Subscribe
Europaparlamentets talman Roberta Metsola utlovar en mer lyhörd och förenklad EU-strategi för att stödja jordbrukare, stärka livsmedelsförsörjningen och säkerställa landsbygdssamhällenas hållbarhet efter 2027.
Europas jordbrukare har länge varit ryggraden i kontinentens livsmedelssystem, men i dag står de inför allt större utmaningar – från klimattryck och instabilitet på marknaden till bördan av komplexa regleringar. I sitt tal vid Coldiretti Forum on Agriculture and Food i Rom skickade Europaparlamentets talman Roberta Metsola ett tydligt budskap: EU lyssnar och agerar. ”Det räcker med tomma ord”, förklarade hon och betonade att parlamentet är fast beslutet att leverera verkliga, konkreta resultat för dem som föder Europa.
I sitt anförande betonade Metsola att det europeiska projektet måste fortsätta att bygga på lyhördhet och ansvarstagande. ”Vi behöver ett Europa som lyssnar och reagerar”, sade hon, ”ett Europa som garanterar livsmedelssäkerhet, ekonomisk tillväxt och en livskraftig framtid för landsbygdssamhällena.” För Maltas president innebär detta att förenkla livet för jordbrukarna och se till att politiken tjänar de människor som den är utformad för att skydda. ”Vi valdes med ett tydligt mandat – att få saker och ting att fungera, att förenkla livet för jordbrukare, familjer och företag”, bekräftade hon.
Att minska byråkratin är en av de centrala pelarna i denna vision. ”Att förenkla reglerna innebär att göra det möjligt för dig att planera, investera och växa”, förklarade Metsola, vilket återspeglar en växande uppfattning bland beslutsfattare och intressenter inom jordbruket att överdriven byråkrati har hindrat innovation och långsiktig planering. Hon påpekade att Europaparlamentet nyligen har godkänt konkreta åtgärder som syftar till att göra arbetet inom jordbruket ”enklare och framtiden säkrare”.
En viktig del av detta reformarbete handlar om förutsägbarhet och rättvisa. Metsola skisserade en vision om ”färre papper, färre hinder och mer förnuftiga regler”, särskilt för småskaliga jordbrukare, som ofta bär de tyngsta administrativa bördorna. Hon betonade också vikten av att skydda ursprungsbeteckningar – en hörnsten i Europas kulinariska identitet. Att försvara geografiska beteckningar handlar om att ”skydda matens kvalitet och spårbarhet”, vilket ger konsumenterna möjlighet att göra välgrundade val samtidigt som man värnar om de lokala producenternas arv och försörjningsmöjligheter.
Utöver förenkling lade Metsola stor vikt vid spårbarhet och livsmedelssäkerhet. Hon efterlyste strängare gränskontroller och en konsekvent tillämpning av standarder för att förhindra illojal konkurrens och säkerställa att de europeiska konsumenterna kan lita på produkterna på sina bord. ”Livsmedelssäkerhet”, påminde hon publiken, ”är en grundläggande del av den europeiska suveräniteten.” På en globaliserad marknad innebär upprätthållandet av denna suveränitet att man inte bara försvarar Europas ekonomiska intressen utan också dess sociala och miljömässiga värden.
När Metsola blickade framåt mot den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) efter 2027 lovade hon att jordbrukarna ”kommer att – och måste – stå i centrum för debatten”. Målet, sade hon, är att modernisera Europas jordbruksverktyg, skydda CAP-budgeten och hålla fokus helt och hållet på ”människor och de som skapar värde”. Nästa generation av CAP ska säkerställa rättvisa inkomster, främja innovation och garantera att landsbygden inte bara överlever utan också frodas. Med hennes ord: ”Nästa CAP måste skydda jordbrukarnas försörjning, säkerställa rättvisa villkor, stödja livsmedelsproduktionen och främja innovation så att landsbygdssamhällena inte bara överlever – de måste blomstra.”
Metsola tog också upp EU:s handelspolitik och betonade behovet av en balans mellan öppenhet och skydd. EU kommer att fortsätta att stödja en ”öppen och rättvis handel” och bygga internationella partnerskap som skapar tillväxt och möjligheter. Hon var dock tydlig med var EU:s prioriteringar måste ligga: ”Vårt första ansvar är gentemot dem som producerar i Europa.” När europeiska jordbrukare missgynnas, insisterade hon, ”måste Europa ingripa för att försvara sina intressen, sin kvalitet och sin livsmedelsidentitet”.
Hennes kommentarer återspeglar en bredare insats inom EU-institutionerna för att återuppbygga förtroendet för jordbrukssektorn – en insats som formats av den senaste tidens protester från jordbrukare, störningar i leveranskedjan och stigande kostnader. Genom att förespråka en mindre byråkratisk och mer jordbrukarcentrerad strategi vill Metsola anpassa EU:s politik till de verkliga behoven hos dem som brukar jorden.
Roberta Metsolas budskap vid Coldiretti Forum var både pragmatiskt och hoppfullt. Hon skildrade ett EU som är redo att utvecklas, förenkla och stå upp för sina jordbrukare i en alltmer konkurrensutsatt och osäker värld. ”Europa lyssnar”, sa hon – och under hennes ledning tänker Europaparlamentet bevisa att lyssnande leder till handling. För Europas jordbrukare kan detta löfte innebära början på en ny era: en era där politiken inte bara skrivs i Bryssel, utan är förankrad i de fält, samhällen och traditioner som håller Europa levande.
Alessandro Fiorentino