Italien ansluter sig till den europeiska kärnkraftsalliansen: Ett strategiskt skifte i energipolitiken

Italien, som tidigare var skeptiskt till kärnkraft, omfamnar nu atomenergi tillsammans med 14 EU-länder och med växande stöd från Tyskland

Bryssel – I ett stort energipolitiskt skifte har Italien officiellt anslutit sig till European Nuclear Alliance och övergått från observatörsstatus till fullvärdig medlem. Tillkännagivandet gjordes av energiminister Gilberto Pichetto Fratin under måndagens energirådsmöte i Luxemburg. Detta är en anmärkningsvärd kursändring för ett land som övergav kärnkraften genom två folkomröstningar – en 1987 och en 2011.

Nu, när energikostnaderna skjuter i höjden och energisäkerheten hotas, omvärderar Italien kärnkraften som ett strategiskt alternativ. Premiärminister Giorgia Meloni, som nyligen talade vid ett Confindustria-möte i Bologna, betonade regeringens åtagande att “återuppta kärnkraftsvägen, med fokus på de mest innovativa teknikerna och små modulära reaktorer”. European Nuclear Alliance initierades av Frankrike i februari 2023, vid en tidpunkt då kärnkraft fortfarande sågs med skepsis av många i EU. Lagstiftarna fokuserade starkt på förnybara källor som vind- och solenergi för att uppnå blockets klimatneutralitetsmål för 2050. Den ryska invasionen av Ukraina och den resulterande energikrisen – inklusive störningar i gasförsörjningen och pristoppar – har dock återuppväckt intresset för kärnkraft som en tillförlitlig energikälla med låga koldioxidutsläpp.

En växande klubb av kärnkraftsförespråkare

I och med Italiens anslutning omfattar alliansen nu 14 fullvärdiga medlemmar: Frankrike, Bulgarien, Kroatien, Finland, Nederländerna, Polen, Tjeckien, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Sverige, Ungern, Belgien och nu även Italien. Estland deltar som observatör. Spanien, som har en inhemsk kärnkraftssektor men som har valt att inte gå med i gruppen, saknas. Österrike och Luxemburg är fortfarande starka motståndare till kärnkraft och har uttryckt sin avvikande mening i EU-forum. Tyskland, som länge varit en stark motståndare till kärnkraft, har nyligen visat tecken på att mildra sin hållning. Även om man inte planerar att återöppna sina kärnkraftverk har den nya regeringen under förbundskansler Friedrich Merz signalerat en vilja att stödja en likabehandling av kärnkraft och förnybar energi inom EU-lagstiftningen. Denna pragmatiska förändring återspeglar en bredare europeisk insikt: utan kärnkraft kan EU:s ambitiösa mål för minskade koldioxidutsläpp vara omöjliga att uppnå.

Kärnenergi som en pelare i energiomställningen

Alliansens främsta mål är att positionera kärnkraft som en central pelare i Europas övergång till en koldioxidneutral ekonomi. Medlemmarna förespråkar ökad tillgång till offentlig och privat finansiering för kärnkraftsprojekt, inklusive banbrytande teknik som små modulära reaktorer (SMR) och avancerade modulära reaktorer (AMR). Dessa nya generationens system anses vara mer flexibla, skalbara och säkrare än traditionella kärnkraftverk. Länder som Sverige understryker kärnkraftens värde som en stabil energikälla som kompletterar de förnybara energikällornas oregelbundenhet. För många länder i norra och östra Europa är kärnkraft inte bara en klimatlösning, utan också en viktig komponent för energioberoende.

Höga kostnader och långvariga åtaganden

Att återuppliva kärnkraften är inte utan utmaningar. EU-kommissionen uppskattar att det kommer att krävas investeringar på cirka 241 miljarder euro fram till 2050 för att uppnå medlemsländernas ambitioner på kärnkraftsområdet. Det handlar både om att förlänga livscyklerna för befintliga reaktorer och att bygga nya storskaliga anläggningar. Italiens beslut att gå med i alliansen är därför mer än symboliskt – det signalerar en beredskap att satsa på långsiktig planering i en sektor där tidslinjerna sträcker sig över decennier.

För att lyckas måste den italienska regeringen engagera allmänheten och ta itu med den kvardröjande skepticismen. Tidigare folkomröstningar har visat på en djupt rotad oro för säkerhet, avfallshantering och kostnader. När landet nu tar steget tillbaka in på kärnkraftsarenan är det viktigt att bygga upp ett brett stöd för att undvika en upprepning av tidigare bakslag. Italiens inträde i European Nuclear Alliance är en vändpunkt i landets energistrategi. I takt med att kontinenten brottas med klimatförändringar och geopolitisk instabilitet framstår kärnkraften återigen som en gångbar – om än kontroversiell – del av lösningen. Med ett växande stöd i hela Europa, inklusive en attitydförändring från Tyskland, syftar alliansen till att göra kärnkraften till en hörnsten i EU:s energiframtid.

Alessandro Fiorentino