Subscribe
Efter att EU utdömt ett rekordhögt bötesbelopp för konkurrensbegränsande metoder kräver konkurrerande företag över hela Europa skadestånd på flera miljarder, vilket markerar ett nytt kapitel i kampen om dominansen på den digitala marknaden.
Googles långvariga strid med Europeiska unionen om regleringen har gått in i en kostsam ny fas, då konkurrerande företag inleder en våg av civilrättsliga stämningar där de yrkar på skadestånd på cirka 10 miljarder dollar. Kraven kommer bara några dagar efter att Europeiska kommissionen utdömde ett historiskt bötesbelopp på 890 miljoner euro enligt lagen om digitala marknader (DMA), där man kom fram till att Google hade missbrukat sin dominerande marknadsställning genom att gynna sina egna tjänster och begränsa konkurrensen.
Domen, som rapporterats av Reuters, betraktas allmänt som en vändpunkt i den europeiska konkurrenspolitiken. Medan tidigare konkurrensutredningar främst inriktade sig på att utdöma böter, förväntas det senaste beslutet ge ett starkt rättsligt stöd åt privata företag som söker ersättning för påstådda ekonomiska förluster till följd av Googles agerande.
Flera välkända europeiska prisjämförelsesajter har redan väckt talan eller aviserat rättsliga åtgärder. Bland dem finns den brittiska prisjämförelsesajten Kelkoo, den svenska konkurrenten PriceRunner och det italienska e-handelsföretaget Moltiply Group, som äger Trovaprezzi.it. Enbart Moltiply kräver 2,97 miljarder euro i skadestånd, vilket gör det till ett av de största enskilda skadeståndskraven som hittills har lämnats in.
Enligt juridiska experter och företag som finansierar rättstvister, såsom LitFin, utgör Europeiska kommissionens slutsatser övertygande bevis för att Google har bedrivit konkurrensbegränsande verksamhet under en längre tid. Eftersom kommissionen formellt har fastställt överträdelser av DMA anser kärandena att de nu har en betydligt starkare rättslig grund för att kräva ersättning vid nationella domstolar.
Kommissionen drog slutsatsen att Google gjort sig skyldigt till två separata överträdelser av reglerna för så kallade ”gatekeepers” – stora digitala plattformar vars marknadsinflytande gör att de kan påverka konkurrensen inom den europeiska digitala ekonomin.
Den första överträdelsen gäller självfavorisering, en praxis där Google enligt anklagelserna ska ha gett sina egna tjänster förmånlig behandling i Googles sökresultat, samtidigt som konkurrerande prisjämförelsesajter försattes i en konkurrensmässigt ofördelaktig situation. För denna överträdelse ålade kommissionen ett bötesbelopp på 460 miljoner euro.
Den andra överträdelsen gäller Googles hantering av Google Play Store. Tillsynsmyndigheterna konstaterade att företaget begränsade apputvecklarnas möjlighet att hänvisa användare till alternativa köpmetoder utanför Googles betalningssystem, en praxis som ofta kallas ”steering”. Detta ledde till ett ytterligare bötesbelopp på 430 miljoner euro.
Tillsammans utgör de två sanktionerna en av de första större tillsynsåtgärderna inom ramen för lagen om digitala marknader (Digital Markets Act), en lagstiftning som särskilt utformats för att begränsa de dominerande teknikföretagens makt och skapa en mer konkurrenskraftig digital marknad inom Europeiska unionen.
Konsekvenserna kan dock sträcka sig långt bortom själva de rättsliga påföljderna.
Till skillnad från administrativa böter ger privata stämningar företag möjlighet att kräva skadestånd för intäkter som de hävdar att de gått miste om på grund av konkurrensbegränsande metoder. Nu när kommissionens beslut har offentliggjorts kan ytterligare företag som anser sig ha lidit skada besluta sig för att väcka liknande talan, vilket potentiellt kan öka Googles juridiska risker ytterligare.
Google har bestämt tillbakavisat anklagelserna och avfärdat skadeståndskraven som ogrundade. Företaget hävdar att konkurrenterna försöker tjäna pengar på rättstvister i stället för att förbättra sina egna produkter och tjänster genom innovation.
Enligt Googles ståndpunkt fortsätter företaget att göra stora investeringar i att förbättra sin sökmotor, sin digitala marknadsplats och sina resurser inom artificiell intelligens, samtidigt som man följer de föränderliga europeiska reglerna. Företaget hävdar att användarna drar nytta av dess integrerade tjänster och att dess affärsmetoder fortfarande är inriktade på att erbjuda den bästa möjliga upplevelsen.
De rättsliga utmaningarna inträffar dock vid en särskilt känslig tidpunkt för Googles moderbolag, Alphabet. Parallellt med den tilltagande tillsynen från myndigheterna i Europa och USA investerar Alphabet tiotals miljarder dollar i infrastruktur för artificiell intelligens, molntjänster och nästa generations AI-modeller. Dessa omfattande utgifter sammanfaller med stigande juridiska kostnader och en växande lista över konkurrensrättsliga förfaranden världen över.
Under det senaste decenniet har europeiska tillsynsmyndigheter ålagt Google böter på mer än 10 miljarder euro i flera konkurrensärenden som rör sökmotorer, Android, digital annonsering och distribution av appar. Den senaste tillämpningen av DMA visar att de europeiska myndigheterna inte längre enbart förlitar sig på ekonomiska sanktioner, utan också skapar förutsättningar som gör det möjligt för berörda företag att söka direkt ekonomisk ersättning.
För teknikföretag som är verksamma i Europa är konsekvenserna betydande. Lagen om digitala marknader (Digital Markets Act) ser ut att inte bara omforma hur dominerande digitala plattformar bedriver sin verksamhet, utan också att göra privata antitrustmål till en viktig tillsynsmekanism. Om domstolarna bifaller de stämningar som nu väcks kan de ekonomiska konsekvenserna för Google komma att vida överstiga det ursprungliga bötesbeloppet.
De kommande åren kan därför avgöra om DMA blir en av de mest inflytelserika konkurrenslagarna som någonsin antagits, vilket skulle förändra förhållandet mellan de stora teknikplattformarna och de företag som är beroende av dem i grunden.
Alessandro Fiorentino