Subscribe
Uppsatser - 7 augusti 2026
Förhållandet mellan Meloni-regeringens bostadspolitik och EU-direktiven (särskilt EPBD IV-direktivet om ”gröna bostäder”) speglar två olika visioner om fastighetsförvaltning: å ena sidan det nationella behovet av att frigöra marknaden, förenkla byråkratin och ta itu med bostadskrisen; å andra sidan EU:s strävan mot minskade koldioxidutsläpp och strikt energieffektivitet.
- Bostadsplanen och de nationella åtgärderna (Meloni-regeringen)
Den italienska regeringens bostadsstrategi har huvudsakligen byggts upp kring tre pelare:
- Salva-Casa-dekretet (D.L. 69/2024): Syftar till att åtgärda ”mindre avvikelser i byggnadsutförandet” (flyttade skiljeväggar, formella avvikelser eller byggtoleranser). Det kringgick kravet på strikt ”dubbel överensstämmelse” för mindre överträdelser avseende kulturminnesmärkta byggnader, införde tyst godkännande (silenzio-assenso) för många förfaranden och underlättade ändringar av användningsändamål, med målet att frigöra fastigheter som blockerats av byråkrati och föra ut dem på försäljnings- och hyresmarknaden.
- Piano Casa Italia: Inriktat på allmännyttiga bostäder (ERP) och subventionerade bostäder. Planen syftar till att återställa och underhålla tomma allmännyttiga bostäder, erbjuda bostäder till överkomliga hyror för unga par och låginkomstfamiljer samt förenkla stadsförnyelseprojekt.
- Finansiell hållbarhet: Redovisningsmodellen för de offentliga finanserna syftar till att begränsa användningen av omfattande, icke återbetalningspliktiga incitament som finansieras genom statsbudgeten (med utgångspunkt i erfarenheterna från Superbonus).
- Europaparlamentets direktiv (EPBD-direktivet om ”gröna bostäder”)
Direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD IV), som antagits av Europaparlamentet och rådet, fastställer bindande mål för den ekologiska omställningen av byggnader:
- Minskad förbrukning: En minskning av den genomsnittliga primärenergiförbrukningen i bostadsbeståndet med 16 % fram till 2030 och med 20–22 % fram till 2035 (jämfört med 2020 års nivåer).
- Utsläppsfria byggnader (ZEB): Alla nya byggnader måste vara utsläppsfria från och med den 1 januari 2030 (från och med 2028 för offentliga byggnader).
- Avveckling av gaspannor: Gradvis avveckling av subventioner för system som drivs med fossila bränslen och en stegvis avveckling av dessa senast 2040.
- Livscykelanalys (GWP): Införande av skyldigheten att beräkna de totala koldioxidutsläppen som är förknippade med material och byggprocessen.
- De viktigaste punkterna i jämförelsen
- Anpassningskostnader: Italiens byggnadsbestånd härrör till stor del från tiden före 1990 och tillhör huvudsakligen energiklasserna E, F eller G. Regeringen har uttryckt farhågor om huruvida alltför snäva tidsfrister är genomförbara utan en tillräcklig europeisk stödfond.
- Genomförande och planering: EU-direktivet föreskriver att en nationell renoveringsplan ska läggas fram. Att integrera åtstramningsåtgärder, bestämmelserna i bostadsplanen och EU:s mål utgör det testområde som kommer att ligga till grund för kommande genomförandeförordningar och nya riktade incitament för byggsektorn.
Prof. Giuseppe Arnone