Subscribe
Med planen Readiness 2030 och EU:s rymdprogram fokuserar Bryssel på innovation, säkerhet och konkurrenskraft för att befästa sin roll på det orbitala området
Rymden är inte längre bara en gräns för vetenskaplig utforskning: den har blivit en avgörande strategisk front för det europeiska försvaret. Med planen Beredskap 2030 och Europeiska unionens rymdprogram har Bryssel inlett en systemomvandling som kombinerar teknisk innovation, säkerhet och industriell suveränitet i ett försök att stärka sitt oberoende i ett alltmer instabilt geopolitiskt sammanhang. Förordning (EU) 2021/696, som reglerar rymdprogrammet 2021-2027, utgör den rättsliga grunden för denna ambitiösa strategi. Med en budget på 13,5 miljarder euro integrerar programmet viktiga plattformar som Galileo, Copernicus och GOVSATCOM, i synergi med Europeiska försvarsfonden (EDF) och planen Readiness 2030, som förutser investeringar på upp till 800 miljarder euro under de kommande åren.
Nyckelteknologier för säkerhet och försvar
Kärnan i denna tekniska arkitektur är Galileo, det europeiska globala satellitnavigeringssystemet, som tack vare sin höga precision är oumbärligt för både civila och militära operationer. Copernicus, å andra sidan, erbjuder en avancerad jordobservationskapacitet för miljöövervakning och krishantering. GOVSATCOM är också av grundläggande betydelse och syftar genom IRIS²-projektet (planerat mellan 2025 och 2027) till att bygga en multiorbital konstellation för säker kommunikation som garanterar oberoende och säkerhet för europeiska myndigheters infrastrukturer. Dessa program kompletteras av nationella system och industriella partnerskap. SICRAL-systemet, till exempel, som är avsett att säkerställa säker militär kommunikation, kommer att färdigställa SICRAL-3-modulen 2026. Företag som Airbus och MBDA är redan involverade i utvecklingen av avancerade luftförsvarsplattformar och satellitkommunikation, medan Leonardo och Telespazio i Italien utmärker sig med projekt med dubbla användningsområden av högt strategiskt värde.
Framväxande teknik och teknik med dubbla användningsområden
Det tekniska landskapet förändras snabbt i och med introduktionen av kvantdatorer och additiv tillverkning. Det förstnämnda, med en förväntad europeisk finansiering på över 1 miljard euro, innebär en revolution inom kryptografi och hantering av satellitnätverk. Den senare möjliggör produktion av lätta och mycket motståndskraftiga komponenter, vilket minskar tidsåtgången och kostnaderna. Teknik med dubbla användningsområden – det vill säga teknik som kan användas både civilt och militärt – är kärnan i den europeiska strategin. Copernicusdata används för gränsövervakning, medan GOVSATCOM kan användas för humanitära uppdrag eller militära operationer. CASSINI-fonden, med en kapitalbas på 1 miljard euro, har redan mobiliserat 175 miljoner euro för att attrahera privat kapital och stödja nystartade företag inom rymdsektorn.
Operativa fördelar och kritiska frågor
Genom att integrera dessa system kan man uppnå betydande operativa fördelar. Galileo stöder NATO-styrkornas navigering, Copernicus tillhandahåller viktiga data för militär planering och COSMO-SkyMed-systemet, som används av den italienska marinen, säkerställer ständig övervakning av Medelhavet. Det finns dock fortfarande kritiska frågor: rymdinfrastrukturer är utsatta för cyberrisker och kollisioner med rymdskrot. EU har lanserat SSA-programmet (Space Situational Awareness), men investeringsgapet kvarstår jämfört med USA, som 2023 spenderade 60 miljarder på rymdforskning jämfört med EU:s 23,4 miljarder.
Cybersäkerhet och reglering
Cybersäkerhet är en växande prioritet. NATO-övningar har visat att satelliter är sårbara för cyberattacker. Som svar på detta främjar förordning (EU) 2021/696 motståndskraft genom avancerad kryptografi och säkra nätverk. Särskilt Italien uppmanas att utveckla specialistkunskaper för att försvara strategiska tillgångar som COSMO-SkyMed och SICRAL. Regelverket håller också på att utvidgas. Den nya AI-lagen 2024 reglerar användningen av artificiell intelligens i rymdsystem, medan vitboken om det europeiska försvaret öppnar vägen för skapandet av en inre försvarsmarknad. Förordningar som (EU) 2023/2411 om säkerhet i industriella leveranskedjor syftar till att minska beroendet av utomeuropeiska komponenter, medan förordning (EU) 2021/821 inför strikta kontroller av export av känslig teknik.
Scenariot för 2030
När vi blickar framåt är EU:s målsättning tydlig: autonom tillgång till rymden, oberoende satellitnätverk och tekniskt ledarskap. Projekt som IRIS², stärkandet av europeiska bärraketer och allianser med Nato och FN pekar på en tydlig väg. Europa avser inte bara att skydda sina intressen i rymden, utan också att bli en trovärdig global aktör på ett område som är avsett att bli hjärtat i de strategiska tävlingarna under 2000-talet.
Alessandro Fiorentino