fbpx

Vad är EU:s intresse i Mellanöstern?

Politik - maj 10, 2024

De viktigaste vapnen som importerats av länder i Mellanöstern, inklusive från traditionella europeiska vapentillverkare, under de senaste 10 åren har använts i stor utsträckning i konflikter i regionen, inklusive i Gazaremsan, Libanon och Jemen, enligt en rapport som publicerades tidigare i år av en Stockholmsbaserad tankesmedja. Enligt samma rapport levererades mer än 80% av volymen av denna vapenimport, vid sidan av USA – som är den ledande exportören till regionen – av tre EU-länder. Dessa är Frankrike, Tyskland och Italien. Men det finns få undantag bland de europeiska länderna när det gäller vapenexporten under det senaste decenniet till denna ”heta” region i världen. Medan Israel bara har legat på 15:e plats när det gäller vapenimport under de senaste åren, har landet legat på 9:e plats när det gäller världsexport. Bland de viktigaste köparna finns europeiska länder, vilket är ytterligare en aspekt av banden mellan EU-länderna och Mellanöstern. Bland de länder som har lagt order på Israels vapenindustri finns till exempel Tyskland, Finland och Slovakien. Israels orderbok för leveranser efter 2023 omfattar dussintals luftvärnssystem, pansarfordon, artillerivapen och stridsflygplan. I praktiken har Tyskland köpt krigsmateriel från Israel i en enda order, men till ett särskilt högt värde. Finland och Slovakien har i sin tur också beställt israeliska luftvärnssystem mellan 2022-2023.

Tyskland och Frankrike, EU:s största exportörer till Mellanöstern och Främre Orienten

Enligt Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI) stod tre europeiska länder – Frankrike, Tyskland och Italien – tillsammans med USA för 81% av Mellanösterns vapen- och ammunitionsimport under 2019-2023. Tyskland levererade ensamt 30% av sin vapenimport till Israel under den period som omfattas av SIPRI-rapporten, näst efter USA, från vilket 69% av denna import kom. Tysklands viktigaste kunder – fortfarande den femte största vapenleverantören i världen efter USA, Frankrike, Ryssland och Kina – är länder i när- och mellanöstern. Bara under 2020 uppgick det totala värdet av vapenexport som godkänts av den federala regeringen i Berlin till länder som är inblandade i konflikterna i Jemen och Libyen till mer än 1 miljard euro. Enbart för Egypten var beloppet rekordhögt, mer än 750 miljoner euro, och ytterligare mer än 300 miljoner euro – för Qatar. Exportlicenser för lägre vapen godkändes också för Förenade Arabemiraten, Kuwait, Bahrain och Jordanien.

Förra året godkände Tyskland vapenexportlicenser till ett värde av 323,2 miljoner euro, vilket är 10 gånger mer än det belopp som godkändes 2022. Merparten av leveranserna avser perioden efter Hamas attack mot Israel den 7 oktober. Totalt uppgick värdet av vapenexporten till Mellanöstern och Främre Orienten till 1.180 miljarder, bortsett från Israel, dit även Förenade Arabemiraten och Saudiarabien är destinationer.

Den tyska försvarsindustrin hade ett bra år 2023

Ur finansiell synvinkel var 2023 ett bra år för den tyska försvarsindustrin, och export av fregatter och korvetter till länder som Israel och Egypten bidrog till detta.

Efter utbrottet av kriget i Ukraina ”detroniserade” Frankrike, som har utökat sin vapenexport, bland annat genom att dra fördel av restriktionerna mot Ryssland, Ryssland från andraplatsen i den totala rankingen. Medan Rysslands vapenexport minskade med 53%, ökade Frankrikes med 47%. Det är inte bara sanktionerna mot Ryssland, utan även påtryckningar från USA och vissa europeiska länder mot länder som traditionellt har köpt ryska vapen, som har ändrat rangordningen. Till exempel vänder sig Egypten, som hade för avsikt att köpa rysktillverkade stridsflygplan, nu till Frankrike för leveranser av militärflygplan. Frankrike har uppnått detta genom att utveckla sin vapenindustri under de senaste decennierna. Frankrike exporterar främst Rafale-jetflygplan samt ubåtar och fregatter.

