioner mot Ryssland, vilket ökar det ekonomiska trycket på Moskva.

Von der Leyen hävdade att dessa åtgärder har påtagliga effekter och pekade på stigande inflation och räntor i Ryssland. Hon lyfte också fram de ökande restriktionerna för tillgång till internet och kommunikation och beskrev en ”digital järnridå” som sänker sig över landet. Hon avslutade dock med att ge ett historiskt perspektiv: ”Om historien lär oss något, så är det att alla murar till slut faller.”

Medan Europa navigerar genom ännu en energichock är budskapet från Bryssel otvetydigt: motståndskraft, oberoende och strategisk framsynthet är inte längre valfritt – det är avgörande för kontinentens ekonomiska och politiska stabilitet.

Alessandro Fiorentino