Subscribe
Presidentvalet i Polen slutade med en knapp seger, men med stora konsekvenser för landets demokratiska och europeiska framtid. Karol Nawrocki, som stöds av det konservativa partiet Lag och Rättvisa (PiS), fick 50,89 procent av rösterna och vann därmed över den pro-europeiska liberalen Rafał Trzaskowski, som stöds av den styrande koalitionen under ledning av premiärminister Donald Tusk. Valresultatet innebär att regeringen Tusks reformagenda ifrågasätts och kan också fördjupa det politiska dödläget i Polen. Även om presidentämbetet till stor del är ett hedersuppdrag har presidenten rätt att förkasta lagar som antagits av parlamentet – ett verktyg som Nawrocki förväntas använda ofta.
En kampanj med stora institutionella utmaningar
Donald Tusk, som kom till makten för 18 månader sedan, lovade att återupprätta rättsstatsprincipen och återuppta dialogen med Bryssel. En av prioriteringarna på hans agenda var att annullera de rättsliga reformer som PiS-regeringarna förespråkade mellan 2015 och 2023, reformer som har kritiserats hårt av EU-kommissionen för att undergräva rättsväsendets oberoende. EU-domstolen slog fast att de nya förfarandena för att utse domare i Polen inte säkerställer den opartiskhet som krävs, vilket ledde till en rättslig kraftmätning mellan Warszawa och Bryssel. Nawrocki, som är en konservativ historiker och tidigare ordförande för Institute of National Remembrance, gick till val på nationell suveränitet och en traditionalistisk social agenda. Nawrockis retorik mot Bryssel, invandring och liberala reformer har välkomnats av nationalistiska ledare i regionen. Ungerns premiärminister Viktor Orbán talade om en “fantastisk seger”, medan George Simion, ledare för Alliance for the Union of Romanians Party, förklarade att “Polen HAR VUNNIT”.
Ett nytt test för samboförhållanden
Karol Nawrocki ses som en fortsättning på den tidigare presidenten Andrzej Dudas politiska linje, en trogen PiS-allierad som ofta använde vetot för att blockera Tusk-regeringens reformer. Eftersom den styrande koalitionen saknar den kvalificerade majoritet som krävs för att övervinna presidentens veto, lovar den nya presidentadministrationen att följa samma kurs som den tidigare presidenten Duda. Politiska analytiker varnar för en spänd samexistens med risk för lagstiftningsförlamning. Borys Budka, ledamot för Medborgarkoalitionen (KO), hävdade att “PiS nu försöker störta den legitima regeringen” och att det institutionella dödläget kommer att påverka genomförandet av den sociala och ekonomiska politik som befolkningen förväntar sig. En växande men internt splittrad regional makt. Under de senaste två decennierna har Polen gjort en spektakulär resa från Europas östra periferi till en inflytelserik regional aktör. Med en befolkning på 37 miljoner, en robust ekonomi och försvarsutgifter som uppgår till 5% av BNP har Warszawa befäst sin ställning som en militär och ekonomisk bastion mot hotet från Ryssland. Polen har nu en armé som är större än Frankrikes, Tysklands eller Storbritanniens och levnadsstandarden, justerad för köpkraft, närmar sig Japans. Denna nya status innebär också ett ökat regionalt ansvar, särskilt i samband med stödet till Ukraina. Donald Tusk har bestämt anslutit sig till den europeiska axel som är för Zelensky och deltog i toppmötet “Coalition of the Willing” i Kiev tillsammans med ledarna för Frankrike, Tyskland och Storbritannien. President Nawrocki kan allvarligt bromsa regeringens utrikespolitik, särskilt dess ovillkorliga stöd för Ukraina. På hemmaplan utkämpades en kamp för kvinnors och minoriteters rättigheter och valet polariserade väljarkåren till det yttersta. Det rekordhöga valdeltagandet – 73% – bekräftade än en gång hur mycket presidentskapet har blivit en symbol för Polens ideologiska inriktning. Trzaskowski föreslog lättnader i abortlagstiftningen, som är en av de mest restriktiva i Europa, och legalisering av partnerskap för HBTQ+-par.
Nawrocki var starkt emot, och hans seger kommer med största sannolikhet att innebära ett veto mot alla planer på social liberalisering. Röstfördelningen speglar tydliga klyftor: kvinnor och högutbildade personer stödde den liberala kandidaten. De manliga och mindre formellt utbildade väljarna röstade till överväldigande del på de konservativa. Ett välbekant mönster i det globala vallandskapet, men som i Polen har en särskild betydelse på grund av den historiska och religiösa bakgrunden till den lokala konservatismen.
