Europa skärper reglerna för ”köp nu, betala senare”: Vad 2026 års reform innebär för konsumenter och plattformar

En blomstrande marknad står inför ett stort regleringsskifte när EU inför strängare transparensstandarder, solvenskontroller och enhetliga skyldigheter för leverantörer av avbetalningslösningar.

Buy Now, Pay Later (BNPL) har snabbt blivit ett välkänt inslag i konsumenternas köpvanor i Italien, vilket speglar trender som ses i stora delar av Europa. Det som började som ett nischalternativ som främst användes av digitalt kunniga kunder har utvecklats till en vanlig betalningsmetod som används av flera generationer. Lockelsen är tydlig: snabbt godkännande, ingen ränta och möjligheten att dela upp små inköp i hanterbara delbetalningar. Men landskapet är på väg att förändras avsevärt. Ett nytt EU-direktiv – som ska antas senast den 20 november i år och börja gälla den 20 november 2026 – kommer att leda till ett striktare regelverk som förändrar både konsumentskyddet och leverantörernas ansvar.

En strängare regleringslinje

Kärnan i reformen är en omdefiniering av vad som räknas som BNPL respektive konsumentkredit. Idag dras gränsen vid 90 dagar: avbetalningsplaner som är kortare än denna tröskel behandlas som BNPL, medan längre planer faller under konsumentkreditreglerna. Enligt det nya direktivet kommer dock denna gräns att sänkas drastiskt – till 50 dagar för köp i butik och bara 14 dagar för transaktioner online.

Denna förändring har omedelbara konsekvenser. Plattformar som Klarna, Scalapay och PayPal, som vanligtvis erbjuder återbetalningsfönster på 60 dagar, kommer att behöva följa konsumentkreditregler. Dessa omfattar detaljerad information före avtalets ingående och obligatoriska bedömningar av kundens återbetalningsförmåga. Med andra ord kommer BNPL-leverantörer snart att omfattas av skyldigheter som liknar dem som traditionellt åläggs banker och finansinstitut.

Stärka skyddet – men till vilket pris?

De nya reglerna syftar till att öka transparensen och minska risken för att konsumenter tar på sig skulder som de inte kan hantera. Samtidigt som detta förbättrar skyddet tvingar det också BNPL-företag att se över interna processer, stärka solvenskontroller och standardisera information över alla erbjudanden. Farhågan är att dessa högre efterlevnadskostnader i slutändan kan överföras till konsumenterna och urholka den räntefria fördelen som har drivit BNPL:s framgång.

Tajmingen är kritisk. BNPL-marknaden i Italien har vuxit i en rasande fart: enligt forskning från Politecnico di Milano ökade transaktionsvolymerna från 0,4 miljarder euro 2020 till 6,8 miljarder euro 2024. Tillväxten fortsätter även 2025, och Crif rapporterade en ökning på 28% under första halvåret i år. En sådan expansion återspeglar inte bara ökad användning utan också en bredare demografisk bas. Äldre konsumenter, som tidigare var skeptiska till digital finansiering, har tillsammans med yngre generationer anammat BNPL. Särskilt anmärkningsvärt är ökningen av användare utan tidigare kredithistoria, som nu utgör cirka 17% av BNPL-kunderna – nästan dubbelt så stor andel som för traditionella smålån.

Plattformar anpassar sig: Längre löptider och hybridmodeller

För att förbereda sig för det nya regleringslandskapet – och för att förbli konkurrenskraftiga – justerar de stora BNPL-leverantörerna redan sina strategier. PayPal har infört avbetalningsplaner som sträcker sig upp till 24 månader, med räntesatser som varierar beroende på löptiden. Klarna erbjuder nu sex- och tolvmånadersalternativ som är knutna till köpesumman. Scalapay, som stöds av sitt partnerskap med Deutsche Bank, erbjuder planer på upp till 36 månader, ibland räntefria och ibland reglerade av avtal som förhandlas direkt med handlarna. Denna utveckling signalerar ett gradvis skifte mot hybridmodeller som alltmer liknar konventionell finansiering.

Traditionella alternativ håller ställningarna

Trots BNPL:s uppgång har traditionella finansieringsverktyg fortfarande en stark ställning. I stora detaljhandelskedjor används fortfarande nollräntelån i stor utsträckning för stora inköp, vilket ger konsumenterna förutsägbara återbetalningsvillkor utan extra kostnader. Andra lösningar betonar enkelhet och tillgänglighet: PagoDil, som utvecklats av Cofidis, gör det möjligt för kunder att dela upp betalningar på upp till 5.000 euro i månatliga delbetalningar utan extra avgifter, med hjälp av en förenklad godkännandeprocess som bygger på omedelbar dokumentverifiering. På samma sätt erbjuder Agos kortet Agospay Zero, som gör det möjligt att fördela utgifter på över 500 euro på tio månadsbetalningar utan ränta, bortsett från en liten förvaltningsavgift.

Förståelse för riskerna

Även med starkare regleringar på horisonten ligger den största risken med BNPL i användarnas beteende. Många konsumenter uppfattar BNPL som en ”lätt” form av kredit och glömmer att flera små åtaganden snabbt kan ackumuleras. Detta gäller särskilt för yngre användare, som kan aktivera flera avbetalningsplaner utan att ha en klar bild av sin totala utestående skuld. BNPL-företagen själva erkänner i allt högre grad detta problem: okontrollerad lagring av avbetalningsplaner kan leda till ökande finansiell exponering.

Målet med det kommande EU-direktivet är att förhindra sådana situationer genom att säkerställa att både leverantörer och konsumenter har en tydligare förståelse för återbetalningsskyldigheterna. Tidiga insatser – genom budgetöversyn, reviderade betalningsvillkor eller stöd från tjänsteleverantörer – kommer att bli avgörande när avbetalningarna börjar tynga hushållens ekonomi.

När vi närmar oss 2026 förbereder sig Europas BNPL-ekosystem för en omvandling. Marknaden kommer sannolikt att förbli livskraftig, men nästa fas kommer att kräva större ansvar, öppenhet och medvetenhet från både de företag som formar den och de konsumenter som förlitar sig på den.

Alessandro Fiorentino