Subscribe
Nyligen publicerades Trade Barrier Index 2025 (TBI 2025), en rapport som är av stort intresse för analysen av den nuvarande internationella ekonomiska situationen. Dokumentets betydelse framträder mot bakgrund av de pågående förändringarna i det globala handelssystemet, som präglas av en återgång till protektionistisk politik. I detta sammanhang ger indexet en detaljerad bild av befintliga handelshinder och utgör samtidigt en solid grund för att tolka den framtida utvecklingen på det geopolitiska och ekonomiska området.
EN TITT PÅ ANDRA SIDAN ATLANTEN
En metodologisk anmärkning måste göras och förmodligen också utforskas på djupet i en efterföljande artikel. Faktum är att det ramverk som beskrivs i TBI 2025 redan delvis förefaller vara föråldrat med hänsyn till de plötsliga förändringar som kan inträffa på kort sikt, särskilt efter de nya tullåtgärder som införts av den amerikanska administrationen under ledning av president Donald Trump. Denna politik, som syftar till att korrigera de obalanser som USA upplever i den internationella handeln, har redan lett till ökade kostnader för import och export, vilket kan få återverkningar på medellång och lång sikt för många ekonomier, däribland EU:s medlemsstater. Trots detta utgör 2025 års utgåva av rapporten en viktig referenspunkt för att studera den dynamik som pågår.
INNEHÅLL OCH METOD FÖR HANDELSHINDERINDEX
För att fullt ut förstå den analytiska och tolkningsmässiga omfattningen av handelshinderindexet är det viktigt att noggrant undersöka de källor som används, de kognitiva mål som eftersträvas och den metod som används för databehandling. TBI, som är ett sammansatt index, bygger på ett integrerat system av information från internationella organisationer med erkänd auktoritet: bland annat Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), som tillhandahåller uppgifter om restriktioner inom tjänstesektorn, och Världshandelsorganisationen (WTO), som bidrar med statistik om icke-tariffära handelshinder, tullar och deltagande i frihandelsavtal. 2025 års utgåva utmärker sig genom sin breda täckning, med 122 länder som representerar cirka 97% av världens bruttonationalprodukt och 80% av världens befolkning, vilket är en betydande utvidgning jämfört med 2023 års utgåva, som endast omfattade 88 länder. Denna utvidgning återspeglar önskan att mer exakt fånga komplexiteten och utvecklingen av det internationella handelslandskapet, samtidigt som man erbjuder en solid empirisk grund för utvecklingen av ekonomisk politik baserad på tillförlitliga och uppdaterade uppgifter. På så sätt är TBI 2025 utformat som ett avancerat analysverktyg som är nödvändigt för att tolka de viktigaste globala trenderna inom ekonomi och handel. Indexet syftar till att övervaka och utvärdera all internationell handel genom en flernivåstrategi, strukturerad på fyra grundläggande analytiska pelare. Direkta handelshinder klassificeras i tre makrokategorier: tullar, icke-tariffära handelshinder (NTB) och restriktioner för tjänster. Till dessa läggs en fjärde tolkningsaxel kallad Facilitation, som tar hänsyn till en rad strukturella faktorer – inklusive effektiviteten i logistikinfrastrukturer, skyddet av äganderätt, begränsningar av digital handel och graden av anslutning till frihandelsavtal – som har en avgörande inverkan på ländernas förmåga att få tillgång till och delta i internationell handel.
VAD HAR FÖRÄNDRATS SEDAN 2023 ÅRS INDEX FÖR HANDELSHINDER?
För att analysera uppgifterna i 2025 års handelshinderindex börjar vi med att jämföra dem med det globala medelvärdet i den föregående utgåvan av detta dokument från 2023. Detta är ett värde mellan 1 och 10, där 10 representerar den högsta möjliga prissättningsnivån. År 2023 låg värdet på 3,95, medan vi i det aktuella indexet kan se en ökning med 7% till 4,22. Vad säger denna ökning oss? Den belyser definitivt tillväxten av trenden mot protektionism inom den kommersiella sektorn, i ett sammanhang som redan måste hantera geopolitisk instabilitet kopplad till många pågående konflikter, med den därav följande omkonfigureringen av globala kedjor och den snabba digitaliseringen av ekonomiska flöden.