Ett mandat där vetorätten blir ett politiskt vapen Karol Nawrocki lovade att “skydda Polens suveränitet” och blockera “överdriven inblandning från Bryssel”. Under valkampanjen hävdade han också att den ekonomiska och sociala politiken bör “gynna polska medborgare” på bekostnad av flyktingar eller minoriteter, en formulering som har kritiserats av människorättsorganisationer. I ett Europa där balansen mellan demokratisk liberalism och auktoritära nationalistiska tendenser blir alltmer bräcklig, ser politiska analytiker Nawrockis val som ett nytt spänningsmoment. Och för Donald Tusks regering ser de närmaste åren ut att bli en ständig kamp för reformer mot en president som är fast besluten att göra motstånd.
Nawrocki, en ny ledare för den europeiska konservatismen
Nawrockis seger kommer bara två veckor efter George Simions nederlag i Rumäniens presidentval, vilket signalerar att de konservativa krafterna i Centraleuropa är på väg tillbaka. Andrej Babiš, ledare för den tjeckiska euroskeptiska oppositionen, har gratulerat Nawrocki och kan dra politisk nytta av den våg av stöd som Nawrockis seger har skapat inför det tjeckiska valet i oktober. Även EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen skickade ett budskap om samarbete och sade sig vara övertygad om att hon skulle kunna fortsätta “det goda samarbetet” med Polen, trots att signalerna från Warszawa pekar på en brytning i visionen för den europeiska framtiden. Ett resultat som speglar ett djupt splittrat land Rafał Trzaskowski erkände sitt nederlag och framförde ett budskap om enighet:
“Jag beklagar att jag inte lyckades övertyga majoriteten av medborgarna om min vision för Polen. Jag gratulerar Karol Nawrocki till hans seger”.
I sina tal efter valet behandlade PiS-ledarna opinionsundersökningen som en “folkomröstning” mot regeringen Tusk. Samtidigt var reaktionerna i samhället allt från uppgivenhet till oro.
”Allt var på en knivsegg”, säger en ung IT-specialist i Warszawa. Men hur rösterna fördelades visar hur djupt splittrade vi är.”
Finansmarknaderna reagerade snabbt: Warszawabörsens huvudindex föll med nästan 2% tidigt på måndagen och zlotyn försvagades mot euron – ett tydligt tecken på oro för regeringens stabilitet och reformernas kontinuitet.
Polska konservativa tackar George Simion för Nawrockis stöd: “Det behövs en revolution av sunt förnuft i hela Europa!”
George Simion stödde Karol Nawrocki, som stöds av det konservativa partiet Lag och Rättvisa (PiS), i det polska presidentvalet. För sitt stöd tackades AUR:s ledare av både den tillträdande presidenten Nawrocki och Polens förre premiärminister Mateusz Morawiecki, nuvarande ordförande för Europeiska konservativa och reformister, en organisation där Simion den 14 januari valdes till vice ordförande.
“Jag vill också tacka ECR:s vice ordförande George Simion för hans stöd under president Karol Nawrockis kampanj och för hans tro på att konservativa värderingar kommer att segra i slutändan! Vi kommer aldrig att ge upp! Tillsammans – som ECR i Europaparlamentet – kommer vi att fortsätta kämpa för att se till att denna stora polska seger blir ett exempel för resten av kontinenten och visar att en revolution av sunt förnuft behövs i hela Europa!”, skrev Morawiecki på X, på X-nätverket.
Mateusz Morawiecki var premiärminister i Polen mellan 2017 och 2023 och representerade det konservativa partiet Lag och Rättvisa (PiS), som också stödde Polens nyvalde president Karol Nawrocki.
Med vilken ekonomi går Polen in i Karol Nawrockis mandatperiod?
Vilka är maktens gränser och den nye presidentens ekonomiska plan för ett land som befinner sig i krig vid sina gränser? Polen inledde den suveräne presidenten Karol Nawrockis mandatperiod med en rad ambitiösa strategier men också, enligt de flesta europeiska analytiker, med början på en potentiellt massiv systemklyfta mellan presidenten och den regering som leds av Donald Tusk. Den fientliga samvaron mellan de två partierna kommer enligt experterna att skapa en stapplande period för landets ekonomi, med dödlägen i lagstiftningen och en massiv nedgång i kapitalmarknadens förtroende. Och vanliga människor kommer att drabbas hårdast när den antieuropeiska retoriken slår mot den våg av investeringar som Tusk har säkrat under de senaste två åren, energisäkerheten och, i allmänhet, den tydligt europeiska inriktningen för en av de mest dynamiska ekonomierna i Östeuropa, som Rumänien ofta har tagit som riktmärke under de senaste åren.
