Subscribe
En tydligare och enklare guide till 2025-reformen och hur företag bör agera
I slutet av 2025 införde Italien nya regler som väsentligt förändrar hur företag måste hantera sanktioner från EU. Reformen uppdaterar den lag som kallas Decreto Legislativo 231/2001, som reglerar när ett företag kan hållas ansvarigt för vissa brott som begås i dess intresse.
Från och med nu ingår brott mot EU:s sanktioner tydligt bland de brott som kan utlösa företagsansvar. Med andra ord kan ett företag som gör affärer med personer, företag eller länder som är föremål för EU-sanktioner drabbas av allvarliga konsekvenser.
Vad är EU-sanktioner?
EU-sanktioner är restriktioner som beslutas på europeisk nivå för att bemöta internationella kriser. Det kan handla om att frysa tillgångar, förbjuda export av vissa varor, begränsa finansiella transaktioner eller förbjuda affärsförbindelser med specifika individer eller enheter.
Fram till nu har det redan varit olagligt att bryta mot dessa regler. Men med den nya reformen blir företagens ansvar mer direkt och påföljderna potentiellt mycket tyngre.
Högre böter, större risker
En av de viktigaste förändringarna gäller bötesstraff. Tidigare beräknades böterna för företag enligt 231-systemet med hjälp av en fast metod. Nu kan böterna, utöver detta system, även baseras på en procentandel av företagets årsomsättning.
Detta tillvägagångssätt liknar det som redan finns inom ramen för den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR), där stora företag kan få mycket höga böter. Tanken är enkel: ju större företag, desto större blir det potentiella straffet.
För företagen innebär detta att det inte längre är en bisak att strunta i sanktionsreglerna. De ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.
En förändring i hela Europa
Den italienska reformen följer ett bredare europeiskt beslut: Direktiv (EU) 2024/1226. För första gången kommer alla EU-länder att tillämpa liknande regler och liknande påföljder för överträdelser av sanktioner.
Tidigare fanns det skillnader mellan medlemsstaterna. Vissa var strängare, andra mindre stränga. Detta skapade osäkerhet för företag som var verksamma i mer än ett land. Nu är systemet mer enhetligt, vilket gör att reglerna blir tydligare i hela Europa.
Denna harmonisering är goda nyheter för företag som arbetar internationellt. Men det innebär också att tillämpningen sannolikt kommer att bli mer konsekvent och strängare överallt.
Företagen måste kontrollera noggrannare
Det nya systemet ger företagen en mycket mer aktiv roll. Företagen förväntas nu noggrant kontrollera vem de har att göra med innan de skriver under avtal eller skickar varor.
Detta innebär att verifiera:
Vem kunden är
Vem som är leverantör
Vart varorna ska gå
Hur betalningar görs
Företag måste säkerställa att ingen av dessa delar involverar individer, organisationer eller länder som är föremål för EU-sanktioner.
För att hjälpa till med detta tillhandahåller Europeiska unionen ett officiellt onlineverktyg som kallas EU Sanctions Map. Där kan vem som helst se uppdaterade listor över länder, personer och sektorer som omfattas av sanktioner.
Men det räcker inte att bara konsultera webbplatsen. Företagen måste bygga upp interna rutiner för att regelbundet kontrollera transaktioner och dokumentera de kontroller som utförs.
Den praktiska inverkan på företag
För många företag, särskilt små och medelstora, kan denna reform kännas som en tung börda.
De kan behöva göra det:
Uppdatera sina interna regler och uppförandekoder
Granska deras riskbedömningar
Inför tydligare rutiner innan internationella affärer godkänns
Föra register över alla utförda kontroller
Dessutom bör avtal med kunder och leverantörer innehålla klausuler som kräver efterlevnad av EU:s sanktioner. Företagen bör också förbehålla sig rätten att omedelbart säga upp ett avtal om sanktionerna överträds.
En annan viktig faktor är utbildning. Medarbetare som arbetar med försäljning, logistik, inköp, ekonomi och ledning måste förstå riskerna. De ska veta hur man känner igen varningssignaler och vad man ska göra om något verkar misstänkt.
Risken med att göra för mycket
Samtidigt som reformen syftar till att stärka efterlevnaden finns det också en risk för att företagen blir alltför försiktiga. Rädslan för påföljder kan leda till att företag blockerar legitima transaktioner bara för att de verkar komplicerade eller riskfyllda.
Denna ”överuppfyllelse” kan bromsa handeln och minska konkurrenskraften, särskilt jämfört med företag utanför EU som inte omfattas av samma strikta skyldigheter.
För mindre företag kan kostnaderna för ny programvara, konsulter och utbildningsprogram också vara betydande.
Hitta rätt balans
Reformen sänder ett tydligt budskap: EU:s sanktioner är inte bara politiska beslut, utan regler som företagen aktivt måste tillämpa i sin dagliga verksamhet.
Samtidigt minskar det harmoniserade europeiska ramverket förvirringen och skapar en enhetlig standard i alla medlemsstater. Detta kan hjälpa företag att utforma tydligare och mer konsekventa efterlevnadssystem.
Utmaningen nu är balans. Företagen måste ta sanktioner på allvar, organisera interna kontroller och utbilda sin personal. Men de måste också undvika onödig rädsla och överdriven byråkrati.
Under de kommande månaderna kommer de företag som agerar tidigt – uppdaterar rutiner, informerar medarbetare och stärker de interna kontrollerna – att vara bättre förberedda. De nya reglerna är krävande, men med rätt tillvägagångssätt kan de hanteras utan att lamslå affärsverksamheten.
För italienska företag är budskapet enkelt: vet vem ni arbetar med, dokumentera era kontroller och se efterlevnad av sanktioner som en central del av att göra affärer i dagens globala ekonomi.
Alessandro Fiorentino