DYNAMIK OCH GLOBALA TRENDER FÖR HANDELSBARRIÄRINDEX 2025
Mot bakgrund av denna globala indexökning på 7% kan man säga att den analys som TBI 2025 innehåller och föreslår fotograferar en global ekonomi som kännetecknas av en åtstramning av restriktiva handelspolitiska åtgärder i ett scenario där geopolitiska spänningar och den digitala omställningen får en alltmer central roll. Den sammankopplade världen och konfliktrelaterade kriser – bland annat i Europa med kriget i Ukraina – är därför några av de faktorer som underlättar denna utveckling. Handelshinderindex 2025 visar också att en av de mest relevanta aspekterna av det nuvarande globala handelssammanhanget är spridningen av digitala hinder. I synnerhet har Europeiska unionen antagit genomgripande bestämmelser, t.ex. lagen om digitala tjänster och lagen om digitala marknader, som inför begränsningar av det gränsöverskridande dataflödet, krav på lokalisering av innehåll, cybersäkerhetsstandarder och digitala skatter. Om man utgår från ett av de antaganden som föreslås i indexanalysen skulle sådana regleringsåtgärder, även om de motiveras av behovet av att skydda konsumenterna och den inre marknaden, riskera att hindra konkurrensen och bromsa den tekniska innovationen. Detta skulle därför vara betydande hinder, särskilt om vi beaktar utvecklingen av ny teknik och framför allt den inverkan på vårt samhälle som artificiell intelligens kommer att ha inom en snar framtid. Om vi tittar på de stora geografiska områdena och de effekter som de stora ekonomierna har på indexet och på digitala hinder kan vi ta en titt på kontrasten mellan den kinesiska och den amerikanska marknaden. I Kina används både obligatoriska datalokaliseringsåtgärder och säkerhetsbarriärer: på detta sätt har en mycket exakt och starkt reglerad digital miljö skapats. Om man istället tittar på drakens huvudkonkurrent på andra sidan Stilla havet har USA inte någon riktigt homogen federal strategi och disciplin när det gäller digitala barriärer. I själva verket tillämpar de enskilda staterna olika restriktioner, särskilt om vi tittar på regleringarna av gig-ekonomisektorerna, som omfattar plattformar som Uber och Airbnb. Om vi tittar på den maximala öppenheten i den digitala handeln är de länder som får ett högre index Singapore och Nya Zeeland tack vare absolut gynnsamma regler och bestämmelser, särskilt med tanke på den digitala dynamiken.
EN TITT PÅ DEN REGIONALA DYNAMIKEN
Om vi analyserar den internationella handeln utifrån stora regionala områden och tittar på uppgifterna kan vi bekräfta att Nordamerika har etablerats som det geografiska område som har den högsta graden av handelsöppenhet, främst tack vare Kanadas och USA:s utmärkta resultat, länder som fortsätter att utmärka sig genom att anta en politik som syftar till att liberalisera handeln. När det gäller USA måste vi naturligtvis också ta hänsyn till införandet av ny tullpolitik som lanserades av president Trump bara en månad innan rapporten publicerades. Om denna politik skulle bli strukturell skulle den kunna få USA-index att kollapsa, vilket också skulle dra ned den regionala utvecklingen. För det andra har vi länderna i Västeuropa som, samtidigt som de upprätthåller en relativt hög grad av öppenhet, verkar straffas av en växande förekomst av icke-tariffära handelshinder. Detta gäller särskilt stränga regler och bestämmelser på det digitala området, som tenderar att begränsa det internationella dataflödet och tjänsternas driftskompatibilitet. Sådana frågor undersöks och finns på EU:s politiska agenda, även när det gäller stöd till utvecklingen av artificiell intelligens. Det är en större heterogenitet som präglar marknaden och ekonomierna i Östasien och Stillahavsområdet, eftersom det finns tydliga skillnader mellan mycket olika ekonomier. Å ena sidan ser vi mycket öppna ekonomier som Hongkong och Singapore, som ligger på första respektive andra plats i Trade Barrier Index 2025, och sedan kommer vi till länder som Indonesien, som ligger i motsatt ände av rankningen (122:a plats) just på grund av en hög grad av kommersiell stängning och en ihållande användning av protektionistiska åtgärder. Vissa tecken på förbättring jämfört med rapporten för 2023 noteras i Afrika söder om Sahara. Indexet belyser att denna tillväxt främst beror på strukturreformer och partiella liberaliseringar. I gengäld har Sydasien de sämsta resultaten och bekräftas som den mest restriktiva regionen, starkt påverkad av protektionistiska strategier, såsom de som antagits av Indien och Pakistan som driver regionen.