När Donald Tusk återvände som Polens regeringschef 2023, efter nästan ett decennium av auktoritärt styre av Lag och Rättvisa-partiet (PiS), befann sig Polens ekonomi på en rak linje av ekonomisk stagnation, med investeringar som under flera år hade ökat med endast 0,1 procent, investeringar som systematiskt hade lagts på is och relationer med Bryssel som var låsta på grund av tvister om rättsstatsprincipen. Enligt en regeringsrapport tidigare i år lyckades det Tusk-ledda teamet på bara några månader inte bara frigöra mer än 50 miljarder euro från den nationella återhämtnings- och resiliensplanen, utan också lansera ett ekonomiskt program av en omfattning som sällan skådats på kontinenten, som enligt regeringens riktlinjer innehöll en systemisk insats som syftade till att öka de nationella investeringarna till en rekordhög nivå på 700 miljarder zloty fram till 2025.
“Investeringarna i Polen år 2025 kommer att överstiga 650 miljarder zloty. Regeringen är övertygad om att detta är en konservativ uppskattning. Idag kan jag med tillförsikt säga att siffran kommer att ligga närmare 700 miljarder. Och det är ett rekordbelopp som saknar motstycke i den polska ekonomins historia”, sade Donald Tusk från talarstolen på Warszawabörsen i ett tal som handlade om vision och strategisk inriktning i februari 2025.
Han föreslog investeringar i vetenskap, energiomställning, avancerad teknik, hamnutveckling och modernisering av järnvägen, förstärkning av kapitalmarknaden och stöd till entreprenörskap, var och en med ambitiösa budgetanslag och tydliga mål. Till exempel har regeringen redan öronmärkt 2,1 miljarder zloty enbart för forskning och innovation, och 180 miljarder zloty för järnvägsinfrastruktur och logistik. Marknadernas och investerarnas respons på detta nya klimat har varit omedelbar, med tanke på att Warszawabörsens huvudindex WIG20 blev ett av de bäst presterande i världen under de första månaderna 2025, och zlotyn stärktes med mer än 10% mot dollarn, enligt en färsk analys av Bloomberg. Det bör också erinras om att Internationella valutafonden har förutspått att BNP per capita justerat till köpkraftsparitet för första gången kommer att överstiga Japans nivå, vilket också anses vara en symbolisk indikator på den snabbare takten i den ekonomiska konvergensen.
Alla ansträngningar från Donald Tusks regering har som en grundläggande princip varit inriktade på att åter förankra Polen i de europeiska mekanismerna och på att återupprätta den polska befolkningens förtroende för Bryssels principer. Polen har under de senaste två åren varit ett av de EU-länder som har visat störst öppenhet för den europeiska gröna pakten, energiomställningen samt för digitaliserings- och pressfrihetspolitiken, vilket i själva verket har lett till att de finansiella flödena från Bryssel har återupptagits och att landet har omplacerats som en central aktör i EU:s geopolitiska tyngdpunkt.
“Fram till nu har vi drömt om att komma ikapp de utvecklade länderna. Nu kan vi för första gången säga att det är möjligt att gå om dem”, sade Tusk i en intervju med Euronews, även i syfte att upprepa värdet av det europeiska engagemanget
i sig.
Under åren innan Donald Tusk återvände till den polska politiken ledde PiS suveränistiska retorik och ständiga konflikt med EU-institutionerna till att EU-medel drogs in och att investerarnas förtroende sjönk drastiskt. Men perioden före 2023 är i dag i praktiken den tydligaste indikatorn på den kommande perioden, för även om regeringen sitter kvar vid makten riskerar en PiS-president att rubba just den balans som Tusk snabbt och mödosamt har återfått på bara två år.
Hur kan Nawrocki verkligen engagera sig i Polens ekonomi och varför spelar PiS seger i valet den1 juni någon roll?