Vissa Gulfstater har ökat volymen av vapenimport för att motverka iranskt inflytande, även om, som en SIPRI-forskare noterar, ”2023 lade Iran den överlägset största stora vapenimportordern på 20 år, för 24 stridsflygplan från Ryssland.” Å andra sidan var den mest spektakulära ökningen av vapenimporten 2023 i Qatar, som på fyra år nästan fyrdubblade volymen av importerade vapen. Faktum är att Qatar, tillsammans med Saudiarabien, Kuwait och Egypten, var en av västvärldens viktigaste handelspartners i arabvärlden.

Vissa länder har förbjudit vapenförsäljning till kungadömet som ett led i ansträngningarna att få slut på inbördeskriget i Jemen, där en arabisk koalition ledd av Saudiarabien strider. Många av dessa förbud, till exempel i USA under 2021, har varit tillfälliga. I januari 2021 förbjöd Italien också permanent vapenförsäljning till Förenade Arabemiraten eftersom de ingick i den saudiskledda koalitionen i kriget. Italien meddelade dock nyligen att man normaliserar förbindelserna med Saudiarabien och Förenade Arabemiraten och därmed levererar vapen till de två rika Gulfstaterna.

Efter den ”arabiska våren” har mer än 300 EU-licenser för vapenexport godkänts för Egypten

Enligt en rapport från Amnesty International godkände flera av EU:s medlemsländer under 2014 sammanlagt nästan 300 licenser för militär utrustning avsedd för Egypten. Enligt organisationens företrädare uppgick det totala värdet av dessa till mer än 6 miljarder euro. Den exporterade utrustningen omfattade allt från handeldvapen, lätta vapen och ammunition till pansarfordon, militärhelikoptrar, tunga vapen för terrorismbekämpning och militära operationer samt övervakningsteknik. Rapporten kom samtidigt som Amnesty International klagade på att ”nästan tre år efter massmorden som fick EU att be medlemsländerna att stoppa vapenöverföringar till Egypten har situationen för de mänskliga rättigheterna förvärrats”.

Östeuropeiska länder, inklusive EU-medlemmar, anklagas för att olagligt ”leverera” vapen till kriget i Syrien

Två år senare, 2016, rapporterade en utredning av Balkan Media Investigative Network (BIRN) och Organised Crime and Corruption Reporting Project (OCCRP) hur åtta östeuropeiska länder, däribland EU:s medlemsländer, när konflikten i Syrien eskalerade 2012 godkände export av vapen och ammunition till Saudiarabien, Jordanien, Förenade Arabemiraten och Turkiet – viktiga vapenmarknader för Syrien och Jemen – till ett värde av 1,2 miljarder euro. Enligt utredningen ska tusentals automatkarbiner av typen AK-47, granatkastare, raketgevär, pansarvärnsvapen och kulsprutor ha skickats genom en ny vapenpipeline från Balkan till Arabiska halvön och Syriens grannländer för att underblåsa inbördeskriget. Vapenexportlicenserna ska ha beviljats trots att experter och regeringar befarade att vapnen skulle kunna nå den syriska oppositionen, och utan tvekan i strid med nationella, internationella eller EU-avtal.

Mellan 2018 och 2022 stod kampen om herraväldet när det gäller vapenleveranser till Afrika mellan Ryssland och Kina, en kamp som vanns av Ryssland som nådde en marknadsandel på 26%. Det är välkänt att de östeuropeiska länderna producerar vapen, artilleripjäser och annan militär utrustning i allt snabbare takt, vilket har lett till en betydande ökning av den östeuropeiska vapenproduktionen under det senaste decenniet. Polen har det enda östeuropeiska företaget bland de 100 största vapenproducenterna i världen, medan Tjeckien har blivit EU:s ledande vapenleverantör till Vietnam. Under det kalla kriget var de östeuropeiska länderna bland de viktigaste leverantörerna till de afrikanska länderna. Under 2011 sålde Tjeckien vapen till länder söder om Sahara till ett värde av 2 miljoner euro. Mindre än ett årtionde senare, 2022, exporterade Tjeckien ammunition, vapen, stridsflygplan och andra militära produkter till 20 länder söder om Sahara till ett värde av 32 miljoner euro.

Även om EU har meddelat att man utreder saken är det fortfarande oklart vilka slutsatser man kommer att dra av de kontroller som skulle ha utförts till följd av utredningen. Ammunitionen tros ha skickats från östeuropeiska länder som Bosnien, Bulgarien, Kroatien, Tjeckien, Montenegro, Slovakien, Serbien och Rumänien.