Ansökan om ett EU-kort för personer med funktionsnedsättning

Europaparlamentet kommer att börja diskutera ett förslag från Europeiska kommissionen om att skapa ett EU-kort för personer med funktionsnedsättning.

För sju år sedan inleddes ett projekt i åtta medlemsstater (Belgien, Cypern, Estland, Finland, Italien, Malta, Rumänien och Slovenien) för att fastställa de potentiella resultaten av ett sådant initiativ. Projektet pågick i två år och resultaten publicerades 2021.

Försöket var dock begränsat till handikappförmåner inom sektorerna kultur, fritid, sport och transport. Handikappkortet var dessutom frivilligt, vilket innebar att nationella tjänsteleverantörer inom dessa fyra sektorer frivilligt kunde ansluta sig till kortsystemet eller inte.

Den bakomliggande tanken var att tjänsteleverantörerna skulle vara skyldiga att erbjuda samma förmåner som de erbjuder medborgare med funktionshinder även till kortinnehavare från de övriga sju deltagande medlemsstaterna.

Antalet producerade kort var 316.000, dvs. ett genomsnitt på knappt 40.000 användare per medlemsland. Mindre än 1% av det totala antalet privata företag inom de specifika sektorerna anslöt sig till kortet, med undantag för kultursektorn i Belgien, där täckningen nådde en mycket högre nivå, 8,4%. Det låga deltagandet av tjänsteleverantörer, särskilt inom transport- och sportsektorerna, betonades som en klar svaghet efter försöket.

När det gäller kultur- och fritidssektorn var resultatet inte särskilt tillfredsställande: Endast 30 % av kortinnehavarna ansåg att deras kultur- och fritidsdeltagande hade ökat ganska mycket eller mycket tack vare kortet, medan 70 % ansåg att deras kulturdeltagande hade ökat något eller inte alls.

Situationen var ännu mindre imponerande när det gäller deltagande i idrott. Mer än 60 % av de svarande uppgav att deras idrottande inte hade ökat alls, medan endast mindre än 20 % ansåg att deras idrottande hade ökat ganska mycket eller mycket till följd av kortet.

Endast Finland och Slovenien accepterade att inkludera kollektivtrafik som en sektor som omfattas av kortet, och bara 35% av de svarande rapporterade en ganska eller stor ökning av turismen utomlands, medan 45% rapporterade att de inte alls ökat sina turistaktiviteter utomlands genom att ha kortet.

När det gäller den övergripande nöjdheten uppgav 38 % av användarna att de definitivt skulle rekommendera kortet till andra användare.

Projektet visade att definitionerna av funktionshinder skiljer sig åt mellan de deltagande medlemsstaterna, och i ännu högre grad mellan de 27 EU-medlemsstaterna. Finland och Rumänien anser till exempel inte att psykisk funktionsnedsättning är en integrerad funktionsnedsättning.

Antalet berättigade personer per medlemsland varierade därför också kraftigt. Belgien, med en befolkning på över 11 miljoner, hade bara 75 000 berättigade personer, medan Estland, med en befolkning på knappt över 1 miljon, mer än fördubblade antalet berättigade personer i Belgien.

De rådfrågade organisationerna i det civila samhället var eniga om att åsikterna från personer med funktionsnedsättning inte beaktades i någon större utsträckning vid utvecklingen av kortsystemet.

Gratis inträde för kortinnehavare var ganska vanligt i Rumänien (75%) och betydande i Slovenien (40%), men marginellt eller obefintligt i de andra medlemsstaterna, där den dominerande modellen var prissänkningar. På Malta varierar till exempel prissänkningen på kulturområdet mellan 25 och 49 procent, och i Rumänien varierar sänkningen inom idrottssektorn mellan 50 och 74 procent.

Det fanns också variationer när det gäller prisnedsättningar som erbjuds assistenter till personer med funktionsnedsättning. Till exempel erbjöds gratis inträde i Cypern, Malta och Rumänien; rabatter på över 75 % erbjöds endast i Cypern; Finland, Malta och Rumänien erbjöd rabatter på mellan 25 % och 49 %; och Belgien, Estland och Finland erbjöd rabatter i ett mer sparsamt spektrum, från 0 % till 24 %.

Även om det inte ingick i försöksprojektet föreslår nu Europeiska kommissionen att parkeringstjänster ska läggas till i EU:s invaliditetskort. Det är nu upp till Europaparlamentets utskott för sysselsättning och socialfrågor (EMPL) att tillsammans med Europeiska unionens råd diskutera om och hur man ska gå vidare med detta initiativ.

Källa till bilden: Europeiska kommissionen