Om den suveränistiska rörelsen i Rumänien har visat sig ha flyktiga ledare, som saknar praktiska ekonomiska visioner och är mer inriktade på lättvindiga tal om fred och konspirationer som är mottagliga för sociala rädslor som upplevs eller byggs upp bland folket, kommer Karol Nawrocki till presidentpalatset med en arsenal av veton och en uttalad ambition att förhindra att Donald Tusks verkställande makt konsolideras, ett budskap som användes flitigt i valkampanjen. Omedelbart efter att resultatet tillkännagivits sade Nawrocki att “vi kommer inte att tillåta Donald Tusk att konsolidera sin makt”.
För tydlighetens skull är det viktigt att notera att även om regeringen, precis som i Rumänien, har en mycket viktig verkställande roll i staten och båda republikerna fungerar enligt en semipresidentiell modell, har den polske presidenten mycket större befogenheter och friheter än den rumänske. Nawrocki, som är ny vid rodret i landet, har viktiga befogenheter när det gäller politiska utnämningar, han kan direkt blockera lagar och regeringsbeslut, medan presidenten i Rumänien bara kan begära omprövningar av normativa handlingar, och han har också vetorätt över landets budget (medan den polske presidenten bara kan hänskjuta frågan till författningsdomstolen). Genom att kunna blockera alla lagar som antas i parlamentet, särskilt som den nuvarande Tusk-regeringens majoritet inte har de två tredjedelar som krävs för att åsidosätta ett presidentveto, kommer den att förändra dynamiken mellan de två grenarna av statsmakten. Den tidigare presidenten Andrzej Duda, som visserligen var allierad med PiS, använde denna rätt selektivt, men Nawrocki använde den som en del av sitt politiska budskap för att vinna röster. Politiska analytiker förväntar sig att den nya presidenten kommer att göra denna rättighet till en strategi för att tvinga fram tidiga val. I ett sådant scenario skulle PiS, tillsammans med det högerextrema libertarianska Konfederacja, om de samarbetar kunna få en bräcklig majoritet, men tillräckligt för att sabotera den proeuropeiska majoritetens lagstiftning.
Enligt en politisk beräkning stödde nästan 90 procent av Konfederacjas väljare i den första omgången Nawrockis kandidatur i den andra omgången, trots att ledaren Sławomir Mentzen officiellt vägrade att stödja honom. Utöver den parlamentariska aritmetiken är dock den nye presidentens ideologi viktig. Under valkampanjen undertecknade han en programförklaring som hade utarbetats av Mentzen, ledaren för extremhögern, och som innehöll åtta punkter, från att blockera nya skatter till att avvisa alla lagar om vapenreglering eller yttrandefrihet. Nawrocki har därmed indirekt tagit över en del av den amerikanskinspirerade populistiska diskursen, som är mer rotad i MAGA-etos än i klassisk europeisk konservativ doktrin. Enligt brittiska statsvetare kommer statens kontrollinstitutioner, såsom författningsdomstolen, det nationella audiovisuella rådet och valmyndigheten, att hamna direkt under den politiska inflytandesfären, precis som de gjort tidigare när PiS hade makten. Ett sådant scenario skulle till och med kunna leda till att budgeten inte antas, vilket skulle kunna utlösa tidiga val, genom vilka Nawrockis ultrakonservativa parti hoppas kunna återta makten i parlamentet senast 2027.
På den ekonomiska fronten kan Donald Tusks ambitioner att förenkla beskattningen och digitalisera förvaltningen, liksom lagförslag om decentralisering av energin, avreglering av investeringar och skydd av nationalbankens oberoende snart blockeras, även om han i en intervju före valet varnade för att “varje månad som går förlorad i politiska gräl är en förlorad månad för Polens ekonomiska framtid”. Karol Nawrockis seger bör därför inte bara ses som en symbolisk förändring av den institutionella balansen, utan som en verklig kursändring – från reformistisk och proeuropeisk dynamik till stagnation präglad av politiska dueller, brist på samstämmighet i lagstiftningen och risk för återfall i konservativ liberalism. Det är i grund och botten ett val mellan två radikalt olika visioner av staten och ekonomin, av Polen som centrum för Europas tyngdpunkt eller som en suveränistisk periferi med allierade allt längre bort från Bryssel.
Nawrockis ekonomiska vision. Hur vann PiS-kandidaten egentligen folkets röster och vad döljer sig bakom löftena om att inte höja skatterna?
