Subscribe
EU-kommissionen undersöker om Googles policy för ”missbruk av webbplatsens rykte” orättvist bestraffar medier och undergräver deras intäkter, vilket testar styrkan i den nya lagen om digitala marknader.
Bryssel har öppnat en ny front i sin långvariga kamp mot Alphabet Inc, teknikjätten bakom Google. Efter en rad antitrustböter på flera miljarder euro har Europeiska kommissionen inlett en ny utredning för att fastställa om Googles sökmetoder överensstämmer med EU:s Digital Markets Act (DMA). Undersökningen fokuserar på huruvida företaget tillämpar ”rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande” villkor för nyhetsutgivare och andra innehållsleverantörer som visas på Google Sök.
Kommissionens senaste åtgärd signalerar ett hårdare grepp om stora onlineplattformar när tillsynsmyndigheterna arbetar för att genomdriva Europas ambitiösa digitala regelbok. Enligt tidiga resultat från EU:s övervakningsinsatser kan Googles så kallade ”site reputation abuse policy” orättvist straffa legitima medieorganisationer. Policyn, som infördes av Google som ett led i arbetet med att bekämpa manipulering av sökrankningar, verkar nedgradera webbplatser som innehåller innehåll från kommersiella tredjepartspartners.
För Bryssel är konsekvenserna allvarliga. Om praxis bekräftas kan det innebära att etablerade nyhetsförmedlare – som redan är under stor ekonomisk press – berövas synlighet och reklamintäkter, medan mindre eller mindre välrenommerade källor får en fördel i sökresultaten.
EU:s vakthund siktar in sig på Google igen
Den nya undersökningen följer på en rad rättsliga och regleringsmässiga konflikter mellan EU och Google under det senaste decenniet. För bara två månader sedan fick företaget ytterligare böter på nästan 3 miljarder euro för påstådda marknadsmissbruk. Samtidigt är Alphabet fortfarande låst i en långvarig rättslig strid inför EU-domstolen om ett separat straff på 4,1 miljarder euro som går tillbaka till 2018.
Nu, under de strängare bestämmelserna i Digital Markets Act, testar Bryssel sina nya befogenheter mot en av Silicon Valleys mäktigaste aktörer. ”Vi kommer att genomföra en utredning för att se till att nyhetsutgivare inte förlorar viktiga intäktskällor i en svår tid för sektorn”, säger Teresa Ribera, vice ordförande för Europeiska kommissionen. ”Det är viktigt att Google följer lagen om digitala marknader fullt ut.”
Kommissionens utredning fokuserar på hur Google implementerar sin policy för ”missbruk av webbplatsers rykte” och om tillämpningen av den på ett orättvist sätt missgynnar europeiska utgivare. Bryssel befarar att policyn ”verkar ha en direkt inverkan” på ett vanligt och legitimt sätt för publicister att tjäna pengar på sina webbplatser och samarbeta med kommersiella partners.
Policyn för ”missbruk av webbplatsens rykte”: Ett tveeggat svärd
Ur Googles perspektiv är policyn utformad för att bekämpa skräppost och vilseledande innehållsmetoder. Företaget hävdar att vissa webbplatser är värdar för material från ”tredje part” av tvivelaktig kvalitet för att manipulera rankningar och locka trafik. Genom att straffa dessa beteenden hävdar Google att man skyddar användarna från lågkvalitativt eller vilseledande innehåll.
De europeiska tillsynsmyndigheterna är dock alltmer skeptiska. De är rädda för att den automatiska nedgraderingen av sidor som innehåller material från tredje part oavsiktligt kan straffa välrenommerade utgivare som samarbetar med kommersiella eller sponsrade partners – en allt viktigare inkomstkälla på en krisande mediemarknad.
För många europeiska nyhetsorganisationer är partnerskap med annonsörer eller leverantörer av varumärkesinnehåll inte bara legitima utan avgörande för den ekonomiska hållbarheten. Kommissionen är oroad över att Googles algoritmiska sanktioner kan snedvrida konkurrensen, begränsa innovationen och hota mångfalden av information som är tillgänglig för medborgarna.
Insatserna enligt lagen om digitala marknader
Enligt DMA har EU-kommissionen oöverträffade befogenheter att utreda och bestraffa ”grindvakter” som Google, Apple, Amazon och Meta för metoder som snedvrider digitala marknader. Om det visar sig att Google har brutit mot lagen kan företaget få böter på upp till 10% av sin globala omsättning – och upp till 20% vid upprepade överträdelser.
Lagstiftningen, som trädde i kraft fullt ut 2024, syftar till att förhindra att dominerande plattformar missbrukar sin marknadsposition och att säkerställa ett rättvisare digitalt ekosystem för både konkurrenter och konsumenter. Den senaste utredningen utgör ett av de första större testerna av DMA:s verkställighetsbefogenheter och kan utgöra ett viktigt prejudikat för framtida regleringsåtgärder.
För de europeiska beslutsfattarna är frågan inte bara teknisk utan även kulturell och demokratisk. Rättvis synlighet för nyhetskällor är en hörnsten i mediepluralismen och allmänhetens förtroende. Om sökalgoritmer på ett oproportionerligt sätt gynnar eller straffar vissa medier riskeras själva strukturen i det digitala informationsutrymmet.
Balans mellan innovation och rättvisa
I takt med att utredningen fortskrider ökar trycket på Google att visa öppenhet i hur sökalgoritmerna rankar och nedgraderar innehåll. Företaget hävdar att dess åtgärder är utformade för att bevara sökintegriteten, men kritiker hävdar att dessa ogenomskinliga mekanismer ger Google överdriven kontroll över vilka röster som hörs online.
Resultatet av denna undersökning kommer att få återverkningar långt utanför Bryssel. Om kommissionen finner bevis för illojala metoder kan Google tvingas att justera sina sökpolicyer och återställa en rättvisare synlighet för europeiska utgivare. Mer allmänt understryker fallet Europas växande beslutsamhet att reglera Big Tech – inte för att kväva innovation, utan för att se till att den verkar på lika villkor.
I en digital ekonomi där information är makt är EU:s budskap tydligt: även världens största teknikföretag måste följa EU:s regler.
Alessandro Fiorentino