Subscribe
I september är det allmänna val till kommuner, regioner och riksdag i Sverige.
I det senaste valet 2022 vann den politiska högern riksdagsvalet. Det var främst de nationalistiska och konservativa Sverigedemokraterna som bidrog till segern, eftersom de övriga högerpartierna backade i förhållande till tidigare valresultat.
Anledningarna till valsegern var uppenbara.
Den socialdemokratiska regering som hade styrt Sverige i åtta år under två mandatperioder i följd hade förlorat det mesta av sin trovärdighet. Landet plågades av våldsam gängkriminalitet som socialdemokraterna hade sagt sig vilja krossa men som de inte hade lyckats göra något åt. Det var uppenbart för alla att den nya brottsligheten var kopplad till den ansvarslösa migrationspolitik som svenska politiker hade bedrivit under flera decennier. Siffror från officiella forskningsinstitut avslöjade skoningslöst hur överrepresenterade vissa invandrargrupper var i framför allt våldsbrott.
Sverige har dessutom gått längre än många andra länder i ambitionen att bedriva en framåtblickande klimatpolitik. Sverige formulerade egna klimatmål och gick längre än andra EU-länder när det gällde att öka kostnaden för drivmedel för att minska utsläppen. Under 2021-2022 hade Sverige Europas dyraste diesel samtidigt som rapporter om avrättningar i gängmiljöer strömmade in.
Dessutom stängde vänsterregeringen två fungerande kärnkraftsreaktorer i förtid. Och detta hade gjorts enbart utifrån ideologiska motiv. Det var framför allt det lilla miljöpartiet – som periodvis satt i regeringen – som hade drivit på detta. Resultatet blev att elförsörjningen blev betydligt mer osäker. Det blev svårare att skapa spänning och balans i energisystemet och priserna började stiga dramatiskt för vanliga hushåll under de kalla vintrarna.
Sammantaget innebar allt detta att den socialdemokratiska regeringen förlorade valet 2022. Om än med en liten marginal.
Och efter högerpartiets seger satte de fyra högerpartierna omedelbart igång med att utveckla ett ambitiöst reformprogram inom områden som rättspolitik, migration, energi och utbildning. Resultaten har inte låtit vänta på sig.
Flyktingrelaterad invandring är nu den lägsta på 40 år i Sverige. Det dödliga våldet inom kriminella kretsar har minskat betydligt. Energipolitiken har blivit mer realistisk. Ny kärnkraft ska byggas, säger politikerna, men det kommer förstås att ta tid att få igång byggandet och än så länge har inga konkreta byggen påbörjats. Skolorna genomgår stora reformer där lärarna återigen ska få använda traditionella undervisningsmetoder och där användningen av elektroniska skärmar ska minskas betydligt.
Utöver detta har Sverige, precis som andra europeiska länder, investerat kraftigt i att uppgradera sitt militära försvar. Sverige har också gått med i NATO.
När det gäller ekonomin är situationen mer komplicerad. Precis som i alla andra EU-länder har den svenska regeringen fått hantera den oro som funnits i den internationella ekonomin efter pandemin, kriget i Ukraina, kriget i Gaza och nu även kriget i Iran. Dessutom har Donald Trumps oberäkneliga tullpolitik gjort det svårare för den svenska regeringen, precis som för regeringar runt om i världen, att bedriva en konsekvent och långsiktig ekonomisk politik. Men just nu, i maj 2026, ser läget ganska stabilt ut. Inflationen hålls tillbaka och verkar inte vara på väg att ta fart igen.
Så, vad säger väljarna? Kommer de borgerliga partierna att belönas i september för allt de har gjort? Det är långt ifrån säkert.
Hittills leder vänsterblocket stadigt i opinionsundersökningarna. Skillnaden varierar mellan 6 och 10 procent beroende på vilken mätning man tittar på.
Många försöker förstå varför väljarna inte vill belöna de partier som har fått kontroll över invandrings-, brotts- och energipolitiken och som har lyckats hantera det osäkra ekonomiska läget ganska bra.
En förklaring kan vara att väljarna helt enkelt inte känner att de behöver rösta på några högerpartier den här gången. De problem som socialdemokratin visat sig oförmögen att hantera är nu mindre närvarande i nyhetsrapportering och debatt. Gängkrig dominerar inte längre nyhetsflödet. Den ständiga flyktingströmmen från framför allt Mellanöstern och Afrika har avtagit. Energipriserna har stabiliserats. Och utrikespolitiken känns stabil. Sverige är fullvärdig medlem i Nato. Landet har börjat rusta upp sitt försvar. Och Ryssland (som i viss mån är ett grannland till Sverige) känns inte riktigt lika hotfullt längre eftersom ryssarna sitter fast vid fronten i Ukraina och inte verkar kunna komma längre.
”Så då kan vi rösta vänster igen”, verkar folk tänka. ”För det är vad vi alltid har gjort.”
Detta är kanske inte hela förklaringen till att de framgångsrika högerpartierna inte vinner i opinionsmätningarna. Men det kan vara en del av förklaringen.
Vad högern måste göra fram till valet är sannolikt att påminna svenskarna om hur det var i Sverige när vänstern hade makten och att det riskerar att bli likadant igen om den återfår regeringsmakten.