President Nawrocki vann medborgarnas röster genom en aggressiv kampanj med populistiska slogans, bland annat löften om selektiva skattebefrielser som “noll inkomstskatt för familjer med minst två barn”, avskaffande av moms på vissa kategorier av varor och tjänster, befrielse från arvsskatt och avskaffande av den så kallade “Belka-skatten”, en kapitalvinstskatt som hittills har stått för en stor del av budgetintäkterna i Polen. Även om principerna vid en första anblick verkar vara rotade i högerliberalism, med fokus på absolut frihet för näringslivet, har den nuvarande presidentens lista med förslag kritiserats av företrädare för storföretag och näringslivsorganisationer, som anser att Nawrocki faktiskt inte har någon sammanhängande finanspolitisk strategi och att hans skattestrategier inte är någon garanti för ekonomisk stabilitet.
“Investeringsutsikterna är starkt kopplade till förutsägbarhet. Man kan inte attrahera kapital i ett ekonomiskt klimat som bygger på veton och finanspolitisk improvisation”, sa Wojciech Kostrzewa, ordförande för Polish Business Roundtable, strax före valet.
Nawrocki har förklarat sig vara en stark anhängare av att utnyttja kol, en historiskt sett enorm resurs i Polen, samtidigt som den nuvarande regeringen påskyndar investeringar i förnybar energi och kärnkraft. Han har sagt att han kommer att lägga in sitt veto mot alla lagförslag som innehåller “gröna skatter”, utsläppsstraff eller budgetanslag för att anpassa sig till den europeiska gröna pakten, ett tal som har gått hem hos småföretagare utanför storstäderna, som är anställda i bräckliga lokala ekonomier och som ofta är skeptiska till fördelarna med ett EU-medlemskap. De första reaktionerna från marknaderna och början på slutet för den ekonomiska boom som Tusk säkerställde.
Under den första delen av 2025 hade Polen en stabil valuta, välmående börsindex, robusta ekonomiska tillväxtprognoser på 3,3% per år och en mycket lovande BNP per capita, som nämnts ovan. Efter valet ledde Nawrockis seger till en omedelbar korrigering på aktiemarknaden, där WIG20 föll med upp till 2% efter marknadens öppnande. Experter varnar för att Polen under Nawrocki för investerare skulle innebära en regering i dödläge med en president som är fientligt inställd till reformer, kanske till och med en återgång till den avstängning av europeiska fonder som tidigare har lett till att landets kreditbetyg har sänkts. Just i dessa dagar väntar marknaderna också på signaler om fortsatta EU-medel, eftersom Tusk lyckades frigöra mer än 50 miljarder euro från NRRP förra året, men nu är fortsatt absorption starkt beroende av en rad reformer inom rättsväsende, miljö och digitalisering – just nervpunkterna i Nawrockis EU-kritiska kampanj. Den nya presidentens institutionella instabilitet och antieuropeiska retorik kan därmed leda till att utländskt kapital styrs om till länder som uppfattas som mer förutsägbara, t.ex. Slovakien, Tjeckien eller varför inte Rumänien. Och när det gäller gränskriget och den strategiska osäkerheten inom Nato motsätter sig den nye presidenten Ukrainas medlemskap i Nordatlantiska alliansen och EU, “så länge olösta bilaterala frågor kvarstår”, och han vädjar känslomässigt till de motsättningar som under de senaste åren har väckts av suveränister i Polen, som har tagit emot merparten av krigsflyktingarna. Enligt The Guardian tvekade Nawrocki “inte att vädja till latenta antiukrainska känslor i Polen och kritiserade öppet regeringens politik med ovillkorligt stöd”.
Karol Nawrocki sade att han föredrar “transatlantiska allianser” framför ett närmande till Bryssel, och spelade därmed direkt in i den strategi för att splittra EU-blocket som USA:s president Donald Trump har genomfört på det mest synliga sättet sedan han tillträdde i Vita huset, principer som också stöds av Ungerns premiärminister Viktor Orbán. Polen är i dag en spegelbild av vad som kunde ha hänt om Rumänien hade följt samma påstått suveränistiska scenario, men ett land som saknar en sammanhängande struktur för att hantera statens problem. Det ess som landet fortfarande har i rockärmen är dock de framsteg som gjorts de senaste åren och i vilken utsträckning en snabb reaktion från marknaderna kan tvinga den nye presidenten till en mer måttfull inställning till sina egna ambitioner. Annars kommer smogen som skapas på vintern av kol som pumpar svart rök från skorstenar att återvända till gatorna i Polens städer, och utsikterna för den ekonomiska och geopolitiska svetsningen av den europeiska flanken för en rättvis fred i Ukraina blir också alltmer dimmiga.