Subscribe
Bryssel: EU-parlamentet godkänner stödlån till Ukraina
Onsdagen den 11 februari godkände Europaparlamentet med överväldigande majoritet tre rättsakter som gör ett stödlån på 90 miljarder euro tillgängligt för Ukraina under perioden 2026-2027. Detta kommer att hjälpa landet att möta sina ekonomiska behov när konflikten med Ryssland, som nu är inne på sitt femte år, fortsätter. Detta finansiella stöd är särskilt brådskande med tanke på att Kievs statskassa enligt Internationella valutafondens prognoser riskerar att ta slut i april. De tre rättsakterna antogs i enlighet med parlamentets brådskande förfarande för att säkerställa snabbast möjliga leverans av ekonomiskt stöd till Ukraina. Låneförslaget godkändes med 458 röster för, 140 emot och 44 nedlagda röster; förslaget om att ändra Ukrainafaciliteten fick 473 röster för, 140 emot och 32 nedlagda röster. Slutligen godkändes förslaget om att ändra EU:s långtidsbudget för 2021-2027 (MFF) med 490 röster för, 130 röster emot och 32 nedlagda röster. Stödlånet kommer att finansieras av EU:s medlemsländer exklusive Tjeckien, Ungern och Slovakien. Med tanke på deras motstånd fattades beslutet genom det fördjupade samarbetsförfarandet med deltagande av 24 medlemsländer. Finansieringen kommer därför att fördelas enligt följande:
En tredjedel (30 miljarder euro) kommer att ges i makroekonomiskt stöd till Ukraina, genom makroekonomiskt stöd eller Ukrainafaciliteten, det särskilda EU-instrument som skapats för att säkerställa ekonomisk stabilitet, finansiera reformer och offentliga och privata investeringar, och stödja den ukrainska budgeten i dess ansträngningar att återuppbygga och modernisera nationen. Regeringen i Kiev kommer att behöva utveckla en strategi för användningen av denna finansiering, vilken måste godkännas av medlemsländerna. Lånet kommer också att vara föremål för strikta villkor, såsom ett åtagande om demokratisk styrning, respekt för rättsstatsprincipen, skydd av mänskliga rättigheter, inklusive minoriteters rättigheter, och kampen mot korruption.
De återstående två tredjedelarna av lånet (60 miljarder euro) kommer att användas för försvarsinvesteringar, för att stödja försvarsindustrin och för att köpa militär utrustning. Finansieringen kommer att säkerställa Ukrainas tillgång till försvarsprodukter under konflikten med Ryssland. EU-parlamentet bekräftade den linje som fastställts av medlemsländerna och som innebär att vapen och militär utrustning ”i princip” endast får köpas från företag som tillhör EU, Ukraina självt eller EES-EFTA-länder (dvs Island, Liechtenstein och Norge).
Undantag kommer att vara möjliga endast om militär utrustning inte finns tillgänglig i tillräckliga kvantiteter i dessa länder för att tillgodose deras behov eller om leveranstiderna är sådana att de inte kan garantera ett svar på Ukrainas brådskande och omedelbara operativa behov.
I sådana fall kommer Ukraina också att kunna köpa den militära utrustning man behöver från de länder som har ingått ett bilateralt avtal med EU om tillgång till SAFE, instrumentet på 150 miljarder euro för lån till försvarsinvesteringar, och från länder som har etablerat ett säkerhets- och försvarspartnerskap med EU och som ger betydande finansiellt och militärt stöd till Ukraina.
”Megalånet” ska finansieras genom att EU emitterar en gemensam skuld på kapitalmarknaderna och säkras genom det så kallade”utrymmet” i EU:s långtidsbudget, med skuldtjänstkostnader som täcks av EU:s årliga budgetar. Dessa kostnader har uppskattats till ca 1 miljard euro för 2027 och ca 3 miljarder euro årligen från 2028 och framåt.
Nästa steg är rådets formella antagande av paketet, så att kommissionen kan göra den första utbetalningen i början av andra kvartalet 2026.
Regeringen i Kiev kommer att behöva återbetala lånets kapital först efter det att fientligheterna upphört, när den har fått krigsskadestånd från Ryssland.
Laura Perreca